Kommunförbundets budskap inför EU-valet: Främjande av arbetskraftsinvandring och en framgångsrik grön omställning ödesfrågor för kommunernas livskraft

I EU-valet fastställs inte bara Europas riktning för de följande fem åren utan också kommunernas framtidsfrågor - därför är EU-valet också ett kommunalval! Kommunförbundets mål är att kommunerna ska ha alla möjligheter att genomföra en grön och digital omställning, locka till sig investeringar och med stöd av EU stärka livskraften inom sitt område. Vi vill också se kraftåtgärder för främjande av arbetskraftsinvandring och integration, eftersom bristen på arbetskraft begränsar företagens tillväxt och försvårar produktionen av offentliga tjänster. 

– Vi utredde EU:s inverkan på kommunerna i vår och rentav 45 procent av kommunernas ärenden kan härledas till EU. När det gäller miljöfrågor är siffran till och med betydligt högre än så. En anmärkningsvärt stor del av EU-politiken och EU-lagstiftningen genomförs i kommunerna. Effekterna av EU:s politik beror därför i stor utsträckning på kommunernas åtgärder. Det är viktigt för oss att påverka besluten i tid genom förslag till lösningar som passar kommunerna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

– Arbetet med den gröna omställningen görs i kommunerna. EU:s påverkan är stark i fråga om elektrifieringen av transporter och organiseringen av energi-, vatten- och avfallshantering. Väteekonomi - kommer detta att fungera eller inte? Hur kan vi i kommunerna erbjuda de bästa och mest attraktiva möjligheterna för både företag och invånare? Hur får vi kompetent arbetskraft: arbetskraftsinvandringen bör ökas kraftigt och en lyckad integration säkerställas. Inom alla de här områdena har EU på ett eller annat sätt en möjliggörande inverkan och med rätta lösningar bidrar det till kommunernas och städernas livskraft, säger Karhunen.

- Under de följande åren ligger våra gemensamma europeiska värderingar i vågskålen. Vi måste garantera en rättvis värld som tryggar de mänskliga rättigheterna även för kommande generationer. Detta arbete utförs i kommunerna, nära invånarna.

– I kommunerna är det möjligt att gå in för lösningar som bygger upp välfärden på lång sikt. Hur väl vi kan utföra detta arbete i kommunerna är inte bara en nationell fråga, utan också en fråga på EU-nivå. I EU-valet och i EU är det därför viktigt att komma ihåg närdemokratin: kommissionens makt får inte utökas ytterligare. De finländska kommunernas omfattande uppgifter och självstyrande roll är ur europeisk synvinkel helt speciell och välfungerande, säger Karhunen.

Kommunförbundets och kommunernas fyra mål inför följande EU-valperiod - Mot ett människonära EU!

1. Den gröna och digitala omställningen genomförs i kommunerna. Vi säkerställer att kommunerna lyckas! 

• I bästa fall kan EU-styrningen trygga en ren, trivsam och biologiskt mångsidig livsmiljö för kommuninvånarna samt verksamhetsmöjligheter för en grön och digital omställning för företagen. 
• I Finland och de övriga nordiska länderna är kommunens tjänster mer omfattande och noggrannare reglerade än i övriga Europa. 
• Kommunerna behöver verktyg och stöd från EU för att genomföra den gröna och digitala omställningen samt tid för att verkställa redan befintlig lagstiftning.
• EU bör fortsätta sitt ambitiösa arbete för att stävja klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald.

2. Stora insatser behövs för att främja arbetskraftsinvandringen

• Att främja arbetskraftsinvandring är en ödesfråga för kommunerna, eftersom bristen på arbetskraft begränsar företagstillväxten och försvårar produktionen av offentliga tjänster.
• Den långsamma tillväxten inom företagsverksamheten återspeglas i den offentliga ekonomin som en svag utveckling av skatteinkomsterna. Bristen på kompetent arbetskraft kan utgöra ett hinder för en del av de investeringar i grön omställning som planeras i många kommuner, städer och regioner. Därför behöver vi en kraftig ökning av arbetskraftsinvandring.
• I Finland kommer kommunerna att ha huvudansvaret för integrationen av invandrare från och med 2025.
• Främjande av arbetskraftsinvandring och integration är centrala åtgärder i reformen av EU:s invandringspolitik.

3. EU-lagstiftningen och EU-finansieringen måste beakta Finlands förändrade geopolitiska ställning och tillgänglighet

• EU:s sammanhållningspolitik strävar efter att jämna ut regionala skillnader mellan medlemsländerna och stödja livskraften på regional och lokal nivå.
• EU-finansieringen är en väsentlig del av genomförandet av sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken i hela Europa. Till de viktigaste instrumenten hör Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF+) och EU:s landsbygdsfinansiering. 
• I EU bör man ta hänsyn till den geopolitiska utvecklingens konsekvenser för livskraften i finländska städer, kommuner och särskilt i gränsområden.

4. Kommunernas och städernas livskraft bör stärkas: Vi säkerställer investeringar i Finland!

• Kommunerna och städerna fungerar som drivkrafter för ekonomin, digitaliseringen och den gröna omställningen. 
• Tillväxt och social sammanhållning främjas konkret i kommuner och regioner. Detta arbete sammanför ett brett spektrum av aktörer, däribland medborgarna. EU:s styrning av den offentliga ekonomin är för närvarande inriktad på att undanröja alltför stora underskott och balansera den offentliga skulden. Uppluckringen av reglerna om statligt stöd innebär allvarliga utmaningar för små medlemsländers företag med tanke på tillträdet till den internationella marknaden.

Läs mer om våra mål för nästa EU-valperiod.