Pressmeddelande, 

Kommunförbundets utkast till utlåtande om upphandlingslagen har publicerats:

Sju orsaker till att ändringen av upphandlingslagen skulle ha negativa konsekvenser för kommunala tjänster

Arbetsgruppens betänkande om en revidering av upphandlingslagen är för närvarande på remiss. Betänkandet innehåller ett förslag som strikt reglerar användningen av bolag som ägs gemensamt av kommuner, så att ingen kommun längre får ha en ägarandel på mindre än 10 procent i bolagen.

Kommunförbundet publicerade sitt utkast till utlåtande om betänkandet (på finska) den 30 januari. Kommunerna kan utnyttja utkastet för sina egna ställningstaganden och kommentera utlåtandet fram till den 28 februari. Kommunförbundet har under arbetsgruppens behandling motsatt sig en begränsning av ägarandelen, eftersom grunden för att införa en sådan begränsning inte är klar och dess konsekvenser inte har utretts.

Kommunförbundet motsätter sig inte en striktare övervakning av användningen av anknutna enheter och anser det vara bra att missbruk åtgärdas. Men den mekanism som nu föreslås i arbetsgruppens betänkande är alltför restriktiv, och ger inte möjlighet till att beakta olika sektorer, kommuner och praktiska situationer.

Avfallshanteringen äventyras, självstyrelsen undergrävs

Kravet på en minimiägarandel i anknutna enheter är inte ändamålsenligt och är svårt att genomföra. Kommunförbundet anger sju orsaker till att reformen har negativa konsekvenser för tjänster som kommunerna tillhandahåller.

  1. Regeringen undergräver den kommunala självstyrelsen om man begränsar kommunernas möjligheter att besluta om organiseringen av sin verksamhet. Regeringsprogrammet har som mål är att minska den detaljerade normstyrningen, men i förslaget är det fråga om ett exceptionellt omfattande ingripande i kommunens rätt att organisera sin verksamhet. Förslagets förhållande till självstyrelseaspekten har inte utretts tillräckligt. 
  2. Lagförslaget skulle innebära att cirka 200 verksamma, lagenliga bolag runt om i landet skulle behöva avvecklas, trots att det inte finns någon anledning till en avveckling. Den administrativa bördan av reformen kommer att vara enorm. Om alla kommuner i Finland samtidigt inom 1,5 år blir tvungna att konkurrensutsätta samma tjänster, kommer marknadsresurserna att ta slut och kostnaderna för tjänsteproduktionen kommer att stiga.
  3. Reformen skulle försätta i synnerhet små och avlägsna kommuner i en svår situation både på grund av brist på kompetent arbetskraft och på grund av det svaga marknadsläget. De små kommunerna kämpar redan nu med sin ekonomi, och reformen skulle förvärra situationen ytterligare. Risken för att priserna stiger och servicenivån sjunker är verklig, eftersom de volymfördelar som uppnås via kommunernas anknutna enheter skulle försvinna i och med reformen.
  4. För de stora städerna skulle reformen medföra mycket arbete, även om de i princip har kompetens och resurser för att omorganisera tjänsterna. Koncernstrukturerna i stora städer är komplexa, så den föreslagna förändringen skulle innebära ett stort arbete att omorganisera upp till tiotals bolag per stad.
  5. Kravet på en minimiägarandel äventyrar det regionala samarbetet kring organiseringen av tjänster och betyder också att samarbetet delvis helt upphör. Tidigare har regionalt samarbete uppmuntrats för att uppnå volymfördelar, till exempel koncentration av kunskap, förhandlingskraft och investeringar.  Det regionala samarbetet har gjort det möjligt att tillhandahålla tjänster även i små kommuner och har utgjort en grund för samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden.
  6. De anknutna enheterna är viktiga för kommunernas beredskap, eftersom tjänster ska produceras också i situationer där det inte är lönsamt ur den privata sektorns synvinkel. Tillgången till tjänsteleverantörer på marknadsvillkor varierar mellan olika regioner, och det är i sista hand kommunens lagstadgade skyldighet att tillhandahålla tjänster också då det inte finns tillgång till tjänster på marknadsvillkor.
  7. Förslaget skulle ha en massiv inverkan på till exempel ordnandet av avfallshantering. Av de 26 avfallshanteringsbolag som ägs gemensamt av kommuner i Finland har 24 ägarandelar på mindre än 10 procent. Reformen skulle undergräva kommunernas möjligheter att ansvara för en uppgift som i allt högre grad regleras på detaljnivå i lagstiftningen och där huvuddelen av skyldigheterna härrör från EU. Det finns en oro för hur målen för återvinning och annat miljöansvar ska kunna uppfyllas om de verksamhetsmodeller som byggts upp under åratal av kommunal avfallshantering monteras ned.

Närmare upplysningar:

Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden, Kommunförbundet, tfn 050 408 4392

Eeva-Riitta Högnäs, ledande jurist, Kommunförbundet, tfn 041 506 3414

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe