Allt färre personer under 30 år tar plats i fullmäktige – de yngsta ledamöterna är 18 år, den äldsta 91

Genomsnittsåldern för de invalda ledamöterna i kommunalvalet steg något jämfört med föregående val och är nu 51,3 år (2021: 50,8 år). Sammanlagt valdes 8586 fullmäktigeledamöter i 292 kommuner. Trots att det också finns unga nykomlingar – 29 av de invalda var 18 år på valdagen – minskar andelen unga i det kommunala beslutsfattandet som helhet.

Andelen invalda fullmäktigeledamöter under 30 år är nu 5,0 procent, när siffran i föregående val var 5,5 procent. Samtidigt ökade andelen 70-åringar och äldre från 7,4 till 8,7 procent. Medelålders och äldre åldersklasser får en allt större roll i det kommunala beslutsfattandet: den största enskilda åldersgruppen i fullmäktige är 40–49-åringar (26,9 %) och nästan var fjärde invald är 50–59 år (23,6%).

”Åldersstrukturen i kommunernas fullmäktige återspeglar i hög grad kandidatuppställningen, men för de ungas del är skillnaden mellan andelen kandidater och invalda ändå oroväckande stor. De ungas röst förblir svag i kommunernas beslutsfattande”, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.

”Under den kommande fullmäktigeperioden borde varje kommun satsa åtminstone på ungdomsfullmäktiges verksamhet. Ungdomsfullmäktige ger unga en genuin möjlighet att påverka och föra fram sina åsikter som en del av beslutsfattandet”, påpekar Pekola-Sjöblom.

Fler unga ledamöter i Vesilahti än någon annanstans

Relativt sett valdes flest unga fullmäktigeledamöter i Vesilahti, där nästan var femte (19,0 %) fullmäktigeledamot är under 30 år. Också i Kangasniemi (18,5 %), Tammerfors (17,9 %), Hirvensalmi (17,6 %) och Kivijärvi (15,4 %) var andelen unga invalda hög. I sammanlagt sju kommuner är över 15 procent av alla invalda fullmäktigeledamöter under 30 år.

Antalet unga i fullmäktige är dock ojämnt fördelat. I hela 84 kommuner valdes inte en enda fullmäktigeledamot som är under 30 år och i 11 kommuner fanns inte en enda kandidat under 30 år. Bland de största kommunerna utan någon fullmäktigeledamot under 30 år kan nämnas Nyslott, Raseborg, Siilinjärvi, Birkala, Torneå och Idensalmi.

”På lokal nivå finns det stora variationer i antalet unga fullmäktigeledamöter. Det här visar inte bara hur intresserade de unga är, utan också vilka möjligheter de har på det lokala planet och hur de uppmuntras att delta i beslutsfattandet”, konstaterar Pekola-Sjöblom.

91-åring fortsätter – könsfördelningen varierar enligt ålder

Den äldsta invalda fullmäktigeledamoten är en 91-årig man från Centern i Mänttä-Vilppula. Han var den äldsta fullmäktigeledamoten som valdes också i det föregående kommunalvalet våren 2021.

Det finns intressanta skillnader i könsfördelningen mellan olika åldersgrupper. I alla åldersgrupper under 50 år är andelen invalda kvinnor en aning högre än andelen invalda män. Tydligast är skillnaden i åldersgruppen 30–39 år, där andelen kvinnor är nästan 10 procentenheter högre än andelen män. Däremot finns det fler män i alla grupper över 50 år. Särskilt bland de fullmäktigeledamöter som är 70 år eller äldre framhävs könsfördelningen: nästan tre fjärdedelar är män och en fjärdedel är kvinnor.

”Jämvikten mellan könen är bäst i de yngre åldersgrupperna, men bland de äldre fullmäktigeledamöterna är skillnaden fortfarande betydande – äldre kvinnor deltar inte i kommunpolitiken”, säger Pekola-Sjöblom.

Vilka blir invalda – och vilka inte?

Bland de invalda fullmäktigeledamöterna framhävs 40–69-åringarna: deras andel är högre än bland kandidaterna. I synnerhet i åldersgruppen 40–49 år är de invalda överrepresenterade (+2,2 procentenheter). Mest underrepresenterade i förhållande till antalet kandidater är däremot 18–29-åringar (-2,8 procentenheter) och 70-åringar och äldre (-1,0 procentenheter).

”En kandidatur garanterar inte inval, även om den i sig ger förståelse för hur de gemensamma angelägenheterna sköts. De här siffrorna visar vilka som i väljarnas ögon uppfattas vara trovärdiga och inflytelserika beslutsfattare. När det gäller unga och äldre kandidater verkar det här återigen vara utmaning, men det finns också orsak för väljarna att se sig i spegeln”, säger Pekola-Sjöblom. 

Läs vår tidigare analys Andelen unga kommunalvalskandidater fortsätter att minska – vad händer om generationsklyftan i beslutsfattandet ökar?