Rentav 82 procent tänker rösta i kommunalvalet

Valdeltagandet ser ut att bli starkt i kommunalvalet i vår enligt Kommunförbundets senaste Kommunundersökning, som besvarades av över 10 000 personer från sammanlagt 46 kommuner. Hela 82 procent uppgav att de har för avsikt att rösta i kommunalvalet 2025. Kommunalvalet anses ha stor betydelse: tre av fyra, 76 procent, anser att kommunalval är det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen. 

Att rösta upplevs som det viktigaste sättet att påverka

Kommuninvånarna anser att det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen är att rösta. Andelen invånare som delar denna uppfattning har ökat sakta under hela 2000-talet. År 2000 upplevde 60 procent av enkätdeltagarna att röstningen var det viktigaste sättet att delta, i år var resultatet 76 procent. Denna syn på röstandet har ökat stadigt sedan 1996, men samtidigt har valdeltagandet under själva valen minskat.

En klar majoritet, 82 procent, av enkätdeltagarna i alla åldersklasser uppger att de har för avsikt att rösta i kommunalvalet 2025. Bland de unga mellan 18 och 29 år tänker ungefär två av tre rösta medan 88 procent i den äldsta åldersklassen (70–79 år) visste säkert att de kommer att rösta. 

– Kommunal- och välfärdsområdesvalen är de viktigaste valen med tanke på vår vardag, så det är glädjande att se att så många har för avsikt att delta i vårens dubbelval. Föregående kommunalval hölls mitt under pandemin och valdeltagandet blev det svagaste någonsin (55,1 %), säger Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör.

Röstningsbenägenheten i valet våren 2025 påverkas mycket av personliga egenskaper hos enkätdeltagarna.  Enligt undersökningen är de som har en ledande ställning och universitetsexamen, samt åldersklassen 70–79 år mest säkra på sitt valdeltagande. Också sådana som bott mer än 20 år i kommunen, arbetar i en kommunal organisation eller bor i ett hushåll med två eller flera personer är säkra på sitt deltagande i valet. Svenskspråkiga och kvinnor är allmänhet säkrare på sitt valdeltagande. 

Däremot är arbetslösa, permitterade, personer i åldersgruppen 18–29 år samt sådana som bott en kortare tid i kommunen mindre säkra på sitt valdeltagande. Ensamförsörjare och de som bor i glesbygden är också något mindre säkra på sitt deltagande i valet. 

Intresset för välfärdsområdesvalet är svagare

I april nästa år hålls kommunal- och välfärdsområdesval för första gången samtidigt. Enligt Kommunundersökningen upplevs välfärdsområdesvalet som mindre intressant, för endast cirka 60 procent uppger att de tänkt rösta i välfärdsområdesvalet. Nästan en tiondel av enkätdeltagarna säger sig inte alls delta i välfärdsområdesvalet och de osäkras andel är betydligt större än i kommunalvalet.

– Kommuninvånarna behöver fungerande kommuner och välfärdsområden, och beslutsfattare som kan samarbeta över gränserna. Därför hoppas vi att så många som möjligt använder sin röst i vårens val, både i kommunalvalet och i välfärdsområdesvalet, som hålls samma dag, säger Karhunen.

Kommunpolitiken splittrar

Intresset för politiken i den egna kommunen delar kommuninvånarna. En dryg tredjedel är något eller mycket intresserad av kommunpolitik, medan en tredjedel är inte särskilt intresserad eller inte alls. Intresset varierar enligt ålder, yrkesställning och utbildning. Unga mellan 18 och 29 visar ett svagare intresse. Åsikterna går mest isär i åldersklassen 40–49 år.

– Även om politiken inte upplevs som intressant följer kommuninvånarna ändå kommunens ärenden via olika kommunikationskanaler. Även om flerkanalskommunikation är tidens melodi klarar sig de traditionella kommunikationskanalerna bra i konkurrensen, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

De som intresserar sig mest för kommunpolitiken är personer i åldersklassen över 70 år, personer i ledande ställning, företagare, jordbruksföretagare samt personer med universitetsexamen. Ett större intresse uppvisar också personer som bott mer än 20 år i kommunen, arbetar i en kommunal organisation eller bor i kommunens centrum. Intresset är något större bland män och svenskspråkiga jämfört med kvinnor och finskspråkiga. Däremot uppvisar unga (18–29 år), studerande och personer som bott under ett år i kommunen mindre intresse för kommunpolitiken.

Intresset för den egna kommunens kommunpolitik är knappast en fråga om kommunstorlek, för i alla kommuner oberoende av storlek finns det fler intresserade än ointresserade invånare.

Att ställa upp i kommunalval väcker mindre intresse än förtroendeuppdrag

En majoritet av de tillfrågade kommuninvånarna är inte villig att ställa upp i kommunalvalet 2025. Mest potential eller dold potential uppvisar personer i åldersklassen 40–49 år, där var tionde åtminstone kunde överväga att ställa upp. Åldersklassen över 70 år visar minst intresse för att ställa upp i kommunalval.

– För många är tröskeln att ställa upp som kandidat i kommunalvalet hög även om de skulle ha intresse för kommunala förtroendeuppdrag. För de lokala politiska aktörerna är det en stor utmaning att få med de potentiellt intresserade, säger Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundet driver aktivt kampanjer

Kommunförbundet driver också denna gång kampanjer för högre valdeltagande, bättre beslutskultur och relevanta valdebatter med tanke på kommunernas verksamhet. Kommunernas nya roll lyfts fram eftersom deras starkare roll inom livskraften öppnar nya möjligheter för både kommuner och städer. Samtidigt kommer också frågor om barnen, ungdomarna och utbildningen samt de allt mer olika kommunerna att tas upp i valdebatten. 

– Kommunernas samhälleliga roll samt kommunens betydelse för invånarna är mycket stor. Vi vill på olika sätt starkt lyfta fram de här frågorna i den kommande kommunalvalskampanjen och bjuder också in våra viktigaste samarbetspartner, säger Minna Karhunen.

Kommunundersökningen 2024

Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Över 10 000 kommuninvånare från 46 kommuner deltog i enkäten. Resultaten kommer att publiceras etappvis och enligt tema under hösten 2024 och våren 2025.