Arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna - kommunerna får fler verktyg för att främja livskraften

Ansvaret för att organisera de offentliga arbetskraftstjänsterna överförs från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna i början av 2025. De nuvarande AN-byråerna läggs ner. Vid årsskiftet överförs drygt 4 000 personer inom arbetskraftsservicen från staten till en kommun eller samkommun genom överlåtelse av rörelse. Organiseringsansvaret för arbetskraftstjänsterna innebär samtidigt också en ny statsandelsuppgift för kommunerna. 

- I början av nästa år blir arbetskraftsservicen en del av basservicen i varje kommun. I fortsättningen hittar man till exempel inte bara kommunens utbildningstjänster, livskraftstjänster och samhällsbyggande under samma tak, utan också arbetskraftstjänsterna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

- Reformen ger kommunerna fler redskap för att främja sysselsättningen och placerar tjänsterna närmare kommuninvånarna, vilket ökar arbetskraftstjänsternas tillgänglighet och effektivitet. Alla dessa faktorer tillsammans stöder målet om snabbare sysselsättning för arbetstagarna och främjar inte bara sysselsättningen utan också livskraften i hela regionen, fortsätter Karhunen.

Arbets- och näringsministeriet informerade i går om att det i och med reformen bildas 45 sysselsättningsområden i Finland, som från och med början av år 2025 ansvarar för administreringen av arbetskraftstjänsterna. De flesta områden organiserar sin service enligt modellen med en ansvarig kommun, fyra kommuner tillhandahåller service i egen regi och två områden tillämpar samkommunsmodellen. I och med att sysselsättningsområdena slagits fast kan alla kommuner gå vidare med de områdesvisa förberedelserna inför årsskiftet och genomförandet av reformen. 

- Tidsschemat för beredningen har varit snävt, men beredningen har gått framåt i god anda och enligt tidsplan. Kommunerna har redan i det här skedet gjort ett bra arbete för att reformen ska lyckas, säger Timo Reina, vice verkställande direktör för Kommunförbundet.

– I och med att sysselsättningsområdena slagits fast övergår fokus från den riksomfattande beredningen till den områdesvisa beredningen. Kommunförbundet stöder aktivt kommunerna i beredningen. Vi följer med hur beredningen framskrider i nära dialog med kommunerna och erbjuder dem stöd i övertagandet av den nya uppgiften och i säkerställandet av en smidig övergång, fortsätter Reina.

Från vårdkommun till livskraftskommun

I början av 2023 förändrades kommunens basservice och förvaltning avsevärt till följd av vårdreformen. Efter social- och hälsovårdstjänsterna betonades bildningstjänsternas roll i kommunerna. Den reform som nu genomförs stärker kommunernas mångsidiga basservice ytterligare, vilket innebär att kommunernas möjligheter och redskap för att främja livskraften ökar. 

- Tjänster och personal ska inte bara överföras från staten till kommunerna. Tanken är att arbetskraftstjänsterna ska utvecklas mer ändamålsenligt, till exempel genom att yrkesutbildningen riktas för att bättre stödja sysselsättningen och företagens behov i området, integrationens roll i sysselsättningen främjas, likaså kommunernas roll i att aktivt locka kompetent arbetskraft, vid behov även utanför landets gränser, säger Kommunförbundets livskraftsdirektör Jarkko Huovinen.

- Kommunerna har goda utgångspunkter för att ta emot den nya lagstadgade uppgiften och utveckla en mer målinriktad helhet av tjänster som tar hänsyn till den lokala arbetsmarknadens särdrag och företagens kompetensbehov. Reformen handlar inte enbart om att främja sysselsättningen. Det finns ett växande utbud av metoder för att främja livskraften i kommunerna, säger Huovinen.

Närmare upplysningar:

Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kuntaliitto.fi, 09 771 2000 
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kuntaliitto.fi, 09 771 2700 
Livskraftsdirektör Jarkko Huovinen, jarkko.huovinen@kuntaliitto.fi, 09 771 2550.

Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 på Kommunförbundets webbplats