Den kommunala ekonomin står inför stora förändringar då vård- och landskapsreformen träder i kraft. Reformen innebär en omvälvning i den offentliga förvaltningen med genomgripande förändringar i uppgifterna, styrningen och ekonomin.

I och med reformen krymper kommunernas inkomstbas, men samtidigt minskar utgifterna. Spelrummet i den kommunala ekonomin blir mindre och den relativa skuldsättningen ökar, vilket minskar kommunernas möjligheter att finansiera de investeringar som behövs för grundläggande reparationer och tillväxt. Å andra sidan kan man anta att kommunekonomin i viss utsträckning blir mer förutsägbar när social- och hälsovårdskostnaderna överförs till landskapen.

I det här skedet kan ingen med säkerhet säga vilka alla konsekvenser reformen får för kommunernas ekonomi, då inte ens lagarna om reformen har godkänts. Kommunernas skatteinkomstunderlag, statsandelssystemet, finansieringsriskerna samt helhetens funktionsduglighet och kontrollen över den kommer i vilket fall som helst att ligga på följande regerings bord. Helt uppenbart kommer övergången till det nya systemet att bli en stor utmaning.

De utredningar som gjorts om kommunernas och landskapens ekonomi har hittills främst gällt övergångsperioden, medan tiden därefter fått mindre uppmärksamhet. Publikationen Kommunekonomin mot 2020-talet -publikation fyller ut detta hål och är ett försök att väcka diskussion om vilka utmaningar vi står inför de närmaste åren och hur problemen skulle kunna lösas.

Syftet med publikationen är att presentera utsikter, smärtpunkter och utmaningar samt ge ett underlag för agendan under nästa valperiod. Publikationen är i första hand avsedd för kommunernas förtroendevalda, övriga beslutsfattare och ekonomiska experter.