Utredning: Beslutsklimatet i kommunerna har blivit bättre – diskussionsklimatet behöver utvecklas

Kommunförbundets beslutsfattarundersökning 2024 visar en positiv utveckling i den kommunala besluts- och diskussionskulturen. Kommunala beslutsfattare inser beslutsklimatets betydelse för kommunens verksamhet och förhåller sig positiva till konkreta utvecklingsåtgärder. Det finns också sådant som behöver utvecklas, särskilt i samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena.

Beslutsklimatet har blivit bättre

Undersökningen visar att beslutsklimatet har utvecklats i rätt riktning. De positiva erfarenheterna av klimatet tyder på att kommunerna vidtagit åtgärder för att stärka öppenhet, tillit och samarbete. En god diskussions- och beslutskultur främjar också kommunernas möjligheter att klara av framtida utmaningar.

Beslutsklimatet har blivit klart bättre i alla avseenden. Störst har förbättringen av klimatet varit mellan tjänstemannaledningen och personalen (+11 procentenheter sedan 2020) samt mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare (+9 procentenheter). Även om bedömningarna av beslutsklimatet i regel var positiva på olika håll i landet kan man ändå se skillnader landskapsvis. Mest positiva är kommunala beslutsfattare i Norra Karelen medan bedömningarna var mer kritiska i Mellersta Österbotten.

De olika partiernas företrädare bedömer beslutsklimatet på olika sätt. Centerns och KD:s företrädare gav de bästa vitsorden medan valmansföreningarna och Vänsterförbundet var mest kritiska. Beslutsfattare med lång erfarenhet av fullmäktigearbete bedömer beslutsklimatet som mer positivt än de som är inne på sin första mandatperiod.

I frågor som gäller kommunens interna samarbetsrelationer är bedömningarna genomgående positiva i alla klasser. Utvecklingsbehov finns i de externa förhållandena, det vill säga mellan kommunerna och välfärdsområden, samt mellan kommunerna. Bara knappt hälften anser att klimatet mellan partigrupperna är samarbetsinriktat.

”Forskningsresultaten visar att de kommunala beslutsfattarna mycket väl inser besluts- och diskussionsklimatets betydelse för kommunens framtid”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

 ”Att stärka ett gott klimat är inte bara en möjlighet utan en nödvändighet för att kommunerna ska kunna trygga invånarnas välfärd och utveckla kommunens livskraft”, fortsätter Pekola-Sjöblom.

Samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden behöver förbättras 

Samarbetsklimatet mellan kommunerna och välfärdsområdena lyfts fram i enkätsvaren. Mindre än var femte (18 %) upplever att klimatet är samarbetsinriktat medan nästan 40 % anser att det är ganska eller mycket konfliktfyllt.

Liisa Jurmu, projektchef för projektet Kommunernas och välfärdsområdenas samarbete och kontaktytor, betonar vikten av samarbete.

”För hela Finlands framtid är det viktigt att både kommunerna och välfärdsområdena lyckas i sina uppgifter. Fungerande kontaktytor mellan kommuner och välfärdsområden garanterar smidiga tjänster till exempel för barn och unga. Samarbetet på kontaktytorna har dock bara börjat, och det är viktigt att satsa på det och att klargöra ansvar och samarbetsstrukturer.”

Jurmu betonar också behovet av tid och resurser för att stärka samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. 
”Reservera tid för samarbete och säkerställ att också de förtroendevalda har tillräckliga och fungerande forum för samarbete. Under följande fullmäktigeperiod lönar det sig att satsa på samarbete på strategisk nivå.”

Diskussionsklimatet påverkar verksamhetsförutsättningarna

Över hälften av de kommunala beslutsfattarna som svarat på enkäten (56 %) bedömer att den offentliga diskussions- och beslutskulturen påverkar kommunens verksamhetsförutsättningar på ett avgörande sätt under den kommande fullmäktigeperioden. Det är allt viktigare att kommunerna satsar på processer som stöder beslutsfattandet och skapar förutsättningar för öppna och konstruktiva samtal. En fungerande diskussionskultur ses som nyckeln till att bygga upp förtroendet mellan invånare, tjänsteinnehavare och beslutsfattare,

Kvinnliga beslutsfattare betonar diskussionsklimatets betydelse mer än manliga. Finskspråkiga beslutsfattare betonar också diskussionsklimatets betydelse mer än svenskspråkiga.

I nästan alla partier anser över hälften av de kommunala beslutsfattarna att den offentliga diskussions- och beslutskulturen har en ganska eller mycket stor betydelse för den egna kommunens förutsättningar under den kommande fullmäktigeperioden. De enda undantagen var SFP och valmansföreningarna. Ytterligheterna skiljer stort mellan de olika partierna (min SFP 38 % – max SDP 66 %).

Två av tre understöder etiska spelregler 

I enkäten framhävs också behovet att stärka de etiska spelreglerna. Över hälften av de kommunala beslutsfattarna i kommuner av alla storlekar och även landskapsvis förhåller sig positivt till etiska spelregler eller motsvarande 

”De kommunala beslutsfattarnas engagemang i främjandet av etiska och hållbara principer är glädjande och viktigt för utvecklingen av beslutsfattandet, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundet stöder utvecklingen av ett bättre beslutsklimat i kommunerna
Beslutsfattarundersökningen visar att främjandet av ett gott diskussions- och beslutsklimat är inte bara möjligt utan nödvändigt för att säkerställa kommunernas livskraft och invånarnas välfärd. Kommunförbundet sporrar kommunerna att fortsätta med det viktiga utvecklingsarbetet och att utnyttja enkätresultaten som stöd i framtida beslut.

Kommunförbundets rekommendationer för att bygga upp en god diskussions- och beslutskultur betonar bland annat vikten av kommunstrategier och värderingar, etiska spelregler och utbildning för förtroendevalda och tjänsteinnehavare. 

”Diskussions- och beslutsklimatet påverkar enligt beslutsfattarenkäten invånarnas intresse att ställa upp i kommunalvalet, så frågan är viktig både med tanke på demokratin och kommunernas livskraft och utveckling. ”En fungerande beslutskultur och en öppen, konstruktiv diskussion skapar en grund så att beslutsfattare kan betjäna invånarna bättre och tackla de gemensamma utmaningarna”, säger Pekola-Sjöblom.

Beslutsfattarundersökningen 2024 i ett nötskal

Den kommunala beslutsfattarenkäten utfördes av Kommunförbundet hösten 2024. Det kom in 1 705 svar, och de täcker över 90 procent av kommunerna på fastlandet. I beslutsfattarenkäten ingår dessutom en särskild kommungrupp där en tillräcklig mängd svar säkerställts. 

Resultaten av enkäten kommer att publiceras etappvis och enligt tema under hösten 2024 och våren 2025.  Genom enkäten kartläggs vad beslutsfattarna gjort och deras åsikter om bland annat följande: 

• Arbetet som förtroendevald och kommunalvalet 
• Det kommunala beslutsfattandet och utvärdering av fullmäktigeperioden 
• Utveckling av den kommunala demokratin 
• Kommunens verksamhetsförutsättningar och livskraft 
• Hållbar utveckling

Målgrupp för den elektroniska enkäten var fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. 

• Undersökningen synliggör kommunsektorns komplexitet och diversitet även ur de kommunala beslutsfattarnas perspektiv 
• Undersökningen ger jämförelsematerial om nuläget och utvecklingen över tid i kommuner av olika typ och ur olika beslutsfattargruppers synvinkel. 
• Undersökningen erbjuder fakta och synpunkter från olika kommuner även med tanke på debatten i samband med kommunalvalet 2025.