Mer än en femtedel av fastlandskommunerna minskar fullmäktiges storlek för perioden 2025–2029

Kommunförbundets senaste utredning om fullmäktiges storlek visar att över en femtedel av fastlandskommunerna kommer att göra ändringar i fullmäktigestorleken under den kommande perioden. Uppgifterna baserar sig på information från kommunerna. Totalt 61 kommuner minskar antalet fullmäktigeledamöter, och Vaala är den enda kommunen som utökar fullmäktiges storlek. Förändringarna visar att kommunerna anpassar sig till ekonomiska och demografiska utmaningar.

"Ändringarna i antalet fullmäktigeledamöter är en följd av olika behov och utmaningar i kommunerna. I vissa kommuner görs minskningen av fullmäktige som en del av ett program för balansering av ekonomin. Mindre fullmäktige anses också ha fördelen att beslutsfattandet är effektivt och att kostnaderna minskar, men samtidigt måste man fundera över hur man kan garantera en mångsidig representation och små gruppers röst", säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Viktiga punkter:

• Totalantalet fullmäktigeledamöter minskar: Under perioden 2025–2029 väljs 8 586 fullmäktigeledamöter, vilket är 273 färre (1,6 %) än föregående period.
  • Kvantitativt sett finns det flest kommuner som minskar sin fullmäktigestorlek bland de kommuner som har färre än 5 000 invånare. (34 kommuner, dvs. 26 % av kommunerna i storleksklassen) 
  • Proportionellt sett finns det flest kommuner som minskar sin fullmäktigestorlek bland kommuner i storleksklassen 10 001–20 000 invånare. (13 kommuner, dvs. 31 % av kommunerna i storleksklassen)
  • Fullmäktiges storlek krymper mest i Jämsä (-12 fullmäktigeplatser).  
  • I varje landskap finns det minst en kommun som minskar antalet fullmäktigeledamöter. Antalet kommuner som krymper fullmäktiges storlek är högst i landskapet Mellersta Finland (12 kommuner).
  • Jyväskylä är den till invånarantalet största kommunen som reducerar fullmäktiges storlek.
• Den genomsnittliga fullmäktigestorleken minskar: Under den kommande fullmäktigeperioden kommer kommunerna att ha i genomsnitt 29 fullmäktigeledamöter, jämfört med 30 under den innevarande perioden. 
• I varje landskap finns det minst en kommun som minskar storleken på fullmäktige. I Mellersta Finland är förändringen störst, eftersom 12 kommuner krymper sitt fullmäktige.
• De minsta och största fullmäktige: Den minsta fullmäktigestorleken, 13 ledamöter, kommer att finnas i nio kommuner, medan det för närvarande bara finns två så här små fullmäktige. Största fullmäktige har fortfarande Helsingfors med sina 85 ledamöter.
• Under den kommande fullmäktigeperioden uppgår invånarantalet i kommunerna till i genomsnitt 653 per fullmäktigeledamot. Antalet varierar mellan Luhankas 47 invånare och Helsingfors 8 042 invånare per fullmäktigeledamot. I början av fullmäktigeperioden 2021–2025 hade kommunerna i genomsnitt 622 invånare per fullmäktigeledamot. 
• Kommunsammanslagningen mellan Mäntyharju och Pertunmaa: Sammanslagningen minskar antalet fullmäktigeplatser med 17.

Beslutsfattarundersökning: Delade åsikter om ändringarna i fullmäktigestorleken

Kommunförbundets beslutsfattarundersökning 2024 visar på åsiktsskillnader i fråga om ändringarna i fullmäktiges storlek.

• Åsikterna hos ledande tjänsteinnehavare och förtroendevalda går i sär:
  • Av de ledande tjänsteinnehavarna förhåller sig 67 procent positivt till en minskning av fullmäktigestorleken, medan motsvarande siffra bland de förtroendevalda är 36 procent.
• Förtroendevaldas partibakgrund påverkar i hög grad inställningen till att minska fullmäktiges storlek:
  • Samlingspartiet, Sannfinländarna och Centern – som representerar de stora kommunpartierna – är mest positiva, även om åsikterna är tydligt delade bland Centerns företrädare.
  • VF och KD, som representerar de minsta kommunpartierna, är de som är mest negativa till en mindre fullmäktigestorlek än den nuvarande.
  • Dessutom är minst hälften av de förtroendevalda som företräder De Gröna eller SFP samt även SDP negativa snarare än positiva till en minskning av fullmäktiges storlek. ​
  • De förtroendevaldas inställning påverkas förståeligt nog förutom av kommunens storlek också av kommunfullmäktiges storlek, styrkeförhållandena i fullmäktige och det egna partiets antal platser. 
     
• Inställningen till en minskning av fullmäktigestorleken har blivit mer positiv sedan år 2020. Den positiva inställningen har vuxit mest i kommuner med färre än 5 000 invånare och kommuner med 10 000–20 001 invånare.

Läs mer om förändringarna och de kommuner som minskar fullmäktigestorleken i det bifogade bakgrundsmaterialet.