Exceptionellt många invalda kvinnor i kommunalvalet – stora skillnader mellan kommunerna

I kommunalvalet våren 2025 valdes ett rekordstort antal kvinnor in i fullmäktige. Andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter är 44,9 procent, vilket är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med kommunalvalet år 2021.  

”Det är fråga om en historisk förändring”, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, som glädjer sig åt resultatet. 

Sammanlagt valdes 8 586 fullmäktigeledamöter, varav 3 856 kvinnor och 4 730 män. Av de 292 kommunerna på fastlandet är andelen kvinnliga fullmäktige högre än 50 procent i 67 kommuner, vilket är en betydande skillnad från kommunalvalet år 2021. Andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter var då över 50 procent i endast 29 kommuner.  

Kvinnlig majoritet i fullmäktige i 67 kommuner 
I 67 kommuner på fastlandet utgör kvinnorna en majoritet i fullmäktige – jämfört med år 2021 då så var fallet i endast 29 kommuner. Fullmäktige med den högsta andelen kvinnor finns i Karlö, där 73,3 procent av fullmäktigeledamöterna är kvinnor. Den lägsta andelen invalda kvinnor hade Utsjoki, där endast en av tio fullmäktigeledamöter är en kvinna (6,7 %). 

Kvinnor bäst representerade i stora städer 

Könsfördelningen påverkas väsentligt av kommunens folkmängd och geografiska läge. Enligt Pekola-Sjöblom finns det relativt sett mest kvinnor i större städer, och mindre i små.  

Flest kvinnliga fullmäktigeledamöter valdes i Nyland (52,8 %) och Egentliga Tavastland (52,1 %), minst i Kajanaland (38,7 %) och Södra Österbotten (33,5 %). 

Stora skillnader mellan kommunerna 

I sammanlagt 9 kommuner är andelen kvinnor bland de invalda ändå under 25 procent (jämfört med i 17 kommuner år 2021).  

Den minsta andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter valdes in i Utsjoki kommun (6,7 %). Andra kommuner där andelen kvinnor understeg 25 procent är Evijärvi (17,6 %), Perho (17,6 %) och Luhanka (20,0 %). Närmare uppgifter finns i den bifogade analysen. 

De Gröna hade flest kvinnliga fullmäktigeledamöter, Sannfinländarna minst 

I en jämförelse mellan partierna hade De Gröna relativt sett flest kvinnliga kandidater (61,4 %) och de fick också flest invalda kvinnor i fullmäktige (79,4 %). Sannfinländarna hade å sin sida minst kvinnliga kandidater (24,5 %) och de har också den lägsta andelen invalda kvinnor (25,4 %), även om partiet ökade antalet kvinnliga kandidater med omkring 3 procent. 

Förutom De Gröna har även Vänsterförbundet och SDP mer än 50 procent kvinnor bland sina invalda kandidater. Inom Samlingspartiet verkar andelen kvinnor i sin tur ha ökat endast i liten grad. 

Andelen invalda kvinnor hade ökat i alla partier utom i Rörelse Nu (31,6 %), där andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter minskade med 5,1 procentenheter. 

Kommunalvalet är inte ett enda val
 

”Kommunalvalet är inte ett enda val, utan 292 lokala val. I varje kommun röstar man om sina egna angelägenheter, om sina egna människor. Detta framgår till exempel av hur olika fullmäktige kan se ut i fråga om könsfördelning eller valdeltagande", påminner Pekola-Sjöblom. 

I vårens val såg man också ett oroande fenomen: valdeltagandet var det lägsta på 70 år. Detta understryker behovet av att nå och aktivera väljarna bättre.