Regeringen tummar på sina löften till kommunerna – finansieringen får inte skäras ned förrän skyldigheterna lättats

Kommunsektorn har under de kommande åren ett exceptionellt stort tryck på att anpassa sina utgifter, men också att höja sin skattesats, säger Kommunförbundet. Den statliga finansieringen till kommunerna hotas nästa år av en nedskärning på cirka 100–150 miljoner euro, vilket regeringen åtminstone inte hittills har kunnat kompensera med en motsvarande gallring av uppgifter, skyldigheter eller normer. Nedskärningar i statsfinansieringen till kommunerna leder inte i sig till besparingar i den offentliga ekonomin.

Kommunerna får nya uppgifter i början av 2025 då de tar över ansvaret för sysselsättningstjänsterna. Arbets- och näringsreformens mål att öka sysselsättningen och minska långtidsarbetslösheten uppnås endast om den framtida finansieringen tryggas och tillräcklig flexibilitet tillåts i tillhandahållandet av tjänsterna, säger Lauri Lyly, ordförande för Kommunförbundets arbetsutskott.

Kommunernas kostnader har ökat under de senaste åren. Därför är det viktigt att dämpa utgifterna såväl i kommunernas som i statens framtida beslut.

Finansieringen av sysselsättnings- och integrationstjänsterna som övertas av kommunerna måste tryggas

Regeringsprogrammet såg lovande ut för kommunernas del i början av regeringsperioden. Men i den fortsatta beredningen har vissa av de reformer som skulle gallra de offentliga utgifterna stött på svårigheter. Ministerierna har inte hunnit bereda tillräckligt med ny lagstiftning som skulle dämpa kommunernas kostnader. Dessutom har besparingarna från vissa åtgärder fördröjts.

Det verkar som om regeringen inte heller står fast vid finansiering till fullt belopp av tjänsterna som överförs till kommunerna och det utökade utkomstskyddet för arbetslösa i samband med AN-reformen. 

I sitt budgetförslag föreslog Finansministeriet överraskande en ny nedskärning på 58 miljoner euro i kommunernas kalkylmässiga integrationsersättningar för 2025.

Nedskärningen i syfte att stärka statsfinanserna skulle kapa cirka en tredjedel av kommunernas integrationsunderstöd. Regeringens besparingar drabbar direkt eller indirekt kommunernas finansiering också i fråga om trafikledsprojekt, sysselsättningsanslag samt understöd till kollektivtrafiken, Undervisnings- och kulturministeriet och MBT-kommunerna.

Under förevändning av en allmän avveckling av normerna föreslås det att kommunernas statsandel minskas med 25 miljoner euro redan från 2025, utan en motsvarande uppluckring av normer. 

Kommunernas möjligheter att sköta sina uppgifter hotas

Kommunförbundet är oroat över kommunernas förutsättningar att sköta bildnings-, välfärds- och livskraftsuppgifterna på ett ekonomiskt hållbart sätt. Utsikterna för de offentliga finanserna är trots omfattande anpassningsbeslut fortfarande mycket svaga.

Även om det finns små tecken på en positiv vändning i ekonomin är tillväxten svag, arbetslösheten allt större och den offentliga sektorns underskott växer. Underskottet ser inte ut att minska ens under hela regeringsperioden om situationen granskas exklusive arbetspensionssektorns finansiella tillgångar. Av regeringen krävs nu prioriteringar och reaktionsförmåga.

Kommunförbundets fem förslag inför budgetförhandlingarna:

1. Avvecklingen av normer i kommunerna och stärkandet av kommunernas inkomstbas bör fortsätta och takten bör öka som avtalat vid ramförhandlingarna. Kostnadseffekterna av normavvecklingen ska beräknas realistiskt. För att den offentliga ekonomin ska kunna stärkas med 100 miljoner euro år 2025 måste lagarna vara i kraft redan 1.1.2025. Hittills har den föreslagna gallringen bland kommunernas planeringsskyldigheter haft endast liten effekt.

   En uppluckring av normer skulle ge flexibilitet i produktionen av tjänster och ekonomiska besparingar samt underlätta det administrativa arbetet och förbättra tillgången på kompetent personal. 
    

2. Som en motvikt till nedskärningen i sysselsättningstjänsterna på 37 miljoner euro bör regleringen av sysselsättningstjänsterna lättas upp. Avvecklingen av normerna för kundservicemodellen bör inte räknas som en del av den allmänna avvecklingen av normer som gäller kommunernas uppgifter och skyldigheter och som ska spara 100 miljoner euro. 

   AN-reformens mål att öka sysselsättningen och minska långtidsarbetslösheten uppnås endast om reformen genomförs kostnadsneutralt och tillräcklig flexibilitet tillåts i tillhandahållandet av tjänsterna.
    

3. Finansministeriets förslag om en nedskärning på 58 miljoner euro i kommunernas kalkylerade integrationsersättningar måste återkallas om inte kostnaderna för integrationen kan minskas till exempel genom effektivisering av servicen. Kommunernas förutsättningar att sköta sina lagstadgade uppgifter med nya ansvar inom integrationen bör tryggas.
    
4. Den länge beredda fastighetsskattereformen för att korrigera skillnaderna mellan fastigheternas beskattningsvärden och gängse värden bör äntligen genomföras. Av kommunernas verksamhet finansieras merparten med skattemedel, därför måste osäkerheten kring den näst största skatteformen undanröjas.
    
5. Regeringen bör säkerställa finansieringen av trafikinfrastrukturen på en nivå som möjliggör en långsiktig utveckling av trafikledsnätet. Syftet med MBT-avtalen är att stödja hållbar tillväxt och stadsutveckling, något som också statens åtgärder bör främja. Statens vägprojekt ska i princip finansieras ur statsbudgeten och inte inkluderas i MBT-avtalen eller delfinansieras av kommunerna.

Hela ställningstagandet i bilagan (PDF)  nedan på finska.

Närmare upplysningar:

Lauri Lyly, ordförande för Kommunförbundets styrelses arbetsutskott, tfn 050 682 93

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn 050 575 9090

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175