Kommuninvånarna och beslutsfattarna stöder inte kommunsammanslagningar – trots det genomförs en i början av året

Kommunsammanslagningar möter motstånd både bland kommuninvånare och bland beslutsfattare. I synnerhet sammanslagning som rör den egna kommunen väcker negativa känslor.

Enligt invånarundersökningen från år 2024 är kommuninvånarna inte för kommunsammanslagningar. Drygt hälften (55 procent) av dem som deltog i undersökningen motsätter sig tanken att kommuner slås ihop. Endast 20 procent stöder tanken på kommunsammanslagningar.

När det gäller den egna kommunen är motståndet ännu starkare: 72 procent av dem som svarade håller inte med om att deras hemkommun borde slås ihop med en annan. Endast 11 procent är av den åsikten.

"Åsikterna om sammanslagning som gäller den egna kommunen har blivit mer negativa sedan 2020. I själva verket är motståndet mot kommunsammanslagningar nu starkare än någonsin tidigare på 2000-talet”, berättar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommuninvånarnas motstånd mot kommunsammanslagning är starkt i kommuner av alla storlekar. I kommuner med 20 001–50 000 invånare är motståndet dock klart större än i andra kommuner (79 %) medan det i större städer med mer än 100 000 invånare är en aning mindre (69 %). 

Motstånd mot kommunsammanslagningar förekommer i alla åldersgrupper. Den mest negativa inställningen till kommunsammanslagningen som gäller den egna kommunen finns hos 30–39-åringar.

Beslutsfattare ser kommunsammanslagningar som en dålig metod för att balansera ekonomin

Enligt beslutsfattarundersökningen förhåller även kommunala beslutfattare sig tveksamma till kommunsammanslagningar. Mer än hälften (56 procent) anser att det är ett dåligt sätt att balansera kommunens ekonomi, och bara en femtedel (21 procent) tycker att det är ett bra sätt. 

”Inställningen till kommunsammanslagningen har dock blivit något mindre kritiskt sedan år 2020. Då ansåg 65 procent att kommunsammanslagning inte var effektfullt, medan 18 procent ansåg att effekten var god", säger Pekola-Sjöblom.

I samtliga landskap och i kommuner av alla storlekar anser förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare, oberoende av ställning, kön eller modersmål, att kommunsammanslagning är ett dåligt sätt att balansera ekonomin.

Enligt beslutfattarenkäten år 2024 föredrar kommunernas beslutsfattare samarbete mellan kommunerna framom kommunsammanslagningar, när det kommer till balansering av kommunens ekonomi. 

"Beslutsfattarna uppskattar helt tydligt samarbete mellan kommunerna. 69 procent, dvs. mer än två tredjedelar av de kommunala beslutsfattarna som deltog i enkäten, ansåg att samarbete mellan kommunerna är ett bra sätt att balansera ekonomin", säger Pekola-Sjöblom.

År 2025 görs en kommunsammanslagning

I början av 2025 genomförs en kommunsammanslagning, då Pertunmaa kommun går samman med Mäntyharju kommun. Efter sammanslagningen finns det cirka 7 000 invånare i den nya Mäntyharju kommun.

Genom kommunsammanslagningen sjunker antalet kommuner med en. I och med det har Finland år 2025 sammanlagt 308 kommuner, 292 av dem på fastlandet.

Kommunsammanslagningen mellan Mäntyharju och Pertunmaa är den tredje kommunsammanslagning som sker på 2020-talet. De föregående kommunsammanslagningarna ägde rum när Honkajoki anslöt sig till Kankaanpää år 2021 och Valtimo anslöt sig till Nurmes år 2020.

Invånarundersökningen i ett nötskal

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning som besvarades av cirka 10 500 finländare i maj–juni 2024. Enkätundersökningen ingår i Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 46 kommuner av olika typ och storlek runt om i landet medverkar i programmet.

Delresultat från invånarundersökningen publiceras ända fram till kommunalvalet i april 2025. Kommunförbundet har genomfört motsvarande omfattande invånarenkäter ända sedan 1996. Mer information om undersökningen och resultaten finns på Kommunförbundets webbplats.

Resultaten av undersökningen presenteras i bilagan nedan. Diorna presenterar mer utförligt kommuninvånarnas åsikter om kommunsammanslutningar.

Beslutsfattarundersökningen 2024 i ett nötskal

Den kommunala beslutsfattarenkäten utfördes av Kommunförbundet hösten 2024. Det kom in 1 705 svar, och de täcker över 90 procent av kommunerna på fastlandet. I beslutsfattarenkäten ingår dessutom en särskild kommungrupp där en tillräcklig mängd svar säkerställts.

Enkätresultaten har publicerats i etapper och enligt tema från och med november 2024.   

Genom enkäten kartläggs vad beslutsfattarna gjort och deras åsikter om bland annat följande: 

• Arbetet som förtroendevald och kommunalvalet 
• Det kommunala beslutsfattandet och utvärdering av fullmäktigeperioden 
• Utveckling av den kommunala demokratin 
• Kommunens verksamhetsförutsättningar och livskraft 
• Hållbar utveckling

Målgruppen för den elektroniska enkäten var fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. 

• Undersökningen synliggör kommunsektorns komplexitet och diversitet även ur de kommunala beslutsfattarnas perspektiv 
• Undersökningen ger jämförelsematerial om nuläget och utvecklingen över tid i kommuner av olika typ och ur olika beslutsfattargruppers synvinkel. 
• Undersökningen erbjuder fakta och synpunkter från olika kommuner även med tanke på debatten i samband med kommunalvalet 2025.