Det behövs nya metoder för att grundläggande utbildning av hög kvalitet ska kunna ordnas i hela landet

Samarbete mellan kommuner och utbildningsanordnare är ett sätt att svara på det sjunkande elevantalet och tillgången på personal. Förutom att utnyttja distansförbindelser bör man utveckla distansundervisningen som en kompletterande undervisningsform och tydliggöra vad som avses med den. Också lagstiftningen bör förtydligas bland annat så att den möjliggör ett mer omfattande mellankommunalt samarbete än tidigare för ordnandet av undervisning. Flexiblare modeller behövs.

Projektet Nätverksbaserade grundskolor som genomfördes 2023–2024 lyfte fram sådana modeller för ordnandet av undervisning. Sammanlagt 39 kommuner som utvecklade nya sätt att samarbeta genom nätverk deltog i projektet. Projektets huvudsakliga syfte var att förbättra tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning samt bredda utbudet på undervisning i hela landet.
Framför allt sågs utvecklingen av distansundervisning som ett viktigt steg mot en mer mångsidig och flexibel grundläggande utbildning. I bästa fall kan man med hjälp av distansundervisning trygga att undervisning ges av behöriga lärare och erbjuda eleverna ett större urval av läroämnen.

– Användningen av personal över kommungränser i undervisningen via distansförbindelser är ett exempel på en modell som kan förbättra tillgången på personal och samtidigt bredda undervisningen, säger Päivi Väisänen-Haapanen, projektchef vid Kommunförbundet.

Under projektets gång utvecklades och infördes konkreta metoder för att utnyttja distansförbindelser. Att stärka lärarnas digitala pedagogiska kompetens ansågs också vara ett viktigt utvecklingsmål.

– Samarbete kommuner emellan och innovativa lösningar har en nyckelroll när det gäller att utveckla och förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Utbildningsanordnarna behöver större möjligheter till försök för att utveckla undervisningen, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Tio pilotområden och sammanlagt 39 kommuner deltog

I projektet Nätverksbaserade grundskolor deltog tio pilotområden som bestod av sammanlagt 39 kommuner från olika delar av landet samt Lapplands universitets övningsskola. Pilotområdena var: Päijänne-Tavastland, Birkaland-Satakunta, språkökommunerna, Tusby, Lappland, Fjällappland, SavoGrow, Egentliga Finland och Södra Savolax. Under projektets gång ordnades flera seminarier, workshoppar och möten där pilotområdena delade med sig av sina erfarenheter och utvecklade samarbetsformer.

– Kommunerna har noterat behovet av samarbete i synnerhet nu när de krympande åldersklasserna redan är ett faktum som inte kan förbises. Lyckligtvis erbjuder lagstiftningen redan nu möjligheter till samarbete på många olika sätt och finansieringssystemet har utvecklats. Ändå behöver kommunerna mer stöd och flexibilitet för att utveckla undervisningsmetoderna, fortsätter Sjöström.

Publikationen ”Verkostoperuskouluhanke 2023–2024” kan laddas ner på Kommunförbundets webbsida med publikationer. Översättningen till svenska utkommer inom februari.

Närmare upplysningar:

Päivi Väisänen-Haapanen
Projektchef, projektet Nätverksbaserade skolor
tfn 050 371 8273, fornamn.efternamn@kuntaliitto.fi

Mari Sjöström
Specialsakkunnig, Enheten för välfärd och bildning
tfn 050 575 8622, fornamn.efternamn@kuntaliitto.fi