Andelen unga kommunalvalskandidater fortsätter att minska – vad händer om generationsklyftan i beslutsfattandet ökar?

I kommunalvalet 2025 har andelen kandidater under 30 år sjunkit från 8,5 procent i förra kommunalvalet till 7,8 procent. Andelen unga har minskat sedan kommunalvalet 2008. Också andelen 30–39-åringar har minskat jämfört med föregående val. Samtidigt har andelen kandidater över 65 år stigit till 19,2 procent. Positivt är att 40–49-åringarnas andel av kandidaterna fortsätter att växa efter bottennappet i kommunalvalet 2017.

Medelåldern bland kommunalvalskandidaterna är nu 50,7 år. Kandidaternas ålder varierar mellan 18 och 91 år, men det finns allt färre unga kandidater. Utvecklingen väcker en fråga, särskilt för ungdomarna själva: Vem vill vi att bestämmer över vår vardag?

"Att antalet unga i kommunpolitiken minskar innebär att viktiga framtidsfrågor i allt större utsträckning blir utan de ungas perspektiv. Besluten fattas för flera år framåt, och därför är det viktigt att olika åldersgrupper är representerade”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Unga kandidater saknas i många kommuner

Andelen unga kandidater varierar stort från kommun till kommun. Oroväckande är att rentav 11 kommuner inte har en enda kandidat under 30 år. I förra valet fanns det bara fyra sådana kommuner. Visserligen har en del kommuner fler unga kandidater, men överlag går trenden neråt.

Per landskap är unga kandidater under 30 år bäst representerade i kommunerna i Mellersta Österbotten, Österbotten och Birkaland. Sist ligger Norra Savolax, Satakunta och Kymmenedalen.

De ungas röst i beslutsfattandet är inte bara en fråga för de unga – den påverkar hela samhällsutvecklingen. Utan unga beslutsfattare finns det en risk att till exempel utbildnings- och ungdomstjänsterna, klimat- och miljölösningarna samt utvecklingen av livskraften i kommunerna blir utan kommande generationers perspektiv.

”Om de ungas röst inte hörs i beslutsfattandet, finns det en risk för att de beslut som fattas i kommunerna inte svarar mot kommande generationers behov”, påpekar verkställande direktör Minna Karhunen.

Andelen kandidater under 30 år varierar betydligt mellan olika partier. Relativt sett flest unga kandidater, 10–11 procent, har SFP, De Gröna och små partier. Hos Rörelse nu, KD och valmansföreningarna är andelen unga kandidater under sex procent. Också Centern, Sannfinländarna och SDP har färre kandidater under 30 år än genomsnittet på sina listor.  Unga kandidater är ändå väldigt viktiga inom kommunpolitiken, eftersom de för med sig sin egen generations perspektiv och samtidigt kan utvecklas till framtida beslutsfattare. 

Hos De Gröna är kandidaternas medelålder 45 år, hos KD 54. Flest 18–29-åringar finns på SFP:s, De Grönas och små partiers listor.

Hur ska vi få med de unga? 

Konkreta åtgärder behövs för att väcka de ungas intresse för kommunpolitik. Till exempel har kommunerna och de kommunala beslutsfattarna en viktig uppgift i att få de unga att uppleva det lokala beslutsfattandet som sin egen sak och se sig själva som påverkare. 

En nödvändig konkret åtgärd är att förbättra kommunernas debatt- och beslutskultur, så att vi också får med unga i kommunens verksamhet. Denna åtgärd är nödvändig också för att unga med förtroendeuppdrag ska kandidera på nytt – och absolut nödvändigt för att få dem att tro på betydelsen av att rösta och delta på annat sätt. 

"Kommunerna kan göra mycket för att de unga ska uppleva kommunpolitiken som intressant och betydelsefull för dem själva. Till exempel har ungdomsfullmäktige en mycket viktig roll. Om de ungas röst inte hörs i beslutsfattandet, finns det en risk för att de beslut som fattas i kommunerna inte svarar mot kommande generationers behov”, påpekar verkställande direktör Minna Karhunen.

Varför lönar det sig för de unga att rösta?

I det föregående kommunalvalet blev valdeltagandet bland de yngsta väljarna, dvs. 18–24-åringarna, endast 35,4 procent. Nu är det för sent att kandidera, men var och en som har rösträtt kan påverka genom att rösta.

Kommunerna fattar beslut som avgör utvecklingen av till exempel

• kollektivtrafiken och hållbar mobilitet
• utbildning och åtgärder som stöder sysselsättningen
• en trivsam livsmiljö och klimatlösningar
• fritidsmöjligheter, såsom kultur- och motionstjänster.

Du kan läsa mer om dessa och andra kommunala tjänster på adressen www.kommunalval.fi 

Var och en av oss använder kommunala tjänster varje dag – därför är varje röst viktig i kommunalvalet.

Följ vår valanalys

Rekordmånga kvinnliga kandidater i kommunalvalet – andelen kvinnor ökade till över 42 procent | Kommunförbundet
Sannfinländarna har störst kandidatbortfall, Centern bredast täckning | Kommunförbundet
Antalet kandidater i kommunalvalet minskade, stora skillnader mellan kommunerna | Kommunförbundet