Redan för mer än ett år sedan överfördes ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster från kommunerna till välfärdsområdena. Ändå är det här fortfarande den service som kommunala förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare oftast nämner när de hänvisar till utmaningar i kommunens verksamhet. Den riksomfattande enkäten ”Hur pulserar din kommun” undersökte hur beslutsfattare och tjänsteinnehavare i kommunerna på fastlandet ser på den aktuella situationen i sin kommun. 

Av de 1101 enkätdeltagarna uppskattade sammanlagt 82 procent att social- och hälsovårdsreformen i ganska stor eller i mycket stor utsträckning kommer att innebära utmaningar för den egna kommunens verksamhetsförutsättningar.

– Vårdreformen upplevs som mer utmanande bland kommunerna i nuläget jämfört med våren 2023. Då ansåg 52 procent av de kommunala tjänsteinnehavarna och förtroendevalda att reformen innebar utmaningar för kommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.

– Nu när reformen har trätt i kraft börjar de många återverkningarna synas i kommunerna. Det finns ett behov av att se över kommunernas finansieringssystem i sin helhet, men också ett förändringstryck på servicestrukturen. En annan fråga är de vårdfastigheter som blivit tomma. Dessutom behöver kontaktytorna mellan kommunerna och välfärdsområdena fortfarande klarläggas, sammanfattar Sanna Lehtonen, direktör vid enheten för livskraft och ekonomi vid Kommunförbundet.

Såväl förtroendevalda som tjänsteinnehavare i kommuner av alla storlekar upplever vårdreformen som en mycket stor utmaning för kommunens verksamhetsförutsättningar.

Reformen ses också som en stor utmaning i alla landskap, mest i Norra Karelen och i Kymmenedalen, och proportionellt sett minst i Mellersta Österbotten.

De fem största utmaningarna i kommunerna

Utöver vårdreformen är de kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna mest oroade över de demografiska förändringarna. Av de tillfrågade nämnde 81 procent demografiska förändringar som en utmaning för kommunen.

– Oron gäller i stor utsträckning en utveckling, där kommunerna blir allt mer olika sinsemellan. Gemensamt för alla kommuner är att befolkningen åldras, men i vissa kommuner minskar befolkningen och i andra ökar den snabbt, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

– Olika kommuner och städer behöver lokalt handlingsutrymme för att kunna tackla de egna utmaningarna. I det här läget behöver kommunerna och städerna en uppluckring av normer som gör verksamheten osmidig. Det behövs också en övergripande reform av finansieringssystemet, säger Sanna Lehtonen.

En åldrande befolkning innebär också svårigheter att hitta kompetent arbetskraft. Den här oron uttrycktes av 76 procent av enkätdeltagarna. Eftersatta reparationer för fastigheter och infrastruktur samt den egna kommunens finansiella situation fanns också bland de fem största orosmomenten.

Alla de aktuella fenomen som granskats är sammanvävda, vilket syns som betydande statistiska samband.

– Åsikterna om vårdreformen korrelerar mycket starkt med kommunernas ekonomiska situation, trycket att förändra servicestrukturen, tomma fastigheter efter social- och hälsovården och räddningsväsendet samt AN-reformen, men också med den riksomfattande regionalpolitiken och de demografiska förändringarna.

Kommunförbundet utförde enkäten tillsammans med MDI i november-december 2023. Det kom in sammanlagt 1101 svar. Mer information om enkäten och de fenomen som utgör utmaningar för kommunerna finns i bilagan (på finska).

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn 050 575 9090