I kapitel 17 i bygglagen ingår sammanlagt åtta paragrafer som delvis handlar om processuella frågor och delvis om förhållandet till annan lagstiftning.
13.1 Att beakta i undantagslov
Bestämmelserna om sändande av undantagslovet till sökanden, till dem som har gjort en anmärkning, till dem som särskilt har begärt det samt till närings-, trafik- och miljöcentralen är de samma som tidigare (ByggL 185 §). Underrättandet av närings-, trafik- och miljöcentralen om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder baserar sig på 69 § i markanvändnings- och byggförordningen, som förblir i kraft även när den nya bygglagen träder i kraft. Enligt den ska kommunen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder så snart lovet eller tillståndet har beviljats. Till underrättelsen ska fogas tillståndsbeslutet samt en omgivningskarta som visar var området eller byggnaden ligger. En situationsplan över det område som beslutet gäller och en omgivningskarta eller någon annan karta av vilken tillräckligt tydligt framgår hur området är bebyggt eller kommer att bebyggas ska fogas till undantagslovet som kommunen delger närings-, trafik- och miljöcentralen. Detsamma gäller lösningar för områden i behov av planering (MarkByggF 90 §).
Den bestämmelse om beviljande av bygglov på grundval av ett undantagslov som inte vunnit laga kraft, som tidigare funnits i förordningen, finns numera i lagen (ByggL 186 §). Om bygglovet beviljas innan undantagslovet vunnit laga kraft, ska det anges i bygglovet att byggandet inte får inledas innan undantagslovet har vunnit laga kraft.
Bestämmelsen om undantagslovets giltighetstid har inte längre anknytning till ansökan om tillstånd som avser byggande. Ett undantagslov kan behövas även om projektet inte kräver bygglov. Så kan till exempel fallet vara när man med avvikelse från byggnadsordningen vill uppföra en ekonomibyggnad på mindre än 30 kvadratmeter. Till undantagslovet hör i fortsättningen en två år lång tidsperiod inom vilken undantagslovet ska utnyttjas. Tiden beräknas utifrån att lovet vunnit laga kraft, och därefter förfaller undantagslovet. I fråga om områdesvisa undantagstillstånd är tiden för att utnyttja undantagslovet fem år (ByggL 187 §). Ett undantagslov kan liksom tidigare innehålla villkor. För undantagslov tas det ut en avgift i enlighet med vad som föreskrivs om tillstånds- och tillsynsavgift (ByggL 79 §).
13.2 Rätt att få uppgifter
Både statliga myndigheter och kommuner behöver få information av varandra för att kunna sköta olika uppgifter. Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna har liksom tidigare rätt att av kommunerna, landskapsförbunden och andra myndigheter enligt bygglagen avgiftsfritt få de uppgifter som behövs med tanke på styrningen, uppföljningen och utvecklingen enligt bygglagen (ByggL 188 §). Kommunerna och landskapsförbunden har i sin tur trots sekretessbestämmelserna rätt att utan kostnad på begäran få sådana uppgifter av Skatteförvaltningen som behövs för skötseln av en myndighetsuppgift som grundar sig på bygglagen och för sändande av delgivningar i förvaltningsärenden enligt bygglagen (ByggL 189 §). Den nya regleringen av kommunernas och landskapsförbundens rätt att få uppgifter underlättar verkställande av förvaltningsärenden till exempel när de uppgifter som fås ur befolknings- och fastighetsdatasystemet om ett dödsbos delägare eller förvaltare av ärenden har bristfälliga kontaktuppgifter. Det finns också ett stort antal lagfarter på fastigheter som fortfarande är i en avliden persons namn, vilket har försvårat de obligatoriska delgivningarna.
13.3 Förhållande till annan lagstiftning
I bygglagen föreskrivs delvis på samma sätt som tidigare om iakttagandet av lagen om fornminnen och naturvårdslagen när ett tillståndsärende avgörs och när ett annat beslut av en myndighet fattas (ByggL 191 §). Båda lagarna innehåller ett antal bestämmelser som i värsta fall kan leda till tjänstefel och tillhörande påföljder om de inte följs. Naturvårdslagen har genomgått en totalreform och den nya naturvårdslagen (9/2023) trädde i kraft 1.6.2023. Reformen av lagen om fornminnen har beretts.
Bestämmelsen om ersättning på grund av begränsning enligt naturvårdslagen motsvarar den gamla (ByggL 192 §). Ersättningsskyldighet på grund av begränsning som följer av naturvårdslagen kan aktualiseras i en situation där ansökan om bygglov avslås, och fastighetsägaren inte kan använda sitt område för verksamhet som medför skälig ekonomisk vinning på grund av att tillstånd förvägrats. Statens ersättningsskyldighet fastställs i 111 § i naturskyddslagen. Staten är skyldig att betala ersättning för betydelsefull olägenhet. I 11 § i skogslagen finns det bestämmelser om hur den särskilda skyldighet enligt 10 § i samma lag som gäller användningen av skogarna ska göras skäligare. Om det ekonomiska bortfallet eller olägenheten är större än ringa ska detta ersättas enligt skogslagen. Ett ekonomiskt bortfall anses vara ringa om det är mindre än 3 000 euro eller är mindre än fyra procent av värdet på det marknadsdugliga trädbeståndet på den skogsfastighet för den som söker om undantagslov där behandlingsområdet ligger.