Regn- och smältvatten leder mer föroreningar till vattendragen än beräknat

Enligt nya forskningsrön är dagvattnet inte så rent som man tidigare bedömt. Dagvattnet innehåller bland annat näringsämnen, tungmetaller, salter (klorid och natrium), suspenderat material, olja och kolväten samt mikroplaster. Dagvatten från regn och smält snö leds ofta bort från gator till dagvattenavlopp eller diken, därifrån de slutligen hamnar i hav eller i vattendrag utan att ha behandlats.

Skadliga ämnen hamnar i dagvattnet genom luftnedfall till exempel från trafik, halkbekämpning, byggande och gödsling. Utsläpp orsakas också av infrastruktur i städerna, såsom byggnadsmaterial och asfalt.

Belastningen från byggarbetsplatserna är tidvis mycket intensiv. Den belastning som orsakas av suspenderat material under några månader i byggnadsskedet kan vara lika stor som den belastning som ett bebyggt område orsakar under tio års tid.

Material kommer också från naturliga källor, av vilka mark- och berggrunden utgör den största. Beståndsdelar i markgrunden kan hamna i dagvattnet i synnerhet till följd av erosion, minskad växtlighet och dikning.

Mer fokus på att minska dagvattnet

De här uppgifterna framgår av programmet för effektiverat vattenskydd, som miljöministeriet samordnat, samt av en utredning som miljöministeriet gjort i samarbete med Kommunförbundet.  Utredningen kompletterar i sin tur den handbok om dagvatten som Kommunförbundet gav ut 2012 och ger ny och utökad information om styrning av kvaliteten på dagvattnet. Utredningen visar att mer uppmärksamhet än för närvarande bör ägnas åt uppkomsten och hanteringen av dagvatten. Dagvattnet är mer förorenat än beräknat och mängden dagvatten kommer att öka i och med att nederbörden ökar till följd av klimatförändringarna.

Utredningen behandlar avrinningsvatten i tätortsområden med undantag för dagvatten från industriområden. Målet med programmet för effektiverat vattenskydd är att uppmuntra bland annat bygg- och  infrastrukturbranschen och kommunerna att förebygga förorening av dagvatten eller minska mängden dagvatten samt att hantera dagvattnet bättre.

Det lönar sig att förebygga förorening av dagvatten eller minska mängden förorenat dagvatten på den plats där det uppstår – att bygga konstruktioner för dagvatten är alltid dyrare.Var och en av oss kan också bidra till att skadliga ämnen, såsom skräp, cigarrettfimpar och vatten från biltvätt, inte hamnar i vattendragen under dagvattnets färd.

Dagvattnet inverkar negativt på vattnets och grundvattnets kvalitet och mängd

Mängden dagvatten, och därmed också belastningen av skadliga ämnen i dagvattnet, varierar enligt årstid. I dagvattnet kan det förekomma ett stort antal skadliga eller till och med farliga ämnen som det tills vidare inte finns uttömmande forskningsrön om.

De ämnen som dagvattnet transporterar kan vara skadliga eller giftiga för vattenlevande organismer, exempelvis fiskar. De övergöder vattendragen, gör dem grumliga och orsakar igenslamning av bottnarna. Också grundvattnets kvalitet och mängd kan påverkas. I och med att den bebyggda arealen växer absorberas en allt mindre del av regn- och smältvattnet i marken och bildar grundvatten.

Ekologiska behandlingsmetoder rekommenderas

Det lönar sig att förebygga uppkomsten av förorenat dagvatten till exempel genom att påverka områdesanvändningen och funktionerna. På byggarbetsplatser kan man till exempel förhindra att dagvattnet förorenas genom att styra dagvattenförloppet bättre, spara och bevara vegetationen så länge som möjligt, skydda marken samt lagra och dumpa jordmaterial tillräckligt långt från dagvattenbrunnar, diken, bäckar och vattendrag. Vid planeringen av områdesanvändningen kan vattengenomsläppliga ytor gynnas och jordytans former beaktas.

Om förebyggande åtgärder inte hjälper kan dagvattnets kvalitet förbättras genom olika behandlingsmetoder som beskrivs i utredningen. När dagvatten hanteras kan man i bästa fall förbättra livsmiljön även i större utsträckning. Hanteringen av dagvatten kan underlätta städernas anpassning till översvämningar och torka samt upprätthålla trivseln och mångfalden i stadsområdena. Det här är målet särskilt med ekologiska behandlingsmetoder.

Selvitys hulevesien laadusta | Kuntaliitto.fi

Mer information:

Kommunförbundet

Tuulia Innala, specialsakkunnig, tfn 040 572 2120, tuulia.innala@kuntaliitto.fi

Miljöministeriet

Ari Kangas, konsultativ tjänsteman, tfn 029 525 0340, ari.kangas@gov.fi