Påverkningsmöjligheter lockar kommunalvalskandidater – beslutskulturen och trakasserier avskräcker

Vad lockar förtroendevalda att ställa upp i kommunalvalet och vilka faktorer minskar viljan att åta sig förtroendeuppdrag? 

Resultatet av den färska beslutsfattarundersökningen visar 1 700 förtroendevaldas och ledande tjänsteinnehavares åsikter om arbetet som förtroendevald och deras planer på att ställa upp i valet i vår. 

Över hälften redo för omval

Över hälften (51 %) av de nuvarande fullmäktigeledamöter som besvarade enkäten tänker ställa upp för omval i kommunalvalet våren 2025, men var femte (21 %) uppger sig avstå. 

Drygt en fjärdedel (28 %) överväger fortfarande att kandidera. År 2017 och 2021 ställde 74 procent av de sittande fullmäktigeledamöterna upp för omval, så intresset för att kandidera verkar ligga på samma nivå som tidigare.

"Det finns plats för och behov av nya kandidater. I de tre senaste kommunalvalen har cirka 44 procent av de invalda fullmäktigeledamöterna varit nya. I ljuset av tidigare undersökningar vet vi också att det finns potentiella kandidater särskilt bland 40–49-åringarna", säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I fråga om välfärdsområdesvalet bedömer 67 procent av deltagarna i beslutsfattarundersökningen att de inte tänker ställa upp i välfärdsområdesvalet, medan 13 procent överväger att göra det och 20 procent uppger att de kommer att ställa upp.

Möjligheten att påverka en stark motivationsfaktor

De främsta motivationsfaktorerna för kandidatur i kommunalvalet är aktuella sakfrågor (57 %) och kommunens framtidsutsikter (40 %). Särskilt i stora städer spelar sakfrågorna en stor roll: hela 80 procent av de tillfrågade i städer med över 100 000 invånare anser att sakfrågorna ökar viljan att ställa upp i valet.

Synen på sakfrågor som en motiverande faktor är också det som skiljer partierna mest. Bland de Gröna anser 69 procent att aktuella sakfrågor ökar intresset för att ställa upp i valet, medan motsvarande siffra bland Kristdemokraterna är 24. En noggrannare specifikation per parti finns i den bifogade sammanställningen.

"I kommunalpolitiken får man möjlighet att fatta konkreta och långsiktiga beslut. Det lockar människor som verkligen vill påverka framtiden för sin omgivning och sitt lokalsamhälle", säger Pekola-Sjöblom.

De tillfrågade lyfte fram till exempel problem mellan politiska grupper och inom den egna politiska gruppen samt föråldrade arbetsmetoder som viktiga faktorer som minskar viljan att fortsätta med förtroendeuppdrag.

"Beslutsfattarenkäten visar att många drar sig för att ställa upp i kommunalvalet, trots att de skulle ha intresse för ett kommunalt förtroendeuppdrag. För de lokala politiska aktörerna är det en stor utmaning att hitta och få med dessa potentiellt intresserade", säger Pekola-Sjöblom.

Kommuner med ett öppet och konstruktivt beslutsfattande lyckas bäst med att få nya människor att kandidera.

"Debattklimatet spelar en avgörande roll då vi försöker locka nya människor till kommunalpolitiken. En konstruktiv och respektfull dialog lockar inte bara kandidater, utan förbättrar också kvaliteten på och förtroendet för kommunens beslutsfattande", påpekar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

"Oavsett om det finns mycket eller lite att förbättra, är det positivt att varje beslutsfattare, fullmäktige och kommunen själv kan påverka många faktorer, såsom beslutsklimatet. Kommunförbundet kommer också att erbjuda stöd för gott samarbete och en god beslutskultur när den nya fullmäktigeperioden börjar", fortsätter Karhunen. 

En god beslutskultur och respons från invånarna motiverar en del

Kommunens diskussions- och beslutskultur delar åsikterna: en fjärdedel anser att den lockar kandidater i betydande grad, medan 39 procent är neutrala och 36 procent tvärtom anser att den nuvarande beslutskulturen minskar viljan att kandidera.

När man tittar på svaren från kommunerna per storleksklass, allt från kommuner med färre än 5 000 invånare till de största städerna med över 100 000 invånare, framträder kommunens beslutskultur som en av de tre främsta motiverande faktorerna i såväl små som stora kommuner.

"En god beslutskultur kan fungera som lockbete för nya kandidater och stärka förtroendet för lokalpolitiken", framhåller Karhunen.

Också responsen från kommuninvånarna kan vara en avgörande motivationsfaktor. Över en fjärdedel av enkätdeltagarna upplever att responsen från kommuninvånarna ökar viljan att ställa upp som kandidat, särskilt i de kommuner där växelverkan med kommuninvånarna är direkt och personlig.

"Det kommande kommunalvalet har en viktig roll i att stärka förtroendet. Ett öppet, interaktivt och inkluderande beslutsfattande är nödvändigt– utan förtroende har vi inte något fungerande samhälle", betonar Pekola-Sjöblom. 

Avskräckande faktorer bör åtgärdas

Trots att intresset för kommunalpolitiken är starkt, visade undersökningen tydligt på faktorer som minskar viljan att ställa upp som kandidat.

Omständigheter i privatlivet: Det största hindret anses vara omständigheter i privatlivet. Av enkätdeltagarna svarade 63 procent att privatlivet minskar viljan att ställa upp i valet. Den åsikten hade framför allt kvinnor (69 %), som även annars i högre grad än män upplever att det är svårt att förena arbete och familjeliv.

"Det är bra att komma ihåg att man med stöd av kommunallagen (81 §) kan få ledigt från sitt arbete för att sköta ett förtroendeuppdrag, och varje kommun bestämmer själv när möten ska hållas", påpekar Pekola-Sjöblom.

Trakasserier och hot: Enligt 44 procent av de tillfrågade minskar trakasserier och hot viljan att kandidera. Enligt undersökningen är trakasserier och hot mer avskräckande för kvinnor än för män: 50 procent av kvinnorna anser att det minskar intresset för att ställa upp i valet, medan 39 procent av männen är av den åsikten. Också fler kvinnor (40 %) än män (33 %) bedömer att diskussions- och beslutskulturen minskar viljan att kandidera. 

Kommunens ekonomiska situation: Enligt 44 procent av de tillfrågade påverkar kommunens ekonomi viljan att ställa upp i valet, särskilt i kommuner med färre än 20 000 invånare.

Mediernas påverkan delar åsikterna

Mediernas påverkan delar åsikterna bland deltagarna i beslutsfattarenkäten: nästan var tredje (31 %) upplever att mediernas rapportering minskar viljan att ställa upp i valet, medan var sjätte (17 %) bedömer att den snarare ökar intresset. Positiva erfarenheter av medierna accentueras i kommuner där också framgångar och samarbete lyfts fram.

"Genom balanserad och sporrande rapportering kan medierna i hög grad bidra till intresset för att ställa upp i valet. Det är särskilt viktigt i stora kommuner, där negativ publicitet kan minska intresset", säger Pekola-Sjöblom.

Omkring hälften av de tillfrågade anser att invånarrespons, mediernas rapportering, trakasserier och hot inte på något sätt påverkar viljan att ställa upp i valet.

Beslutsfattarundersökningen 2024 i ett nötskal

Den kommunala beslutsfattarenkäten utfördes av Kommunförbundet hösten 2024. Det kom in 1 705 svar, och de täcker över 90 procent av kommunerna på fastlandet. I undersökningen ingår också en särskild kommungrupp, där en stor svarsprocent säkrats.

Resultaten av enkäten kommer att publiceras etappvis och enligt tema under hösten 2024 och våren 2025. Genom enkäten kartläggs vad beslutsfattarna gjort och deras åsikter om bland annat följande: 

• Arbetet som förtroendevald och kommunalvalet 
• Det kommunala beslutsfattandet och utvärdering av fullmäktigeperioden 
• Utveckling av den kommunala demokratin 
• Kommunens verksamhetsförutsättningar och livskraft 
• Hållbar utveckling

Målgrupp för den elektroniska enkäten var fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. 

• Undersökningen synliggör kommunsektorns komplexitet och diversitet även ur de kommunala beslutsfattarnas perspektiv 
• Undersökningen ger jämförelsematerial om nuläget och utvecklingen över tid i kommuner av olika typ och ur olika beslutsfattargruppers synvinkel. 
• Undersökningen erbjuder fakta och synpunkter från olika kommuner även med tanke på debatten i samband med kommunalvalet 2025.