Kommunförbundet godkänner inte oväntad tilläggsnedskärning i kommunernas statsandelar: bör täckas av staten

Kommunförbundet anser att den helt oväntade och enligt uppgift bestående extra nedskärningen på över 400 miljoner euro i kommunernas statsandelar är oskälig. Även om den skulle delas upp på flera år, är det fråga om ett oskäligt stort bortfall för kommunerna, vars statsandelsfinansiering skurits ner redan tidigare.

Måndagen den 20 november meddelade Finansministeriet att nedskärningen skulle periodiseras till åren 2025–2027. Ännu i fredags uppgav ministeriet att nedskärningen skulle synas redan i statsandelarna år 2024. Situationen hade varit fullständigt ohållbar, inte bara på grund av det stora beloppet, utan också för att nedskärningarna meddelades vid samma tidpunkt som kommunerna redan hade beslutat om sina skattesatser för 2024.

- En periodisering och uppskjutning med ett år är bara ett tillfälligt plåster på den chock som drabbat kommunerna. Den kommunala ekonomin försvagas, och också utan denna extra nedskärning uppstår under de kommande åren betydande skillnader i de olika kommunernas förutsättningar att klara sig, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

– Om extra nedskärningar ska göras, bör det ske kostnadsneutralt för kommunerna i statsandelssystemet. Det betyder att staten på ett eller annat sätt bör täcka det eventuella behovet av extra nedskärningar i statsandelarna. För kommunerna skulle en nedskärning i den här storleksklassen oundvikligen kräva sparåtgärder i bland annat bildningstjänsterna och i främjandet av sysselsättningen och livskraften. Också inkomst- och fastighetsbeskattningen skulle skärpas ytterligare, säger Karhunen.

Enligt riktlinjerna för och lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen ska den genomföras så att ändringar i överföringen av inkomster och utgifter samt överföringskalkylerna riktas uteslutande till den kommunala ekonomin, i sista hand till statsandelsfinansieringen.

– Senast i fråga om detta slumpmässiga och överraskande behov av en tilläggsnedskärning är staten en betydligt mer befogad och stabil aktör att täcka de ekonomiska konsekvenserna än lokalförvaltningen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Överföringskalkylerna bör offentliggöras

I samband med uppdateringen av överföringskalkylerna i november har det framkommit att Finansministeriet i sina förhandskalkyler inte använt kommunernas senaste skatteuppgifter. Inte heller har man i de olika skedena i överföringskalkylen gått in för att uppdatera skatteuppgifterna med bästa tillgängliga uppgifter.

Dessa uppenbara brister i förhandskalkylerna har lett till en situation där behovet av ändringar i kalkylerna kommit överraskande.

Finansministeriet har ännu inte offentliggjort de exakta orsakerna till att extra nedskärningar behövs och inte heller konsekvenserna för de enskilda kommunerna i förhållande till överföringskalkylen som helhet i statens och kommunernas lagstadgade samrådsförfarande.

– Kommunförbundet önskar att också dessa uppgifter ska vara tillgängliga när lagförslaget behandlas i riksdagen. Det behövs detaljerade kalkyler för att orsakerna till denna överraskande ändring ska kunna utredas och konsekvenserna för de enskilda kommunerna beräknas, framhåller Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 050 380 5907

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn 050 575 9090