Krympande elevunderlag utmaning för kommunerna – på 2030-talet är grundskoleeleverna 80 000 färre

Antalet grundskoleelever minskar med omkring 80 000 fram till år 2030. Det är den största förändringen i elevantalet i grundskolans historia. För att situationen ska förändras behövs en helt annan invandring än hittills. 

– Att åldersklassen barn i skolåldern krymper är ett faktum vi står inför. Det innebär att vi nu har ont om tid och att olika åtgärder måste vidtas snabbt, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

– Många av nycklarna till en lösning ligger hos kommunerna själva, men kommunerna behöver mer flexibilitet för att kunna utveckla den grundläggande utbildningen. Det lönar sig att fördomsfritt söka lösningar tillsammans med de andra kommunerna i regionen och att pröva sig fram.

Antalet barn i skolåldern minskar under 2020-talet i nästan alla kommuner: i 118 kommuner föds det färre barn än en skolklass (dvs. en grupp på 25 elever), i 55 kommuner motsvarar antalet nyfödda 1–2 skolklasser och i 25 kommuner 2–3 skolklasser. Det här innebär att i grovt taget en tredjedel av kommunerna börjar färre än 20 barn skolan år 2029.

Antalet barn i skolåldern minskade redan under 2010-talet

Redan under 2010-talet minskade antalet barn under skolåldern kraftigt. Även om åldersklassen barn i skolåldern har utvecklats olika i olika kommuner, kommer de kommuner där antalet barn ökar att vara i klar minoritet i framtiden. I hundra kommuner minskade antalet barn i skolåldern med över 20 procent. I enskilda kommuner krympte åldersklasserna till och med kraftigare än så. 

– Förändringarna påverkar alla kommuner. Nu talar vi inte om en övergående situation, utan vi står inför det nya normala, säger Karhunen.

Storleken på den åldersklass som börjar skolan är i en stor del av kommunerna mestadels beroende av födelsetalen. Klart under 10 procent av ökningen eller minskningen av den åldersklass som börjar skolan beror på flyttningsrörelsen.

– Man kan inte hoppas att enbart flyttningsrörelsen inom landet skulle kunna lösa situationen, säger Karhunen.

I allt fler kommuner finns bara en grundskola kvar

I den utmanande befolkningsförändring som pågått redan under en längre tid, har kommunerna på bästa sätt mött kraven på tillgång och tillgänglighet till grundläggande utbildning i enlighet med skyldigheterna i lagen om grundläggande utbildning. Barnens rätt till utbildning måste tillgodoses också i fortsättningen, även om antalet barn i skolåldern minskar. 

– Jämställdhet och likabehandling kan dock inte uppnås med en enda modell eftersom kommunerna står inför mycket olika befolkningssituationer och omständigheterna är olika. Till exempel i skärgården är skolresornas betydelse för skolans tillgänglighet en helt annan än i städerna, konstaterar Karhunen.

Antalet kommuner med bara en skola har ökat under 2010-talet, så det finns allt fler kommuner som bara har en enda grundskola. År 2010 hade tjugo kommuner en enda grundskola, men år 2022 hade antalet redan ökat till 65. Allt färre kommuner har fler än tre skolor.

– Dessa kommuner har redan fattat många viktiga beslut om skoltätheten för att de ska klara av den demografiska utvecklingen. Det är ett beklagligt faktum att många kommuner tvingas skära ner på antalet skolor när antalet barn i skolåldern minskar, säger Karhunen.

Antalet finskspråkiga barn minskar med upp till 100 000

Förändringen påverkar särskilt antalet finskspråkiga barn under skolåldern, som kommer att minska med upp till 100 000 fram till år 2030. Också antalet svenskspråkiga minskar, men långsammare.

Antalet 0–15-åringar med ett främmande språk som modersmål har däremot ökat med 55 000 under åren 2010–2022, och antalet beräknas öka med cirka 19 000 mellan åren 2022 och 2030. År 2022 hade 10,8 procent av alla barn i åldern 0–15 år ett främmande språk som modersmål, medan motsvarande siffra år 2010 ännu var 4,8 procent. År 2030 kommer andelen att vara rentav 16 procent av hela åldersklassen barn i skolåldern. Internationaliseringen har haft en positiv inverkan på antalet barn i skolåldern och mildrat utvecklingen.

Kommunerna befinner sig också i olika situation; år 2030 kommer upp till 30 procent av barnen i huvudstadsregionen att ha ett främmande språk som modersmål, medan det också finns kommuner som praktiskt taget inte har sådana invånare alls. 

– Nationellt måste man i finansieringen beakta språkutvecklingen för de regioner och städer som har en ny sorts tillväxtfaktorer. Vi måste se till att integrationen lyckas, så att dessa områden i framtiden också har tillräckligt med arbetstagare, säger Karhunen.

Högre nativitet räcker inte

En modell med olika nativitetsscenarier har använts för att beräkna den framtida demografiska utvecklingen. Även om nativiteten skulle förbättras något, kommer antalet barn i skolåldern att vara lägre än i dag. Om nativiteten däremot minskar ytterligare, innebär det att antalet barn i skolåldern krymper med nästan 120 000. 

I de flesta kommunerna räcker det inte med att nativiteten upphör att minska för att antalet barn i skolåldern ska växa under de kommande åren. I vissa kommuner i Finland riskerar antalet barn i skolåldern att bli mycket lågt i framtiden. Enligt prognoserna finns det på fastlandet cirka 36–49 kommuner med under 100 barn i grundskoleåldern år 2040.

– Det är viktigt att komma ihåg att även om regionerna utvecklas i olika riktning, avfolkas de inte. I Finland bor det även i framtiden barn i områden som tappar befolkning och man måste hitta lösningar för att erbjuda dem grundläggande utbildning, säger Karhunen.