Kostnaderna per grundskoleelev ökar trots krympande elevantal

Kostnaderna per elev inom den grundläggande utbildningen uppskattas öka med cirka 5,4 procent på riksnivå fram till 2030, trots att elevantalet minskar. Det framgår av Kommunförbundets utredning om kostnadsutvecklingen inom den grundläggande utbildningen.

– Det är viktigare än någonsin att nationellt fundera över vad man borde satsa på inom den grundläggande utbildningen och vad man kan avstå från, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

– Det gäller att söka innovativa och flexibla metoder att ordna grundläggande utbildning på ett ekonomiskt hållbart sätt. Då kan man till exempel ha en mer flexibel gruppindelning för eleverna och främja samarbetet mellan kommunerna och därmed också skolorna. 

Även i kommunerna gäller det att bedöma vad som är viktigast att satsa på inom den grundläggande utbildningen. 

– Det kan bli fråga om svåra värdeval när till exempel gruppstorlekarna och undervisningsutbudet ska avvägas, säger Karhunen.

I utredningen har kostnadsgranskningen gjorts särskilt per kommungrupp. Kostnadstrycket per enhet uppskattas under 2022–2030 öka mest i landsbygdskommunerna och regionstäderna. 

Figur 1: Kostnader per enhet, €/elev, prognos 2022–2030

Undervisningskostnaderna är störst, fastighetskostnaderna har ökat snabbast

Kommunernas kostnader för den grundläggande utbildningen har ökat under de senaste åren. Mellan 2015 och 2022 ökade kostnaderna per elev med cirka 10 procent. 

– Olikheterna mellan kommunerna syns i kostnaderna för den grundläggande utbildningen. Även om kostnadsskillnaderna utvecklas relativt måttligt och i samma riktning, kan man se skillnader mellan kommungrupperna, säger Irmeli Myllymäki, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

År 2022 var undervisningskostnaderna cirka 5 446 €/elev, vilket är cirka 11 procent mer än år 2015 (4 921 €/elev). Undervisningskostnadernas andel har varje år varit störst, och andelen är fortfarande över hälften av de totala kostnaderna för den grundläggande utbildningen.

Figur 2: Kostnader per enhet, €/elev, per verksamhet 2015–2022.

Kostnaderna för den grundläggande utbildningen minskar inte i samma proportion som elevantalet krymper

Kostnaderna för att ordna grundläggande utbildning varierar i kommunerna. Utredningen visar att kostnadsökningen per elev under 2015–2022 har gällt de kommuner där elevantalet minskat. Kostnadsökningen har varit minst i huvudstadsregionen och i stora städer, där eleverna blivit fler. 

Fenomenet är logiskt. Kostnaderna för den grundläggande utbildningen minskar inte i samma proportion som elevantalet krymper. 

– Inte heller skolans storlek förklarar ensam skillnader i kostnaderna. Hurdana undervisningsgrupper som bildas har en klar inverkan på kostnaderna för undervisningen, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Figur 3: Euro per elev inom den grundläggande utbildningen 2015–2022 och förändring (%) per kommungrupp.

Skolfastigheterna har behövt stora investeringar

En stor del av skolfastigheterna kräver betydande reparationer: i över 70 procent av skolorna överstiger reparationskostnaderna 1 000 euro per kvadratmeter och i hälften 1 500 euro.

– Trots att skolorna redan blivit färre, innebär det krympande antalet barn och trycket på lägre kostnader för lokaler att skolorna minskar i antal också i fortsättningen, säger Mikko Simpanen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

– Enligt min bedömning kommer det att bli allt populärare att göra skolor till allaktivitetshus och flexibelt använda byggnader.

Åren 2015–2022 har kommunerna och städerna investerat cirka 4,9 miljarder euro i reparationer och byggande av skolfastigheter. 

– De stora investeringarna beror bland annat på befolkningsutvecklingen, som ändrat behovet av lokaler, samt problem med inomhusluften och förmånlig finansiering, säger Simpanen.

Huvudstadsregionen och de största städerna har större fastighetskostnader än landsbygdsdominerade kommuner. När elevantalet i kommunen växer måste skolbyggnader förnyas och otillräckliga lokaler måste åtgärdas. Dessutom varierar värdet på fastigheter och mark på olika områden, vilket påverkar kostnaderna. 

På nationell nivå har fastighetskostnaderna för den grundläggande utbildningen 2015–2022 ökat snabbare än kostnaderna för undervisningen. År 2015 uppgick kostnaderna till 1 865 euro per elev, medan de år 2022 var 28 procent högre, dvs. 2 383 € per elev.

Besluten om skoltätheten och undervisningsgrupperna har stor inverkan på kostnaderna

Kostnaderna för undervisningen är en betydande utgiftspost för kommunerna. När man ser på de senaste åren belastas de stora städerna och de växande kommunerna av större fastighetskostnader, medan landsbygdskommunerna har höga kostnader för skolskjutsar och undervisning. 

Den enskilda kommunen har svårt att påverka särförhållanden såsom tätortsgrad och geografiska särdrag, till exempel sjöar och hav eller långa avstånd, och hur antalet elever utvecklas. Det är ändå klart att särförhållandena påverkar kostnaderna för den grundläggande utbildningen.

Kommunen kan besluta bland annat om skolornas placering, undervisningsgrupperna och personalstrukturen. Sådana beslut har en stor inverkan på kostnaderna. 

– Kommunerna fattar avgörande beslut då skolor grundas eller läggs ner. Hurdana undervisningsgrupper som bildas har också stor inverkan på kostnaderna, säger Karhunen. 

Skolornas undervisningsgrupper fastställs årligen, så besluten om dem har snabbare verkan än ändringar i skoltätheten.

Kommunförbundet har utrett kostnaderna inom den grundläggande utbildningen 2015–2022 och utifrån utredningen gjort en uppskattning av kostnadsutvecklingen fram till 2030. Utredningen gjordes per kommungrupp. I utredningen ingår en översikt av fastighetskostnaderna och investeringarna inom den grundläggande utbildningen.