Regeringen tar till nedskärningar och ökar svårighetsfaktorn för den kommunala ekonomin

Kommunförbundet är besviket över att höstens budgetförhandlingar inte gav den klarhet som efterlysts i fråga om avvecklingen av normer, dvs. hur kommunernas uppgifter och skyldigheter ska minskas.

- Under förevändning av en allmän avveckling av normer är regeringen i färd med att minska kommunernas statsandel med nästan 23 miljoner euro, utan motsvarande gallring av kommunernas skyldigheter, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Dessutom skär regeringen ytterligare ned tiotals miljoner euro i integrationsersättningarna och sysselsättningsanslagen. Nedskärningen för att stärka statsfinanserna kapar cirka en tredjedel av kommunernas kalkylerade integrationsersättningar. 

- Effekterna av nedskärningarna märks särskilt i de stora städerna. År 2025 kommer kommunerna att stå inför en ny utmaning med det ökade ansvaret för sysselsättning och integration. Vid årsskiftet ökar också ansvaret för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Anslagen för de här nya uppgifterna har redan varit otillräckliga i förhållande till de ökande kostnaderna”, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

- Efter överföringen av sysselsättnings- och näringstjänsterna till kommunerna kommer den kommunala ekonomin att vara mer beroende av tillväxt och sysselsättningsutvecklingen än tidigare. Kommunernas ekonomiska utsikter försämras nu kraftigt. Enligt Kommunförbundets enkät Ekonomibarometern kan varannan kommun behöva skärpa beskattningen.

Regeringen skar också ned statsunderstöden för kultur, men lyckligtvis mindre än vad som tidigare antytts. Om kulturtjänsterna ska kunna upprätthållas i kommuner av alla storlekar, kommer kostnadsbördan att bli ännu tyngre för kommunerna.

Ytterligare nedskärningar riktades också oväntat till finansieringen av yrkesutbildningen med sammanlagt 20 miljoner euro.

- Kommunerna vill se fler åtgärder av regeringen, särskilt när det gäller kompetensutveckling, klimatåtgärder och förbättrade ekonomiska utsikter och sysselsättningsutsikter för Finland. Vi förväntade oss beslut av förhandlingarna som skulle ha gjort det lättare för människor att flytta för att söka arbete, underlättat arbetskraftsinvandringen och åtgärdat bristen på arbetskraft”, säger Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 050 380 5907

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175