Utredning: En högre moms skulle tukta kollektivtrafiken i onödan – momshöjningen minskar statens inkomster

I statsminister Petteri Orpos regeringsprogram har det slagits fast att momsen för persontransporter ska höjas med 4 procentenheter från nuvarande 10 till 14 procent.

Bussförbundet, Lokaltrafikförbundet och Kommunförbundet vädjar till regeringen att momsen på kollektivtrafiken ska hållas oförändrad. Om momsen höjs, finns det risk för att serviceutbudet försämras när beskattningen inverkar på städernas och kommunernas kollektivtrafikkostnader.

Enligt en utredning som bussförbundet låtit göra ökar skattehöjningen inte statens skatteutfall. Skattehöjningen överförs till priserna, det vill säga resorna blir dyrare.

Skattehöjningen skulle minska bland annat bussbranschens inkomster, vilket i värsta fall kan leda till att serviceutbudet minskar. Kollektivtrafiken i stadsregionerna påverkas samtidigt av att det klimatbaserade statsunderstödet slopas. En höjning av mervärdesskatten och den allmänna kostnadsnivån skulle ytterligare öka kostnaderna för branschen.

Höjd moms undergräver kollektivtrafiken och ökar den offentliga sektorns kostnader

Organisationerna påminner om att stadsregionernas kollektivtrafik och bussbranschen fortfarande återhämtar sig från konsekvenserna av coronapandemin. Om momsen höjs samtidigt riskerar användningen av kollektivtrafiken minska och underhållet och utvecklingen av de befintliga tjänsterna försvåras ytterligare.

– Enligt vår utredning skulle höjd moms inte öka statens skatteutfall, men väsentligt försvaga busstrafikens konkurrenskraft. Detta är en mycket oönskad utveckling ur både företagarnas och passagerarnas synvinkel, säger Bussförbundets verkställande direktör Mika Mäkilä.

– En skattehöjning strider dessutom mot ambitionen att öka kollektivtrafikresandet. Detta påverkar också stomtrafiken utanför städerna, som till stor del sköts av bussbranschen, fortsätter Mäkilä.

– Kollektivtrafiken har en stor betydelse för tillgängligheten, sysselsättningen, klimatmålen och den sociala hållbarheten. Fungerande tjänster och resekedjor, förmånliga biljettpriser samt trivsamma och helst utsläppsfria transportmedel är faktorer som gör kollektivtrafiken lockande, säger Johanna Vilkuna, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

– Stadsregionerna har satsat på utvecklingsarbete och passagerarantalet har stigit. Staten gör nu tvärtom. Höjningen av mervärdesskatten på persontransporter bör dras tillbaka, eftersom ingen har nytta av den, säger Minna Soininen från Finlands Lokaltrafikförbund.

En momshöjning belastar de offentliga finanserna och kollektivtrafiken på fyra sätt

En momshöjning försvagar kollektivtrafikens konkurrenskraft: Momshöjningen ökar kollektivtrafikens kostnader. Skatteändringens kalkylmässiga kostnadseffekt är 3,6 % (momsen stiger från 10 % till 14 %). Denna ändring minskar biljettintäkterna i busstrafiken samma mån som skatteintäkterna ökar av momshöjningen.
En momshöjning minskar användningen av kollektivtrafik: Höjda priser på resor försvagar kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört med privatbilismen och minskar antalet resor inom kollektivtrafiken. Biljettpriserna i kollektivtrafiken som städerna och kommunerna ordnar måste då höjas ytterligare, om biljettintäkterna ska hållas oförändrade.
En momshöjning medför inga extra inkomster för de offentliga finanserna: En momshöjning ökar visserligen momsintäkterna, men den samtidiga ökningen i avdragen för arbetsresor minskar skatteutfallet, varvid den totala effekten på de offentliga finanserna är neutral. Dessutom blir ökningen i momsintäkterna liten, eftersom den offentliga sektorn deltar i finansieringen av busstrafiken med en betydande andel. Kommunerna och de statliga aktörerna finansierar kollektivtrafiken även direkt bland annat genom köptrafik. Finansieringen är en del av bussföretagens omsättning, för vilken de betalar moms. En höjning av momsen ökar kostnaderna för den köpta kollektivtrafiken.
Kostnaderna i den offentliga sektorn ökar: Kommunerna och de statliga aktörerna finansierar kollektivtrafiken bland annat genom resekostnadsersättningar. Beskattningen påverkar kostnaderna för kollektivtrafiken inom den offentliga sektorn. Kostnadsökningen i stödet för skolresor och elevbiljetterna måste finansieras med andra skatter. Dessutom kommer välfärdsområdena att få extra kostnader.

Du kan bekanta dig med utredningen som Ramboll genomfört har gjort (på finska): ALV-muutos_linjaautoala_20240111.pdf (linja-autoliitto.fi)