- livskraft och ekonomi
- verkställande direktörens ställföreträdare
- kontakt: Kirsi Pohjola, kirsi.pohjola@kuntaliitto.fi, puh. +358 9 771 2240, +358 40 508 7395
Kommunalskatten skärps mindre än väntat 2025 – flera stora städer höjer sin skattesats
Kommunerna har igen fattat beslut om sina inkomstskattesatser. År 2025 höjs inkomstskatten i 68 kommuner och sänks i fyra. I de kommuner som höjer skatten bor sammanlagt omkring 1,35 miljoner finländare. I 236 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad.
De kommuner som höjer sin inkomstskattesats för 2025 är färre än i fjol, då kommunerna bestämde sin skattesats för första gången efter vårdreformen.
– Skattehöjningarna kan överlag anses vara mindre än väntat, när man beaktar kommunernas svaga ekonomiska utsikter och det anpassningstryck som Kommunförbundets ekonomibarometer förutspådde hösten 2024, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
– Trots att många kommuner kämpar med sin ekonomi, har de försökt att undvika skattehöjningar. Den nuvarande skattenivån upplevs vara hög, och man vill inte minska konsumtionen och livskraften i regionen genom skattehöjningar. Ekonomin har anpassats också på andra sätt, fortsätter Reina.
Enligt Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, påverkas trycket på skattehöjningar under de kommande åren av många förändringar som samtidigt påverkar den kommunala ekonomin.
- Nivån på vårens löneuppgörelser och statens framgång med normavvecklingen för kommunerna påverkar direkt kommunernas utgifter och de kommande skattebesluten. Även andra reformer som regeringen riktar till kommunerna, i synnerhet statsandels- och fastighetsskattereformen, påverkar kommunernas egna beslut om skattenivån.
Ovanligt många stora städer höjer skattesatsen
År 2025 ändras inkomstskatten i alla typer av kommuner på olika håll i Finland, men bland skattehöjarna finns nu ovanligt många stora städer. De till invånarantalet största kommunerna som höjer skatten är Uleåborg (+0,2 %-enh.), Åbo (+0,2 %-enh.), Jyväskylä (+0,1 %-enh.), Björneborg (+0,3 %-enh.) och Joensuu (+0,2 %-enh.). Skattehöjningarna drabbar därmed väldigt många kommuninvånare. Å andra sidan är de stora städernas höjningar mestadels mycket måttfulla. De till procenttalen största höjningarna gäller främst små kommuner med svagt skatteunderlag och kommuner där statsandelen är föremål för stora utjämningsposter för vårdreformen.
Hela 13 kommuner beslutade om en höjning på minst en procentenhet, medan 5 kommuner bestämde sig för den minsta möjliga höjningen, dvs. en höjning med 0,1 procentenhet. Den vanligaste höjningen på 0,3 procentenheter gjordes i 15 kommuner. Den största höjningen gjorde Kuusamo, 1,2 procentenheter. Av de stora städerna gjorde Seinäjoki en ovanligt stor höjning, 0,8 procentenheter.
– Trots att höjningarna av inkomstskattesatsen verkar stora, kommer de att inbringa endast cirka 85 miljoner euro i kommunernas kassa år 2025. Det är ett tillskott som förbättrar kommunernas försvagade ekonomiska utsikter en aning. Obalansen mellan inkomster och utgifter har ökat på grund av kommunernas nya uppgifter, den snabba kostnadsökningen och kommunernas hårda investeringstryck, berättar Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.
– Kommunernas inkomster har krympt på grund av regeringens allt större nedskärningar i statsandelarna, men också bland annat för att inkomsterna av markförsäljning minskat till följd av byggbranschens kollaps, säger Punakallio.
Den högsta inkomstskattesatsen på fastlandet har Påmark (10,9 %) och Halso (10,8 %). Den lägsta skattesatsen har Grankulla (4,7 %), även om staden skärper skatten med + 0,3 procentenheter 2025. Skillnaden mellan den lägsta och högsta inkomstskattesatsen är 6,2 procentenheter. Den med skatteinkomster vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen i fastlandskommunerna är nästa år 7,54 procent.
De mest betydande höjningarna av inkomstskatten år 2025 görs i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. I Södra Karelen, Kajanaland, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland gjordes endast en höjning.
Måttliga höjningar av fastighetsskatterna
Fastighetsskatten skärps i 31 kommuner, och höjningarna kan anses måttfulla. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 22 kommuner. Totalt 21 kommuner höjer sin fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner. Skattesatsen för mark höjs i 10 kommuner. I 13 kommuner skärps både inkomst- och fastighetsskatten.
-Höjningarna av fastighetsskatterna uppskattas öka kommunernas skatteinkomster med endast cirka 7 miljoner euro år 2025. Fastighetsskatterna beräknas ge inkomster på totalt 2,4 miljarder euro, vilket täcker omkring en tiondel av kommunernas utgifter. Skattehöjningarna innebär alltså bara en liten ökning av skatteinkomsterna, säger Pekka Montell, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
- finansiella frågor i vårdreformen
- kommunekonomi, offentliga finanser, prognoser
- ekonomisk politik
- förhållandet stat-kommun
- skattepolitik, finanspolitik
- skattefrågor
- finansiering
- ekonomistyrning
- andra assisterande upppgifter
Uutta Kuntaliitolta
Vi söker tillsammans lösningar för att motverka skolsegregation
Hur går det egentligen?
Vad är skolsegregation och vad beror den på?
Orimligt kort tid att bygga om stödet i grundskolan
Vinn eller försvinn - jobb och delaktighet vägen till en lyckad integration
Seminarierna lyfter fram vikten av samarbetet mellan kommunen, sysselsättningsområdet, tredje sektorn och näringslivet för att nå framgångsrika integrationslösningar. Kom till Raseborg 26.11.2024 eller Vasa 27.11.2024
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe