Enkätresultat: Kommunerna har samlat in åtminstone 3,2 miljoner euro för Ukraina

I slutet av 2023 frågade vi alla kommuner i Finland om de har bistått Ukraina ekonomiskt eller materiellt efter att anfallskriget började. Enkäten besvarades av 130 kommuner som uppskattade det totala stödet till cirka 3,2 miljoner euro. I beloppet ingår penning- och materialdonationer samt experthjälp och för vissa kommuners del också stöd som används för integration.

Av de kommuner som stött Ukraina har 78 % (66 kommuner) donerat pengar. Det totala penningbeloppet uppskattades till cirka 2,1 miljoner euro. Penningdonationerna har oftast gjorts via olika hjälporganisationer, till exempel Finlands Röda Kors, Unicef, Rädda barnen rf och Kyrkans Utlandshjälp. Pengar har också donerats tillsammans med andra kommuner och via landskapsförbunden.

Ukraina har också getts materiellt stöd (37 % av de kommuner som svarade). Av materialdonationerna har 19 procent bestått av första hjälpen-material och sjukhusutrustning, 15 procent av eltillbehör och verktyg samt 15 procent av kläder. Dessutom har 18 procent donerat annat material, såsom livsmedel, möbler, vattenpumpar, värmeanordningar, barntillbehör (t.ex. blöjor och idrottsutrustning), stearinljus och löpgravsljus.

Totalt 15 procent av kommunerna uppgav att de stött Ukraina med experthjälp. Experthjälpen anknyter oftast till integration av och stöd för ukrainska flyktningar i Finland. Det kan vara fråga om bl.a. tolk- och översättningstjänster, anställning av en person som sköter integrationsfrågor samt ordnade av bostäder. De tillfrågade nämnde också utbildning och skolsamarbete samt lärarutbyte. Experthjälp har också getts i samband med delegationsbesök från Ukraina. Det har då varit fråga om till exempel skyddsrum, stadstrafik och förvaltning. 

De kommuner som svarade uppskattade det totala stödet till cirka 3,2 miljoner euro. I beloppet ingår penning- och materialdonationer samt experthjälp och för vissa kommuners del också stöd som används för integration. 

Kommunerna i Finland har stött Ukraina också på många andra sätt:

• genom att visa solidaritet, t.ex. genom att flagga och lysa upp byggnader på krigets årsdag och Ukrainas självständighetsdag
• genom att erbjuda lokaler för exempelvis materialdonationer
• genom att transportera materialdonationer till Ukraina
• genom att ordna sommarläger för unga från vänorter

Kommunerna har en viktig roll i integrationen av ukrainare som fått tillfälligt skydd

Genom enkäten kartlades inte det arbete som kommunerna utfört i Finland till förmån för ukrainska flyktingar, utan fokus låg på ekonomiskt och materiellt stöd. Kommunerna har ändå en viktig roll också i integrationen av ukrainare som fått tillfälligt skydd. 

En stor del av de ukrainare som flytt till Finland är barn. I integrationen av barn har särskilt småbarnspedagogiken och undervisningstjänsterna en viktig roll, och dessa tjänster tillhandahålls av kommunerna.

– Det bor ukrainare överallt i Finland, i nästan alla kommuner, och de omfattas av kommunala tjänster också oberoende av hemkommun. Integrationen främjas i kommunerna inom såväl basservicen som sysselsättnings- och integrationstjänsterna. Kommunerna har stor betydelse när det gäller att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper, säger Maija Lehtimaa, sakkunnig i invandrings- och integrationsfrågor vid Kommunförbundet.

De kommuner som deltar i kommunförsöken med sysselsättning ansvarar för vägledning och rådgivning i anknytning till integrationen av och sysselsättningen för arbetssökande ukrainare och gör till exempel inledande kartläggningar och integrationsplaner enligt integrationslagen. I integrationsplanen ingår också handledning i integrationsfrämjande tjänster, såsom integrationsutbildning, där ukrainarna lär sig till exempel finska och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Kommunerna samarbetar också i stor utsträckning med till exempel välfärdsområden och organisationer för att främja integrationen. 

Vänortsverksamhet intresserar kommunerna

Sedan kriget började har många vänortsavtal slutits och åtminstone 15 kommuner har en vänort i Ukraina. 

Kommunförbundet känner till följande vänortspar:

• Esbo –Kryvyij Rih (sedan 2023)
• Helsingfors – Dnipro (2023)
• Helsingfors – Kiev (1993)
• Hyvinge – Bucha (2023)
• Tavastehus – Sumy (2024)
• Imatra – Niznyn (2023)
• Lahtis - Zaporižžja (1953)
• Villmanstrand - Tšernihiv (2023)
• Lovisa – Varash (2023)
• Uleåborg – Odessa (1957)
• Seinäjoki - Melitopol (2023)
• Tammerfors- Kiev (1954)
• Åbo – Charkiv (2022)
• Vasa – Herson (2023)
• Vanda - Boryspil (2023)

I enkäten uppgav 19 kommuner att de ännu inte har någon vänort i Ukraina, men att de är intresserade av att ingå ett vänortsavtal med en ukrainsk kommun.

– Vänortsverksamhet är samarbete på gräsrotsnivå över statliga och kulturella gränser. Genom verksamheten är det lätt att få goda praktiska exempel på olika sätt att tillhandahålla kommunala tjänster. I synnerhet i svåra tider, såsom nu under kriget i Ukraina, är det också möjligt att via vänorterna förmedla hjälp och stöd enligt behoven, säger Arja Puukko, sakkunnig i internationella frågor vid Kommunförbundet.

Hur går vi vidare?

Kommunförbundet håller på att inleda en diskussion med Ukrainas ambassad om hur kommunerna de kommande åren kan stödja Ukraina i återuppbyggnaden.

Minna Karhunen, vd för Kommunförbundet, och Olga Dibrova, Ukrainas ambassadör, träffades på tisdagen 20.2.2024 för att fortsätta sitt samarbete genom att diskutera hur man kan stödja ukrainska kommuner under de kommande åren.