Kommunförbundets invånarundersökning utredde Hur väljer finländare sin kandidat i kommunalvalet?

Enligt Kommunförbundets senaste invånarundersökning (n=10 500) väljer finländare sin kandidat i kommunalvalet framför allt enligt person, parti och kandidatens hemort, med andra ord är det viktigt att kandidaten är från samma by eller stadsdel.

Nästan nio av tio (88 %) av dem som svarade anser att det är viktigt vem personen är vid valet av kandidat i kommunalvalet: 60 procent av dem som svarade anser att kandidaten som person är en mycket viktig faktor och 28 procent att personen är en ganska viktig faktor i valet. 

Partiet eller valmansföreningen är mycket eller ganska viktig för 68 procent, medan det för cirka hälften är viktigt att kandidaten är från den egna byn, kommun- eller stadsdelen. 

Personen och partiet väger tyngst i valet

Personen behållit sin betydelse för väljarna hela 2000-talet i alla åldersgrupper och i kommuner av alla storlekar. Partiets betydelse har i stället ökat betydligt: år 2000 ansåg 52 procent att partiet var viktigt, medan motsvarande andel år 2024 är 68 procent.

Mer än åtta av tio anser att kandidaten som person är en viktig faktor oberoende av väljarens kön, modersmål eller adress, För väljare med universitetsexamen är personen det viktigaste kriteriet (92 %), medan personen är minst viktig (81 %) för väljare med grundskole- eller folkskolebakgrund. 

Partiets betydelse betonas mest bland de yngsta och äldsta väljarna. Studerande med universitetsexamen och personer i ledande ställning, de som arbetar i en organisation eller förening, kvinnor, svenskspråkiga och de som bor i kommunens randområden anser partiet vara viktigt vid valet av kandidat. Dessutom betonar de som bor i städer med mer än 100 000 invånare partiet eller valmansföreningen mer än de som bor i mindre kommuner.

Andelen personer som anser att partiet är viktigt har ökat bland personer under 40 år med upp till 30 procentenheter och i gruppen 40–49 år med något under 20 procentenheter. 

"Bland de unga, 18–29 år, har partiet mycket stor betydelse för valet av kandidat, hela 76 procent tycker det. Men kandidaten har också betydelse: 83 procent av de yngsta anser det vara mycket eller ganska viktigt att hitta rätt kandidat. Det här stämmer överens med att de unga, till skillnad från vad många tror, faktiskt är mycket intresserade av politik", säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom om invånarundersökningens resultat.

"Även om de ungas intresse för kommunalpolitik kan te sig svalt, anser de att det är viktigt att rösta och att partiet är en alltmer avgörande faktor i valet av kandidat."

En kandidat från den egna byn eller kommundelen är viktig för många

Nästan hälften av de som svarat anser att det är viktigt att kandidaten är från den egna kommun- eller stadsdelen. Detta betonas särskilt i glesbygden och i små kommuner, men också bland väljare som är över 70 år och bland kvinnor.

Andelen som anser att det är viktigt att kandidaten är från den egna byn, kommundelen eller stadsdelen var störst år 2004 (58 %) och minst 2015 (42 %).

"En intressant iakttagelse är att både partiets betydelse och vikten av att kandidaten är från det egna närområdet har stigit till nästan samma nivå som i början av årtusendet, då många kommuner slogs samman. Dagens situation förklaras åtminstone delvis av att vårdreformen och den försvagade ekonomin innebär att det gjorts eller planeras ändringar i den kommunala servicen", säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Förhandsröstningen inleds

Förhandsröstningen har varit i bruk vid kommunalval sedan 1972. Den blir alltmer populär. I kommunalvalet 2021 använde 33,1 procent av de röstberättigade möjligheten att förhandsrösta. Detta motsvarade hela 60 procent av alla som röstat.

I kommunalvalet 2025 ordnas förhandsröstningen den 2–8 april och man kan rösta på vilket allmänt förhandsröstningsställe som helst i Finland eller utomlands. I år finns det nästan tusen förhandsröstningsställen i kommunerna.

Invånarundersökningen i ett nötskal

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning 2024, som besvarades av cirka 10 500 finländare i maj–juni. Enkätundersökningen ingår i Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 46 kommuner av olika typ och storlek runt om i landet medverkar i programmet. Kommunförbundet har genomfört motsvarande omfattande invånarenkäter ända sedan 1996. Mer information om undersökningen och tidigare publicerade resultat finns på Kommunförbundets webbplats.