Beredningen av upphandlingslagen är klar: de mekaniska begränsningarna för in house-bolagen går vidare trots kommunernas oro

Den arbetsgrupp som Arbets- och näringsministeriet tillsatt för att bereda förslag till revidering av upphandlingslagstiftningen avslutade sitt arbete den 26 november. I beredningen har olika intressentgrupper hörts, men Kommunförbundet anser att kommunernas viktigaste orosmoment inte beaktats tillräckligt.

Arbetsgruppen har berett förslag till ändringar i upphandlingslagstiftningen. Lagutkastet ska nu gå till remissbehandling och regeringspropositionen ska enligt planerna överlämnas till riksdagen under 2025.

De föreslagna ändringarna begränsar kommunernas möjligheter avsevärt

Kommunförbundet har vid flera tillfällen uttryckt sin oro över de föreslagna lagändringarna som begränsar kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster tillsammans. Regeringens förslag, som förutsätter att kommunen äger minst 10 procent av ett bolag som erbjuder tjänster, har väckt omfattande kritik.

Bestämmelserna skulle vara de stramaste i Europa och skulle drabba särskilt verksamheten i små och medelstora kommuner och i välfärdsområdena samt samarbetet över kommungränserna.

– Det är svårt att förstå varför man vidhåller den strikta tolkningen av regeringsprogrammet, trots att praktiskt taget alla centrala aktörer, inklusive Konkurrens- och konsumentverket, som övervakar marknaden, uttryckt oro för konsekvenserna av ändringen. Om förslaget går igenom skulle det leda till en kostsam förvaltningsexercis, som inte stöder kommunernas eller skattebetalarnas intressen, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet. 

Oanade konsekvenser för de lokala marknaderna och kommunernas verksamhet

Skärpningen av upphandlingslagen kan få långtgående konsekvenser för kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster kostnadseffektivt med användning av de lokala marknaderna. Förändringarna skulle främst påverka ordnandet av ICT-tjänsterna och avfallshanteringen och försvaga många kommuners möjligheter att utveckla verksamhetens effektivitet utifrån de lokala behoven.

– Kommunernas bolag är redan nu aktiva användare av marknaden och konkurrensutsätter i stor utsträckning sin upphandling. Genom förändringen skulle upphandlarna och kompetensen splittras, vilket står i konflikt med att upphandlingen förväntas vara alltmer kostnadseffektiv och effektfull. Förändringen stärker säljarens ställning, vilket kan leda till dyrare upphandling och koncentration på marknaden, varnar Myllymäki.

Kommunförbundet efterlyser en balanserad lösning

Kommunförbundet anser att man i reformen av upphandlingslagstiftningen ska undvika stela och kategoriska bestämmelser, som begränsar kommunernas handlingsfrihet utan tillräcklig bedömning av nyttan och konsekvenserna. Kommunerna har tillsammans grundat kommunalt ägda bolag uttryckligen för att effektivisera serviceproduktionen och fördela investeringskostnaderna. I fortsättningen har också tillgången på kompetent arbetskraft allt större betydelse. Eventuella förändringar ska genomföras så att de inte belastar kommunernas ekonomi eller försvagar kommunfullmäktiges möjligheter att fatta beslut om kommunala tjänster.

– Det är absolut nödvändigt att ingripa i uppenbart missbruk av in house-arrangemang, vilket också skett, men det välfungerande, långsiktigt uppbyggda systemet som gäller nästan alla kommuner bör inte skrotas helt, säger Juha Myllymäki.