Kostnaderna för småbarnspedagogiken har ökat avsevärt

Kostnaderna för småbarnspedagogiken ökade med totalt 13,2 procent från år 2022 till 2023. Ökningen var förhållandevis störst i de svenska och tvåspråkiga kommunerna samt i de största städerna. Kostnadsökningen per barn inom småbarnspedagogiken var i genomsnitt 15 procent.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets utredning som granskat småbarnspedagogikens kostnader 2022–2023.

Flera faktorer bakom ökade kostnader

Kostnaderna inom småbarnspedagogiken har drivits av flera förändringar i lagstiftningen och verksamhetsbetingelserna. Bland annat har lagändringen om stöd inom småbarnspedagogiken, ändringarna i klientavgiftslagen och preciseringen av dimensioneringen ökat kostnaderna. Familjeledighetsreformen innebär också nya utmaningar och kostnader för småbarnspedagogiken.

Kostnadsökningarna inom småbarnspedagogiken gäller i synnerhet daghemsverksamheten och personalkostnaderna. Lagändringen om stöd inom småbarnspedagogiken har medfört rekrytering av personal som inte ingår i dimensioneringen. 
Kostnadsökningen förklaras delvis också av ett större antal barn inom småbarnspedagogiken. Inom daghemsverksamheten har framför allt antalet barn under tre års ålder ökat åren 2021–2023, vilket innebär ökade kostnader för kommunen, eftersom det behövs mer personal i grupper med små barn.

Antalet barn minskar i hela landet men ökar inom småbarnspedagogiken

År 2019 deltog 76,6 procent av barnen i småbarnsåldern i småbarnspedagogiken. Fyra år senare, alltså 2023 deltog 79 procent i småbarnspedagogiken.

– Antalet barn inom småbarnspedagogiken ökar fortfarande, trots att åldersklasserna krymper. Enligt prognoserna kommer 87 procent av åldersklassen att delta i småbarnspedagogiken år 2030, vilket är cirka 10 000 barn fler än år 2023, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Det har skett stora förändringar i småbarnspedagogikens olika verksamhetsformer. Antalet barn i familjedagvård har minskat medan antalet barn på daghem har ökat. Användningen av stöd för privat vård har minskat medan användningen av servicesedlar har ökat. När användningen av hemvårdsstöd minskat har antalet barn under tre års ålder ökat inom småbarnspedagogiken.

Under hälften av barnfamiljerna betalar för småbarnspedagogik

Ändringarna i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken har minskat kommunernas klientavgiftsintäkter betydligt. Dessutom betalar nästan 54 procent av familjerna med barn i småbarnspedagogik inte längre någon avgift på basis av inkomsterna.

– En mer omfattande avgiftsfrihet har också förändrat invånarnas användning av tjänster. Familjerna meddelar till exempel inte längre lika flitigt om frånvaro. Detta innebär att daghemmet till exempel anställt vikarier som inte hade behövts om daghemmet hade fått anmälan om barn som inte infunnit sig, säger Lahtinen.

Avgiftsintäkterna har minskat förhållandevis mest i små kommuner.

Statens kompensation för de minskade avgiftsintäkterna har inte fördelats jämnt mellan kommunerna som ordnar småbarnspedagogik.

Men det har också skett positiva förändringar. Kommunerna har förbättrat praxisen för vikarier, extrapersonal har anställts och arbetsförhållandena har utvecklats.

Den stramare ekonomin kastar sin skugga över småbarnspedagogiken

Kommunernas allt kärvare ekonomiska situation kräver anpassningsåtgärder och då småbarnspedagogiken utgör en betydande del av kommunernas ekonomi i sin helhet riktas anpassningstrycket följaktligen också mot småbarnspedagogiken.

– Kostnaderna inom småbarnspedagogiken har ökat markant, och ökningen gäller i synnerhet daghemsverksamheten och personalkostnaderna. Den här utvecklingen väcker frågan om ordnandet av småbarnspedagogik med alla sina krav håller på att bli en omöjlig ekvation, säger Lahtinen.

Närmare upplysningar:

Jarkko Lahtinen
utvecklingschef, enheten för välfärd och bildning
tfn 050 361 4526, jarkko.lahtinen@kommunforbundet.fi