Antalet kandidater i kommunalvalet minskade, stora skillnader mellan kommunerna

Antalet kandidater i kommunalvalet 2025 har minskat betydligt i jämförelse med föregående val. I år ställer 29 950 kandidater upp i kommunalvalet, vilket är 5 700 färre än 2021. Nu finns det i genomsnitt 3,5 kandidater per fullmäktigeplats, medan siffran var 4,0 ännu i förra valet.

I praktiken har 63 kommuner färre än två kandidater per fullmäktigeplats. Med andra ord kommer minst hälften av kandidaterna i var femte kommun i Finland att bli invalda i fullmäktige.

Trots att social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena har antalet och betydelsen av de ärenden som ska avgöras i kommunerna inte minskat. Tvärtom har kommunerna en allt större roll i bland annat utvecklingen av livskraften och skötseln av sysselsättningen samt i tillhandahållandet av lokala tjänster. Samtidigt behövs det också beslutsfattare inom välfärdsområdena, vilket innebär att det i praktiken behövs fler människor än tidigare för samhälleliga förtroendeuppdrag.

– Det minskade antalet kandidater innebär minskad konkurrens i många kommuner. Detta kan påverka demokratin om det inte finns tillräckligt med valmöjligheter. Nu behövs engagerade beslutsfattare som bygger upp kommunens framtid – Finlands konkurrenskraft byggs upp i kommunerna. Samtidigt behövs det också beslutsfattare inom välfärdsområdena så det behövs fler människor än någonsin tidigare för samhälleligt beslutsfattande, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Mer än en femtedel av kommunerna beslöt att minska fullmäktiges storlek för den kommande fullmäktigeperioden. En del av besluten fattades av sparskäl, men i många fall är beslutet också ett tecken på en så kallad smart anpassning – en realistisk reaktion på det minskade antalet väljare och på det minskade antalet potentiella kandidater.

– Mindre storlek på fullmäktige kan till exempel försvaga representationen av små politiska grupper, men å andra sidan kan detta öka konkurrensen om fullmäktigeplatserna och därmed också öka kommuninvånarnas intresse och valdeltagande, säger Pekola-Sjöblom i sitt blogginlägg i februari. 

Stora skillnader mellan kommunerna

Antalet kandidater i förhållande till fullmäktigeplatser varierar betydligt mellan kommunerna. Pyhäranta och Merijärvi har bara 1,2 kandidater per fullmäktigeplats, medan motsvarande siffra i Helsingfors är 11,6. Totalt 63 kommuner har färre än två kandidater per fullmäktigeplats, vilket kan innebära att en del av fullmäktigeledamöterna väljs nästan utan konkurrens.

De stora städerna har fortfarande tillräckligt med intresserade till kommunala förtroendeuppdrag, men antalet kandidater är på tillbakagång. Bristen på kandidater är störst i små kommuner med färre än 5 000 invånare.

– I kommunerna fattas beslut som berör alla kommuninvånare direkt – beslut om utbildning, planläggning, livskraft och lokala tjänster. Nu behövs mer aktiva beslutsfattare än någonsin, säger Minna Karhunen, verkställande direktör vid Kommunförbundet.

– I varje kommun och stad krävs det att man funderar över hur den egna kommunen kan göras intressant och inspirerande. Det vill säga hur vi på nytt får människor att intressera sig för och engagera sig i kommunen och kommunens angelägenheter, säger Pekola-Sjöblom.

Hur kan intresset för kommunpolitiken ökas?

Beslutet att kandidera påverkas av många faktorer. Enligt Kommunförbundets invånarundersökning och beslutsfattarundersökning påverkas beslutet av bland annat den egna livssituationen och tidsanvändningen. Kommunernas ekonomiska situation och beslutskultur är också viktiga faktorer.

– Folk drar sig från att kandidera om beslutsfattandet verkar präglas av gräl och misstrogenhet. Varje fullmäktigeledamot, fullmäktige och kommun kan bidra till en konstruktiv och saklig stämning. Kommunpolitiken ska vara en plats där man löser frågor, inte en plats där man grälar, säger Pekola-Sjöblom.

– De närmaste åren kommer kommunerna att hantera så stora frågor, avgörande för hela landet, att beslutsfattarna har alla skäl att fatta besluten i gott samarbete och söka lösningar. Fatta bra beslut om framtiden för barn och unga, slösa inte bort denna möjlighet genom att gräla, säger verkställande direktör Karhunen i sin vädjan om ett bra debattklimat tillsammans med partisekreterarna i februari.

När antalet kandidater har minskat i 91 procent av kommunerna, förblivit oförändrat i tre och ökat i endast 24 kommuner kan valuppställningen ändras och påverka både valdeltagandet och hur många kommuninvånare som har en egen kandidat. Var och en av oss använder dock kommunala tjänster varje dag – därför är varje röst viktig i kommunalvalet.

Följ vår valanalys

Rekordmånga kvinnliga kandidater i kommunalvalet – andelen kvinnor ökade till över 42 procent | Kommunförbundet
Sannfinländarna har störst kandidatbortfall, Centern bredast täckning | Kommunförbundet
Andelen unga kommunalvalskandidater fortsätter att minska – vad händer om generationsklyftan i beslutsfattandet ökar? | Kommunförbundet 

I kommunernas fullmäktige fattas viktiga beslut med tanke på varje kommuninvånares välbefinnande. Var och en av oss använder kommunala tjänster varje dag, även om vi inte alltid tänker på det. Kommunen fixar!