Rekordmånga kommunalpolitiker i riksdagen

Totalt 177 av de invalda i söndagens riksdagsval är fullmäktigeledamöter i sin hemkommun. Andelen företrädare för ”kommunpartiet” ökade från förra valets 85,5 procent till 88,5 procent. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets valanalys.

Andelen riksdagsledamöter som sitter i kommunfullmäktige har ökat varje valperiod sedan 1996. I det förra valet valdes 171 kommunfullmäktigeledamöter till riksdagen och i det föregående valet år 2015 var motsvarande antal 159.

– Uppdraget som riksdagsledamot intresserar givetvis de kommunalt förtroendevalda, och kommunal erfarenhet är utan tvekan till nytta i riksdagsarbetet, säger Kommunförbundet forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

– Det är ändå en något oroväckande trend att samhälleliga förtroendeuppdrag koncentreras till samma personer. Anhopningen av uppdrag accentueras nu på ett nytt sätt, när nu också välfärdsområdena har förtroendevalda som väljs genom direkta val, säger Pekola-Sjöblom.

Fullmäktigeledamöter från 76 kommuner

Totalt 177 kommunfullmäktigeledamöter blev invalda i riksdagen. Av dem kommer 76 (43 %) från städer med över 100 000 invånare. Flest fullmäktigeledamöter blev invalda från Helsingfors (19), Esbo (12), Tammerfors (12) och Uleåborg (10).

Ser man till partitillhörighet har SDP flest invalda kommunfullmäktigeledamöter (41). På delad andra plats kommer Samlingspartiet (40) och Sannfinnländarna (40).

Totalt 54 procent av de invalda fullmäktigeledamöterna är män och 46 procent kvinnor. Medelåldern bland dessa personer är 46 år. Den yngsta invalda fullmäktigeledamoten är 23-åriga Olga Oinas-Panuma från Pudasjärvi och den äldsta 71-årige Kimmo Kiljunen från Vanda. 

Mer än var tredje har en ordförandepost i fullmäktige eller kommunstyrelsen

Av de nyinvalda riksdagsledamöterna är 31 ordförande för fullmäktige i sin hemkommun och 10 ordförande för kommunstyrelsen. Totalt 70 riksdagsledamöter hör till fullmäktiges eller kommunstyrelsens presidium, dvs. är antingen ordförande eller vice ordförande. Det är 40 procent av alla riksdagsledamöter som sitter i kommunfullmäktige och 35 procent av alla invalda riksdagsledamöter.

Invalda i riksdagen blev kommunstyrelsens ordförande i Hollola, ingå, Träskända, Kiuruvesi, Loppi, Salo, Nyslott, Seinäjoki, Tammerfors och Vanda.

Jämfört med valet 2019 valdes ändå färre kommunstyrelseordförande och fler fullmäktigeordförande till riksdagen.

Majoriteten har dubbel- eller trippelroller

Iden nya riksdagen har sammanlagt 111 ledamöter, dvs. 55,5 procent, för närvarande tre roller, då de också är ledamöter i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige. Totalt 180 riksdagsledamöter, dvs. hela 90 procent, är ledamöter i antingen kommun- eller välfärdsområdesfullmäktige och har alltså dubbla roller som beslutsfattare.

Till riksdagen valdes sammanlagt 13 ordförande för välfärdsområdesfullmäktige och en ordförande för styrelsen i ett välfärdsområde. Sammanlagt 30 av de invalda har en post i välfärdsområdesfullmäktiges eller välfärdsområdesstyrelsens presidium. De invalda ordförandena för välfärdsområdesfullmäktige kommer från Esbo, Forssa, Träskända, Lahtis, Villmanstrand, Malax, Muurame, Rovaniemi, Nyslott, Seinäjoki, Sibbo, Tammerfors och Åbo. Ordföranden för välfärdsområdesstyrelsen kommer från Esbo.

Bland de invalda riksdagsledamöterna finns dessutom 18 personer som för närvarande hör till presidiet i både en kommun och ett välfärdsområde. Kommunfullmäktigeordföranden i Esbo och Malax samt kommunstyrelseordföranden i Träskända, Nyslott och Seinäjoki är också ordförande för välfärdsområdesstyrelsen.

Av de invalda riksdagsledamöterna är det endast 20 som för närvarande inte är ledamöter i vare sig kommun- eller välfärdsområdesfullmäktige. Två av dem är dock för närvarande Europaparlamentariker, ett uppdrag de avstår från när de tillträder som riksdagsledamöter.

För analysen har Kommunförbundet uppdaterat uppgifterna från kandidatregistret för riksdagsvalet för att ha aktuell information om ledamöter i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige.

Bilaga: