Kommunförbundet har arbetat för mindre byråkrati och bättre fungerande tjänster, visar öppenhetsregistret

Öppenhetsregistret ger möjlighet till bättre insyn i organisationernas påverkansarbete och större synlighet för inofficiell beslutspåverkan, s.k. lobbning, som bedrivs utanför officiella arbetsgrupper och samråd, såsom remissförfaranden och utskottshöranden. Under den första rapporteringsperioden på tre månader  (1.4–30.6.2024) har Kommunförbundet rapporterat till öppenhetsregistret om 176 kontakttillfällen som gällt totalt 66 olika ärenden.

Utöver den påverkan som anmälts till öppenhetsregistret bevakar Kommunförbundet kommunernas intressen genom att medverka i åtskilliga arbetsgrupper, ge utlåtanden och delta i samråd. Under det första året av Orpos regeringsperiod har Kommunförbundets sakkunniga representerat kommunerna i 125 arbetsgrupper, gett 317 utlåtanden till regeringspropositioner och blivit hörda i riksdagens utskott 75 gånger. Denna verksamhet syns inte i öppenhetsregistrets statistik.

– Kommunförbundet representerar alla Finlands städer och kommuner. Dessa ser för sin del till att vi alla får tjänster av hög kvalitet och att det är gott att leva överallt i Finland. Städerna och kommunerna har ett mycket brett uppgiftsområde. Därför är det nödvändigt att Kommunförbundet, som bevakar städernas och kommunernas intressen, är en betydande samhällsaktör, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen som kommentar till förbundets påverkanssiffror.

Under rapporteringsperioden har Kommunförbundet i sitt påverkansarbete fokuserat framför allt på avveckling av normer som gör kommunernas verksamhet stelare, reformen av markanvändnings- och bygglagen samt överföringen av AN-tjänsterna från staten till kommunerna.

– Alla tre påverkningshelheter har siktet på ett bättre fungerande samhälle, livskraftigare regioner samt flexiblare och effektivare verksamhet i kommunerna, säger Karhunen.

Fungerande upphandlingsstrukturer hotade 

Ett särskilt orosmoln har varit regeringens planer att på ett mekaniskt och konstgjort sätt begränsa kommunernas möjligheter att göra upphandlingar hos anknutna enheter. 

– Som det nu ser ut ska missförhållanden som gällt enstaka bolags verksamhet åtgärdas genom att man tar kål på hundratals välfungerande kommunala bolag som tillhandahåller viktig basservice. Om lagändringen går vidare enligt regeringens planer, måste bolag som tillhandahållit bland annat avfallshantering, måltids- och ICT-tjänster, städning och underhåll samt andra stödtjänster i praktiken avvecklas och byggas upp på nytt, säger Minna Karhunen.

Topp 3 bland föremålen för Kommunförbundets påverkan

1. Programmet för försök och avveckling av normer i kommunerna ingår i regeringsprogrammet och syftar till att minska normer som gör kommunernas verksamhet stel. Uppluckrad lagstiftning ger kommunerna möjlighet att agera på ett mer effektfullt och ekonomisk hållbart sätt. De kan också producera tjänster som är bättre anpassade till lokala behov och resurser. Normavvecklingen är regeringens viktigaste projekt med tanke på kommunernas utveckling, och Kommunförbundet har varit med om att samla in förslag till normer som kunde avvecklas och har arbetat för normavveckling och lagförsök.
2. I anslutning till reformen av markanvändnings- och bygglagen genomförs lagreformer (bygglagen och inlösningslagen) som utgör viktiga redskap i arbetet för kommunernas livsmiljöer och livskraft. Reformerna av bygglagen och inlösningslagen har stora effekter på kommunernas verksamhet och finansieringsbasen för samhällsbyggandet. För Kommunförbundet och kommunerna är det särskilt viktigt att påverka reformen av markanvändnings- och bygglagen för att lagstiftningen ska utgöra en fungerande helhet och kommunerna få fungerande processer.  I reformen ingår också andra delområden där lagstiftningen ska ändras och där förbundet aktivt utövar inflytande i bland annat arbetsgrupper. 
3. Lägesbild och utmaningar i förberedelserna inför AN2024-reformen: Kommunerna övertar ansvaret för AN- och integrationstjänsterna i början av 2025, och Kommunförbundet hjälper kommunerna att förbereda sig inför denna stora förändring. Kommunförbundet arbetar för AN-reformens mål att öka sysselsättningen och minska långtidsarbetslösheten och strävar efter att reformen ska genomföras kostnadsneutralt och att kommunerna ska ges tillräckligt fria händer i tillhandahållandet av tjänsterna.

Vad är öppenhetsregistret?

Syftet med öppenhetsregistret är att göra beslutsfattandet mer transparent på nationell nivå. Till registret anmäls planmässig påverkanskommunikation och rådgivning om den.

Till öppenhetsregistret anmäls inte formell intressebevakning, såsom begärda utlåtanden, samråd eller medverkan i ministeriernas organ (som omfattas av offentlighetslagstiftningen). Kommunförbundets utlåtanden finns samlade på adressen Utlåtanden | Kommunförbundet (kommunforbundet.fi)