Allt fler finländare bor i en kommun som förbundit sig till klimatmålen. En färsk klimatenkät visar att det systematiska klimatarbetet har ökat i kommunerna. Kommunernas förtroende för att de egna målen och i synnerhet de nationella målen ska uppnås har dock försvagats enligt enkäten. Bristande resurser och brister i den politiska viljan uppgavs som de största utmaningarna för att uppnå klimatmålen i kommunen.

Finland har som mål att vara koldioxidneutralt senast 2035. 

– Finland kan inte uppnå klimatmålen utan kommunernas klimatarbete. Kommunernas planläggning, trafik, vatten- och avfallstjänster och energiförsörjning påverkar klimatet både direkt och indirekt, säger Miira Riipinen, direktör för Kommunförbundets enhet för samhälle och miljö.

Bland motivationsfaktorerna betonades möjligheten att uppnå kostnadsbesparingar och att förbättra kommunens image. Drivkrafterna bakom klimatåtgärderna är lokala och kommunerna känner bäst till de åtgärder som fungerar i den egna kommunen. Det är viktigt att man också i de nationella planerna tar vara på åtgärder som kommunerna tagit fram. Därigenom ökar förutsättningarna för att åtgärderna genomförs och de är med större sannolikhet effektiva.

Allt fler finländare bor i en kommun med klimatmål 

Kommunförbundets klimatenkät 2023 besvarades av sammanlagt 119 kommuner. Kommunförbundet har kartlagt klimatarbetet i kommunerna år 2009, 2012, 2015 och 2021. 

Enligt den senaste kartläggningen kan det uppskattas att mer än 90 % av finländarna bor i en kommun som satt upp klimatmål. Det vanligaste målet i kommunerna är att minska utsläppen med 80 % fram till år 2030, det så kallade HINKU-målet.
 

Trafik- och energiåtgärder betonas bland metoderna

En viktig del av kommunernas klimatpolitik är trafik- och energiåtgärder. Den vanligaste trafikpolitiska åtgärden är att främja gående och cykling (71 procent av de kommuner som svarade). I stora kommuner betonas särskilt främjande av kollektivtrafik medan kommuner i glesbygden satsar på eldrivna bilar.

Upp till 49 procent av kommunerna har ingått kommunsektorns avtal om energieffektivitet (KETS). Enkäten visar att avtalen sporrar kommunerna till konkreta åtgärder för energieffektivitet. Samtidigt vidtas en hel del åtgärder för energieffektivitet också i kommuner som inte ingått KETS-avtal. Detta ”osynliga” arbete syns dock inte i rapporteringen till EU om genomförandet av energieffektivitetsdirektivet (EED) i Finland.

Klimatarbetet har blivit mer systematiskt 

Bland kommunerna som deltog i enkäten har redan 80 procent en klimatplan eller planerar en sådan. För att klimatarbetet ska framskrida måste det vara kopplat till kommunens strategiska ledning. Ungefär hälften av kommunerna som svarade har klimatmål i kommunstrategin och i nästan 80 procent har klimatarbetet etablerats åtminstone relativt väl i kommunens olika funktioner. Att uppnå koldioxidneutralitet i kommunen kräver att också invånarna och näringslivet deltar. I synnerhet invånarnas klimatkompetens utnyttjas dåligt.

Det praktiska klimatarbetet fokuserar på att motarbeta klimatförändringen. Kommunerna påverkas redan nu starkt av klimatförändringen, därför borde fler anpassningsåtgärder vidtas snabbt. 

Utmaningarna en ryckig politik och resursbrist

Kommunernas förtroende för att de egna målen och i synnerhet de nationella målen ska uppnås har försvagats enligt enkäten. Av kommunerna som deltagit i enkäten bedömer 41 procent att kommunen kommer att uppnå sina klimatmål, medan endast 21 procent ansåg det vara sannolikt att Finland kommer att uppnå koldioxidneutralitet fram till 2035. År 2021 trodde 40 procent att Finlands mål skulle uppnås. När de fastställda åren närmar sig har man börjat fundera på hur realistiskt det är att uppnå klimatmålen. Kommunernas förtroende och motivation att vidta klimatåtgärder påverkas också av fragmentarisk lagstiftning och en tynande diskussion om klimatet.

– Även om klimatdiskussionen tynat av i de förändrade politiska styrkeförhållandena, eller prioriteras på ett annat sätt, verkar det målmedvetna klimatarbetet fortsätta i kommunerna. Det lokala planet, det vill säga kommunerna, visar än en gång sin styrka i arbetet för att lösa den globala klimatkrisen, säger Marjaana Seppinen, planerare vid Kommunförbundet.

Närmare upplysningar:

Planerare Marjaana Seppinen, tfn +358 50 591 2039, marjaana.seppinen@kommunforbundet.fi, Finlands Kommunförbund rf