Sannfinländarna har störst kandidatbortfall, Centern bredast täckning

Det totala antalet kandidater i vårens kommunalval 2025 är 29 950, vilket är 5 677 färre än i senaste kommunalval 2021. Kandidatbortfallet ser olika ut för de olika partierna: Sannfinländarna tappade flest kandidater (-2448, dvs. -37,8 %), medan Samlingspartiet hade minst bortfall (-310, dvs. -5,2 %). Bortfallet i Sannfinländarnas antal kandidater är av samma storleksordning som ökningen av antalet kandidater i förra kommunalvalet. 

”Det minskade antalet kandidater visar att tröskeln att ta sig an rollen som kommunal beslutsfattare har blivit betydligt högre. Det är viktigt att fundera på hur kommunpolitiken kan göras mer attraktiv och på vilka sätt nya kandidater kan engageras", säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Centern har en kandidat i nästan alla kommuner

Centern, Samlingspartiet och SDP har det största antalet kandidater. 

Centern har den största kommuntäckningen av alla partier med minst en kandidat i hela 97 % av kommunerna. Sannfinländarna (95 %), SDP (94 %) och Samlingspartiet (92 %) har nästan lika bred representation i kommunerna. Endast Centern, Kristdemokraterna och Vänsterförbundet har ökat sin kommuntäckning i uppställningen av kandidater jämfört med tidigare val. Valmansföreningarnas kandidatantal minskade med knappt 200 jämfört med föregående val, men är fortfarande högre än i kommunalvalet 2017.

De små partierna har minst en kandidat i 86 kommuner, och till exempel i Kouvola har de små partierna totalt 16 kandidater (16,1 %), i Helsingfors 56 (5,7 %) och i Taivalkoski 3 (5,7 %).

Totalt finns det kandidater från valmansföreningar i 91 kommuner, vilket är en liten minskning (-3) jämfört med valet 2021. Lokalt kan valmansföreningar ha stor betydelse, som till exempel i Kolari där 57,9 % av kandidaterna ställer upp för en valmansförening. I sammanlagt 19 kommuner är åtminstone var fjärde kandidat uppställd på en valmansförenings lista (se bilaga).

Rekordmånga kvinnor bland kandidaterna

Rekordmånga kvinnor ställer upp i detta kommunalval: andelen kvinnor ökade i alla riksdagspartier. 

Antalet kvinnliga kandidater ökade proportionellt sett mest hos Vänsterförbundet (+4,9%), SDP (+3,2%) och Sannfinländarna (+3,0%). De Gröna (61,4 %) har proportionellt sett den högsta andelen kvinnliga kandidater och Sannfinländarna den lägsta (24,5 %). 

Enligt Kommunförbundets färska invånarundersökning använder kvinnor inte bara kommunala tjänster i större utsträckning än män, utan uppskattar dem också högt.

”Av den ökande andelen kvinnliga kandidater kan man anta att antalet kvinnor ökar också i fullmäktige. Detta är ett viktigt framsteg, eftersom kommunfullmäktige bör återspegla kommuninvånarnas mångfald och behov så bra som möjligt. Kommunfullmäktige behöver vara en spegelbild av kommunens invånare," säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Även om en utjämning av könsfördelningen är positivt  finns det också oroväckande drag i utvecklingen.

”Det är glädjande att kvinnornas andel bland kandidaterna har ökat, men samtidigt är det oroande att intresset för att sköta lokala angelägenheter och förtroendeuppdrag har minskat överlag. Det har varit ett bortfall av män på kandidatlistorna i det här valet.  Vi behöver fler kandidater och aktivt deltagande. Här behövs reflektion och idéer.”

SFP har de yngsta kandidaterna, KD de äldsta

Kommunalvalskandidaternas medelålder varierar bland partierna, från 46 år för De Gröna till 54 år för Kristdemokraterna, och är totalt 50,7 år.

Partierna lyckades inte få många unga att kandidera i det här valet heller, mindre än 8 procent av alla kandidater är under 30 år. Flest unga kandidater har SFP (11,3 %) och De Gröna (11,0 %).

Bland de uppställda i valet finns 210 kandidater som senast på valdagen fyller 18 år. Det här är ungefär lika många som vid senaste kommunalval, då antalet var 222. Hälften av kandidaterna finns på Centerns eller Samlingspartiets listor, men även andra partier har lyckats ställa upp kandidater från den yngsta åldersgruppen. Minst en 18-årig kandidat finns på kandidatlistan i 121 kommuner. 

"Att färre ungdomar deltar i beslutsfattandet innebär risk för att de ungas perspektiv inte beaktas i viktiga framtidsfrågor. Besluten fattas för flera år framåt, och därför är det viktigt att olika åldersgrupper är representerade”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kristdemokraterna har flest kandidater över 70 år (14,5 %) och De Gröna har minst (3,8 %).

Utmaning att få fram kandidater

Kandidatantalet minskade i alla partier. Antalsmässigt och procentuellt minskade kandidatantalet mest för Sannfinländarna (-2448, dvs. 37,8%). Minst sjönk antalet kandidater inom Samlingspartiet (-310, dvs. 5,2%). Utöver riksdagspartierna ställde sju andra registrerade partier upp sammanlagt 320 kandidater i 86 kommuner. Antalet kandidater i valmansföreningarna är sammanlagt 959 i detta kommunalval, vilket är knappt 200 färre än i senaste val.

Det sjunkande antalet kandidater visar att det inte är någon självklarhet att man vill axla rollen som kommunal beslutsfattare. Det är viktigt att fundera på hur förtroendeuppdrag kan göras mer attraktiva och på vilka sätt nya kandidater kan engageras", säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Åtta av tio riksdagsledamöter ställer upp i kommunalvalet

Av samtliga kandidater är 21 procent nuvarande kommunfullmäktigeledamöter som ställer upp för omval, och av de nuvarande fullmäktigeledamöterna ställer 72 procent upp för omval. Också i det förra kommunalvalet var andelen fullmäktigeledamöter som ställde upp för omval 72  procent, men andelen av samtliga kandidater var något mindre. Totalt 158 riksdagsledamöter ställer upp i kommunalvalet, vilket motsvarar 79 procent av alla riksdagsledamöter. Av ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige ställer 990 personer (3,3 % av alla kandidater) upp i kommunalvalet, och de flesta av dem hör till Samlingspartiet, SDP eller Centern. Bland kommunalvalskandidaterna finns också fyra europaparlamentariker. 

Av de nuvarande ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige ställer proportionellt sett flest upp i kommunalvalet för KD (90 %), Samlingspartiet (77 %), SDP (76 %) och De Gröna (76 %), minst för Rörelse Nu. 

”Många kommunalvalskandidater är också involverade i välfärdsområdes- eller riksdagspolitiken. Förtroendeuppdrag på många beslutsnivåer lockar, trots den kritiska offentliga debatten. Flera samtidiga roller kan stärka kopplingarna mellan olika förvaltningsnivåer, men samtidigt uppstår frågan om hur de olika rollerna och tidsanvändningen ska kunna sammanjämkas.

Kommunförbundets kommunalvalsanalyser

Andelen unga kommunalvalskandidater fortsätter att minska – vad händer om generationsklyftan i beslutsfattandet ökar? | Kommunförbundet

Rekordmånga kvinnliga kandidater i kommunalvalet – andelen kvinnor ökade till över 42 procent | Kommunförbundet

Antalet kandidater i kommunalvalet minskade, stora skillnader mellan kommunerna | Kommunförbundet