En tredjedel av kommunernas informationsförvaltnings- och IKT-utgifter försvann i och med vårdreformen – utgifterna pressas uppåt av bland annat ökade programutgifter och informationssäkerhetskrav

I samband med social- och hälsovårdsreformen skedde inga betydande förändringar i kommunernas informationsförvaltnings- och IKT-personal.  Kommunernas IKT-utgifter minskade dock med en tredjedel. Kommunerna utgår från att antalet anställda inom informationsförvaltningen och IKT-tjänsterna förblir oförändrat, men att driftsutgifterna för IKT ökar under de närmaste åren. Uppgifterna framgår av kartläggningen av kommunernas digitalisering, vars avsnitt om organisering och utveckling av kommunernas informationsförvaltnings- och IKT-tjänster samt utgifterna för och upphandling av tjänsterna publicerades idag.

– Digitaliseringen av kommunernas tjänster fortsätter och utvidgas. Detta kräver satsningar på informationsförvaltnings- och IKT-tjänsterna samt deras informationssäkerhet och dataskydd, säger Martti Setälä, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Kommunernas personalstyrka inom IKT har minskat

Antalet heltidsanställda inom informationsförvaltning och IKT-tjänster har minskat. Bland de fastlandskommuner som besvarade enkäten om kartläggning av kommunernas digitalisering var det genomsnittliga antalet heltidsanställda inom informationsförvaltning och IKT-tjänster 8,0 årsverken år 2024. År 2021 var antalet årsverken 10,3 och år 2018 cirka 13,2.

– Troligtvis kan en del av förändringen förklaras med social- och hälsovårdsreformen. Å andra sidan har social- och hälsovårdstjänsterna i en del av Finland redan tidigare funnits utanför kommunerna i en samkommun. Antalet anställda har minskat en aning i kommuner av alla storlekar, men betydligt endast i städer med fler än 100 000 invånare, säger Martti Setälä, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Det finns stora skillnader i antalet anställda mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med fler än 100 000 invånare är det genomsnittliga antalet anställda 72,6 årsverken. Helsingfors stad höjer personalgenomsnittet betydligt i denna kommungrupp.

Utifrån resultaten kan man uppskatta att antalet heltidsanställda inom informationsförvaltning och IKT-tjänster var cirka 1425 årsverken i kommunerna på fastlandet år 2024. 

Största delen av de som svarade (70 %) utgår från att antalet anställda inom informationsförvaltning och IKT-tjänster förblir oförändrat under de närmaste åren.

Kommunernas IKT-utgifter sjönk betydligt i och med social- och hälsovårdsreformen, men kostnaderna pressas uppåt

Kommunernas bokslutsuppgifter ger en riktgivande uppskattning av kommunernas informationsförvaltnings- och IKT-utgifter. På basis av dem uppgick IKT-utgifterna för kommunerna på fastlandet till 561,1 miljoner euro år 2023. Helsingfors stads andel av helheten är omkring en femtedel, dvs. 112,5 miljoner euro. Utgifterna ökade från år 2021 till 2022, men minskade betydligt från år 2022 till 2023.

I fastlandskommunerna var minskningen 31 procent och i Helsingfors stad 44 procent. Minskningen beror på att informationsförvaltnings- och IKT-utgifterna i anslutning till social- och hälsovårdstjänsterna har överförts från kommunerna till välfärdsområdena.

Beloppen ovan är inte helt täckande eftersom personalkostnader och hyror för utrustning samt en del av kostnaderna för mindre utrustning och expertutgifter saknas. 

– Det är svårt att uppskatta de totala utgifterna för kommunernas informationsförvaltnings- och IKT-tjänster. Om vi antar att cirka 20–40 procent av kostnaderna faller utanför bokslutsuppgifterna ovan, skulle de totala IKT-utgifterna ligga mellan 675 och 785 miljoner euro år 2023, säger Setälä.

Enligt kartläggningen av digitaliseringen ökade driftsutgifterna för IKT något för 51 procent av kommunerna och betydligt för 12 procent av kommunerna vid jämförelse av åren 2023 och 2024. För 24 procent av kommunerna var utgifterna oförändrade och för 13 procent sjönk de något eller betydligt.

Ökningen av utgifterna hänförde sig till programkostnader såsom ökade licensavgifter. Även förbättringar av informationssäkerheten och dataskyddet ökade utgifterna. De som svarade ansåg också att de utökade administrativa skyldigheterna ökade kostnaderna.

Över hälften av de som svarade, 58 procent, ansåg att driftsutgifterna för IKT kommer att öka under de två följande åren. Endast 7 procent uppskattar att de minskar. En ökning av utgifterna för IKT-investeringar förutspås av 37 procent av kommunerna, även om en större andel av kommunerna (43 %) uppskattar att utgifterna hålls oförändrade. Satsningarna på informationssäkerhet och dataskydd väntas öka även under de kommande åren. 

Kartläggningen av kommunernas digitalisering genomfördes i maj–juni 2024 och besvarades av 159 kommuner på fastlandet, inklusive de 23 största städerna. Idag publicerades avsnitten om organisering och utveckling av informationsförvaltnings- och IKT-tjänster, IKT-utgifter och IKT-resurser samt upphandlingar. Kartläggningen av kommunernas digitalisering 2024 finns som nätpublikation på Kommunförbundets webbplats på finska här och på svenska här. De resterande översättningarna till svenska publiceras under vårens lopp.

Närmare upplysningar:

Martti Setälä
Specialsakkunnig, Kommunförbundet
tfn 040 536 6350, martti.setala@kommunforbundet.fi