Nu vädjar 16 landskapsförbund till regeringen: avstå från beredningen av lagstiftning som begränsar organiseringen av kommunala tjänster

Det förslag till revidering av upphandlingslagen som varit på remiss sedan den 15 januari innehåller en skrivning som mekaniskt skulle begränsa användningen av kommunernas egna bolag vid tillhandahållandet av kommunala tjänster. Under hösten och vintern har flera instanser vädjat till regeringen att överge planen. Nu gör 16 landskapsförbund en framställan till regeringen.

Kommunförbundet och landskapsförbunden framställer att regeringen slopar det kategoriska kravet på en minimiägarandel på 10 procent i kommunägda bolag. Enligt landskapsförbunden bör åtminstone bestämmelser om möjlighet till undantag från minimiägarandelen skrivas in i lagen.

– Om lagändringen framskrider skulle det särskilt försvåra verksamheten för små och medelstora kommuner samt samarbetet mellan kommunerna på landskaps- och regionnivå. Det finns en risk för att en ändamålsenlig skötsel av de lagstadgade uppgifterna äventyras, eftersom lagändringen skulle slå sönder fungerande strukturer för tjänster som tillhandahålls gemensamt, säger Pekka Hokkanen, landskapsdirektör vid Mellersta Finlands förbund.

– Den föreslagna minimiägarandelen är ogrundad och behandlar kommuner av olika storlek ojämlikt. I kravet på en ägarandel av en viss storlek borde skillnaderna mellan olika sektorer, regioner och ägare samt andra särdrag som tar hänsyn till ett vägande allmänt intresse beaktas, säger Satu Sikanen, landskapsdirektör vid Södra Karelens förbund.

Kommunförbundet och landskapsförbunden påpekar att en begränsning av användningen av anknutna bolag har konsekvenser också med tanke på beredskapen och försörjningsberedskapen.

– Tillgången till tjänster på marknadsvillkor varierar mellan olika regioner, och det är i sista hand kommunens lagstadgade skyldighet att tillhandahålla tjänster också då det inte finns tillgång till tjänster på marknadsvillkor. De kommunägda bolagen är viktiga för kommunernas beredskap, eftersom tjänster ska produceras också i situationer där det inte är lönsamt ur den privata sektorns synvinkel, understryker Pekka Hokkanen.

Lagändringen skulle i synnerhet drabba bolag som tillhandahållit avfallshantering, måltids- och IKT-tjänster, städning och underhåll samt andra stödtjänster, då man i praktiken skulle bli tvungen att avveckla dem och bygga upp dem på nytt runt om i landet.

Fördelarna är oklara, nackdelarna uppenbara

Anknutna enheter, eller in house-enheter, baserar sig på upphandlingslagen och anlitas i stor utsträckning i Finland och Europa för att tillhandahålla tjänster i kommuner och välfärdsområden. Det är fråga om upphandling genom anknutna enheter då t.ex. en kommun köper tjänster av ett bolag som den äger tillsammans med andra kommuner.

Om förslaget förverkligas blir vår upphandlingslagstiftning bland den strängaste i Europa.

– In house-bolag bör användas endast när ägarna kan bestämma bolagets riktning. Vi anser det absolut nödvändigt att ingripa i uppenbara och obestridliga missbruk av in house-arrangemang. Men ett välfungerande, långsiktigt system som omfattar hundratals bolag bör inte kategoriskt skrotas på grund av några enstaka fall, säger Mari Kuparinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Fördelarna med reformen är oklara och står inte i proportion till det arbete och de kostnader som omorganiseringen av tjänsterna skulle innebära. Under lagberedningen har förslagets ekonomiska konsekvenser inte utretts för vare sig kommunerna eller andra aktörer.

Engångskostnaderna som reformen skulle medföra för nedläggning och omorganisering av bolag och tjänster skulle vara omfattande. Dessutom skulle reformen medföra fortlöpande kostnader för kommunerna då deras förhandlingskraft och möjligheter att koncentrera verksamheten försämras.

Enligt Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) utredning skulle reformen sannolikt öka kostnaderna för den offentliga sektorn, eftersom den inte i tillräcklig utsträckning beaktar skillnaderna mellan olika sektorer, regioner, upphandlande enheter och anknutna enheter.

Närmare upplysningar:

Södra Karelens förbund
landskapsdirektör Satu Sikanen, tfn 0400 661318

Södra Österbottens förbund
landskapsdirektör Heli Seppelvirta, tfn 040 5294638

Södra Savolax förbund,
landskapsdirektör Pentti Mäkinen, tfn 050 5002584

Tavastlands förbund
landskapsdirektör Toni Laine, tfn 050 4637810

Kajanalands förbund
tf förvaltningsdirektör Hanna Helaste, tfn 044 410 0728

Mellersta Österbottens förbund
landskapsdirektör Jyrki Kaiponen, tfn 040 1408995

Mellersta Finlands förbund
landskapsdirektör Pekka Hokkanen, tfn 040 5950016

Kymmenedalens förbund
landskapsdirektör Jaakko Mikkola, tfn 040 5480311

Lapplands förbund
landskapsdirektör Hannu Takkula, tfn 0400 203300

Birkalands förbund
landskapsdirektör Anna-Mari Ahonen, tfn 050 5720945

Österbottens förbund
landskapsdirektör Mats Brandt, tfn 044 4934576

Norra Karelens förbund
landskapsdirektör Markus Hirvonen, tfn 050 3577739

Norra Österbottens förbund
landskapsdirektör Jussi Rämet, tfn 040 5863877

Norra Savolax förbund
landskapsdirektör Tytti Määttä, tfn 044 7142690

Päijänne-Tavastlands förbund
landskapsdirektör Niina Pautola-Mol, tfn 044 0773010

Satakunta förbund
landskapsdirektör Kristiina Salonen, tfn 050 5120010

Finlands Kommunförbund
utvecklingschef Mari Kuparinen, tfn 044 3719450