Finländarna uppskattar kommunernas kulturtjänster

Finländarna är mycket nöjda med hur kulturtjänsterna sköts i kommuner av alla storlekar runt om i Finland. Det här framgår av Kommunförbundets invånarundersökning. Av de som tagit ställning anser 58 procent att kulturtjänsterna sköts väl. De som använder tjänsterna ger kulturtjänsterna vitsordet 4,03 (skala 1–5).

"Resultatet från invånarundersökningen visar att kulturtjänsterna uppskattas väldigt mycket och att dessa tjänster verkligen har stor betydelse för finländarna. Nöjdast är äldre personer och ensamboende, men tjänsterna är lättillgängliga för och uppskattade av alla åldrar", säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

"Kulturen är en del av kommunernas omfattande välfärdstjänster som även ger ett inkomstflöde till kommunen genom biljett- och skatteinkomster samt via turism och annan besöksverksamhet, som också gagnar företagare på orten", säger Johanna Selkee, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

"Mångsidiga och fungerande kulturtjänster är också en attraktionsfaktor för nya invånare och till exempel sommargäster", säger Pekola-Sjöblom.

Nöjdast är de som personligen använt sig av tjänsterna

Kommuninvånarna är också mycket nöjda oberoende av kommunstorlek, åldersgrupp, kön, modersmål och bostadsområde. Av de tillfrågade var svenskspråkiga, kvinnor och personer över 70 år mest nöjda, men även de yngsta var mycket nöjda med skötseln av kulturtjänsterna. Värt att notera är att de som använder tjänsterna värdesätter tjänsterna mer än de som inte har använt tjänsterna.

"Föga överraskande var att de som bor i kommuncentrum och kommunens randområden är mer nöjda över kulturtjänsterna än de som bor i glesbygden. Konst- och kulturinrättningar koncentreras till landskapscentrumen och föreningar är på motsvarande sätt viktiga kulturproducenter i mindre kommuner", säger Selkee.

För det lokala kulturlivet

Kommunerna är skyldiga att ordna kultur- och biblioteksverksamhet. Kultur kan utöver biblioteken avse musik-, teater-, dans-, cirkus-, musei- och utställningsverksamhet, konstutövande och grundläggande konstundervisning, evenemang, festivaler och fester under hela året. Kommunerna kan upprätthålla kulturhus och andra lokaler för konst- och hembygdsföreningar samt för konstnärer.

Utöver hobbyverksamhet upprätthåller och stöder kommunerna professionell konstverksamhet och utställningslokaler, köper offentlig konst och integrerar kulturtjänster i serviceenheter inom social- och hälsovårdssektorn.

Kommunen kan skapa förutsättningar för sin service på olika sätt. Till exempel genom att hjälpa lokala samhällen, köpa tjänster av kulturaktörer, ställa lokaler till kommuninvånarnas förfogande och utnyttja sin egen byggda kulturmiljö och natur.

"Som exempel kan nämnas Tavastehus och Petäjävesi där det värdefulla byggnadsarvet skyddas och samtidigt på ett sätt som respekterar dess värde utnyttjas vidare inom både turismen och som kulturlokaler och kulturtjänster för invånarna.  Det är viktigt att värna om områdets egna kulturarv", säger Johanna Selkee, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Nöjdast med hur kulturtjänsterna sköts är man i Åbo

Av kommuninvånarna är Åboborna nöjdast med skötseln av kulturtjänsterna. Selkee överraskas inte av att man är nöjd med kulturtjänsterna i Åbo.

"I Åbo har kulturen under lång tid varit en del av stadens positiva atmosfär, utveckling och image. Åbo har utarbetat projektet Kulturlöftet och stora investeringar görs i stadsområdet kring kulturstranden. Åbo stöder konstnärer och konstsamfund i stor utsträckning och på så sätt finns det ett utbud för alla åldrar i Åbo", säger Selkee.

Enligt Kommunförbundets enkät används mest tjänster inom den grundläggande konstundervisningen i Lappo. Där finns exempelvis ett medborgarinstitut, en konstskola och ett musikinstitut som erbjuder möjligheter för utövande av konst och grundläggande konstundervisning.

 

Invånarundersökningen i ett nötskal

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning som besvarades av cirka 10 500 finländare i maj–juni 2024. Enkätundersökningen ingår i Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 46 kommuner av olika typ och storlek runt om i landet medverkar i programmet.

Delresultat från invånarundersökningen publiceras ända fram till kommunalvalet i april 2025. Kommunförbundet har genomfört motsvarande omfattande invånarenkäter ända sedan 1996. Mer information om undersökningen och resultaten finns på Kommunförbundets webbplats.