2.3 När behövs tillstånd för miljöåtgärder?
Även bestämmelsen om tillstånd för miljöåtgärder kvarstår i huvudsak oförändrad i bygglagen. Med sådant jordbyggnadsarbete som förändrar landskapet avses liksom i nuläget grävning, sprängning, utjämning och utfyllnad samt trädfällning eller något annat härmed jämförbart arbete (ByggL 53 §). Genom tillstånd för miljöåtgärder regleras åtgärder som hör till jordbyggnadsarbete och som inte omfattas av bestämmelserna om byggande. I till exempel vattenlagen (587/2011) föreskrivs det bland annat om muddring och placering av muddermassa (2 kap. 6 § i vattenlagen). Tagande av marksubstanser kan förutsätta tillstånd av regionförvaltningsverket enligt vattenlagen till exempel i en situation där marktäkten utförs under grundvattennivå, i ett skyddsområde kring en grundvattentäkt eller i ett grundvattenområde. Tagande av marksubstanser kan också medföra behov av miljötillstånd. Dammsäkerhetslagen (494/2009) tillämpas på dammar och därtill hörande konstruktioner och anordningar. På dammar tillämpas utöver dammsäkerhetslagen vad som föreskrivs i bygglagen om tillståndsplikt för byggnadsobjekt. Bestämmelserna i dammsäkerhetslagen ska beaktas då myndighetsbeslut om byggande och användning av dammar enligt lagen om områdesanvändning och bygglagen fattas.
Med avseende på användningen av skog undviks överlappande tillämpning av olika lagar genom att samordna tillämpningsområdet för bygglagens tillstånd för miljöåtgärder med bestämmelserna i skogslagen (1093/1996). Skogslagen tillämpas på skötseln och användningen av skog inom områden som utgör skogsbruksmark. Skogslagen tillämpas dock inte på områden som i en plan enligt lagen om områdesanvändning anvisats som skyddsområden, detaljplaneområden, med undantag för områden som har anvisats för jord- och skogsbruk, områden med gällande åtgärdsbegränsning för uppgörande av detaljplan, områden som omfattas av en generalplan med rättsverkningar, med undantag för områden som har anvisats för jord- och skogsbruk eller rekreation (skogslagen 2 § 1 mom.). Tillståndsplikten för fällning av träd på områden som inte omfattas av skogslagens tillämpningsområde bedöms enligt instrumentet för tillstånd för miljöåtgärder i bygglagen. Vanligtvis är det då fråga om planområden avsedda för husbyggande. På ett stranddetaljplaneområde kan strandträdbeståndet bedömas som ett viktigt särdrag med tanke på landskapet och rekreationsanvändningen som ska beaktas och genom planbestämmelser begränsa avlägsnandet av trädbeståndet utan tillstånd för miljöåtgärder. Även på andra detaljplaneområden än stranddetaljplaneområden kan fällningen av träd regleras och begränsas genom detaljerade planbestämmelser. Utan en särskild detaljplanebestämmelse bedöms tillståndsplikten för fällning av träd enligt rättsnormen i 53 § 2 mom. i bygglagen.
I ikraftträdandebestämmelsen i lagen om områdesanvändning föreskrivs det om en övergångsperiod på fem år för tillståndsplikten för fällning av träd på generalplaneområden. Enligt bestämmelsen ska det på ett område som anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område i generalplanen fortfarande krävas tillstånd för miljöåtgärder för fällning av träd inom området med generalplan där så har bestämts, om planen har trätt i kraft före den 1 maj 2017. Bestämmelsen är dock i kraft högst fem år från den 1 januari 2025 eller en kortare tid än detta till dess att kommunen har ändrat planen för området och i den beaktat behovet om tillstånd för miljöåtgärder. I praktiken torde kommunerna sällan börja ändra generalplanen endast för att göra fällning av träd tillståndspliktig. När tidsfristen på fem år har löpt ut slopas tillståndsskyldigheten för miljöåtgärder på ovannämnda generalplaneområden automatiskt utan uppdatering av planen. Det är fråga om ett tillstånd för miljöåtgärder som grundar sig på åtgärdsbegränsningen i generalplanen vilket skiljer sig från en begränsning som grundar sig på en detaljerad detaljplanebestämmelse.
Landskapsförändrande åtgärder med ringa verkningar förutsätter inte tillstånd för miljöåtgärder enligt 53 § 2 mom. Särskilt med avseende på fällning av träd har bedömningen medfört variationer i kommunerna. I motiveringen till lagen betonas att bedömningen av om verkningarna är ringa hör till myndigheten. Också avlägsnandet av ett enda träd inom planområdet kan intressera grannskapet och orsaka meningsskiljaktigheter också bland invånarna i samma husbolag. Enligt motiveringen till lagen kan en sådan ringa åtgärd vara fällning av högst fem träd om området inte omfattas av särskilda skyddsbestämmelser eller om träden inte är belägna på en plats som är särskilt viktig med tanke på landskapet. Å andra sidan kan till exempel avlägsnande och ersättande av stadsträd längs gator och i parkområden med nya träd, även om det är fråga om mer än fem träd, också anses vara en ringa åtgärd. Syftet med bygglagen är att rikta tillämpningen av tillståndet för miljöåtgärder avseende trädfällningen till att tydligt gälla situationer där trädfällningens konsekvenser för landskapet objektivt och obestridligen är större än ringa och tidsmässigt mer långvariga. Förbudet att förstöra och försämra föröknings- och rastplatserna för flygekorren som hör till direktivarterna kan också förhindra fällning av enstaka träd.
Det är ofta nödvändigt att kunna vidta beredande åtgärder för byggande redan innan bygglov beviljas. Bestämmelsen som avser detta i markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL 149 d §) har medfört olika tolkningar i kommunerna. I vissa kommuner har bestämmelsen tolkats så att den alltid förutsätter tillstånd för miljöåtgärder för förberedande åtgärder (”med iakttagande av vad som föreskrivs om tillstånd för miljöåtgärder”). I allmänhet är det dock fråga om arbeten som behövs för genomförandet av planen, varvid tillstånd för miljöåtgärder inte behövs. Bestämmelsen i bygglagen förtydligar det rådande rättsläget. Enligt andra meningen i 53 § 2 mom. behövs inte tillstånd för miljöåtgärder för sådana nödvändiga förberedande åtgärder inför ett byggprojekt som hänför sig till genomförandet av en lagakraftvunnen plan. Med plan avses i detta sammanhang en detaljplan, en stranddetaljplan eller en generalplan. Sådana förberedande åtgärder, såsom grävning, sprängning och trädfällning, ska dock alltid anmälas till byggnadstillsynsmyndigheten innan de påbörjas. I 109 § i bygglagen föreskrivs det om detta. Om planläggningen pågår, behövs det också tillstånd för miljöåtgärder för förberedande åtgärder.
Bedömning av arbeten som behövs för att genomföra en general- eller detaljplan inbegriper prövning (ByggL 53 § 2 mom.). Många kommunaltekniska arbeten befrias på denna grund från behovet av tillstånd för miljöåtgärder. Planens ålder och noggrannhet inverkar vid bedömningen. En ju nyare plan det är fråga om och ju noggrannare slutresultatet i fråga om stads- och miljöbilden har förutsetts i den, desto större omfattning kan de arbeten som behövs för att genomföra planen anta, konstateras i motiveringen till lagen. Även ett beviljat och lagakraftvunnet bygglov inbegriper rätt till sådant avlägsnande av trädbestånd som behövs för att genomföra byggandet. Trädbestånd bör dock inte minskas i onödan. I samband med bygglovet kan tillståndsmyndigheten fastställa det trädbestånd som ska avlägsnas för att byggandet ska kunna genomföras och till övriga delar bestämma att trädbeståndet ska skyddas och bevaras under byggnadsarbetet. Helsingfors nya byggnadsordning som trädde i kraft i juni 2023 innefattar en paragraf om bevakande och ökning av träd på tomten. Enligt det nya 31 a § 1 mom. i byggnadsordningen för Helsingfors får på den tomt som bebyggs endast de träd fällas för vilka tillstånd har beviljats i tillståndsbeslutet. Om det är nödvändigt att fälla träd på tomten för att påskynda byggandet enligt detaljplanen innan tillståndet beviljas, ska byggnadstillsynstjänsterna underrättas om fällningen av träden 14 dygn innan träden fälls. Enligt 31 a § 4 mom. i byggnadsordningen ska tillståndet för att fälla träd vid behov innehålla bestämmelser om planering av fler träd.
Tillstånd för miljöåtgärder behövs inte om åtgärden grundar sig på en godkänd vägplan enligt lagen om trafiksystem och landsvägar eller en godkänd järnvägsplan enligt banlagen (ByggL 53 § 3 mom.). För att befrias från tillståndsplikt ska åtgärden vara tydligt angiven i planen i fråga. Det bör även beaktas att till exempel skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (9/2023) inte får förstöras eller försämras. NTM-centralen kan besluta att skydda bland annat ädellövskogar och klibbalskogar (Naturvårdslagen 64 §). Strikt skyddade naturtyper enligt 65 § i naturvårdslagen omfattas av förstörelse- och försämringsförbudet direkt med stöd av lagen. Bland dessa kan nämnas vissa serpentinberg, block- och grusfält inom serpentinbergsområden. De djurarter som nämns i bilaga IV a och de växtarter som nämns i bilaga IV b till habitatdirektivet omfattas av strikt skydd. Bland annat flygekorre, varg och vissa fladdermusarter, vars individers föröknings- och rastplatser inte får förstöras eller försämras, omfattas av det strikta skyddet. Enligt lagen om fornminnen (295/1963) är också grävning, överhöljning, ändring, skadegörelse, borttagning eller på annat sätt rubbning av fornlämningar förbjuden utan tillstånd som beviljats enligt lagen om fornminnen. Även tillståndsmyndigheten ska på tjänstens vägnar känna till fasta fornlämningar och rubbningsförbudet som gäller dessa. Underlåtenhet att iaktta förbudet kan leda till straffrättsligt ansvar. Information om fornlämningar fås både från museimyndigheten och från NTM-centralen och planläggaren, utan att glömma landskapsförbundet. Om en fast fornlämning, som ej förut varit känd, anträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet till den del det rör fornlämningen omedelbart avbrytas och Museiväsendet eller NTM-centralen ska underrättas för nödvändiga åtgärder. Vid planering av planläggningen ska det i god tid utredas om genomförandet av planläggningen kommer att omfatta en fast fornlämning.
Samordningen av marktäktslagen (555/1981) och markanvändnings- och bygglagen har lagstiftaren löst så att tillståndet för miljöåtgärder och marktäktstillståndet utesluter varandra. Bestämmelserna om tillstånd för miljöåtgärder tillämpas inte på tagande av marksubstanser enligt marktäktslagen (ByggL 53 § 4 mom.). Marktäktslagen innehåller bestämmelser om tagande av marksubstanser. Stora byggprojekt kan förutsätta omfattande sprängningsarbeten och motsvarande arbeten samt bortforsling av sprängsten som pågår i flera år. Förorenade jordmassor måste ersättas med rena. Inom området för en lagakraftvunnen plan ska byggplatsens lämplighet för byggande och vad detta kan förutsätta i princip utredas redan i planen. Planen har eventuellt också genomgått en besvärsprocess.
För att minimera överlappande tillsynssystem har det i samband med stiftandet av bygglagen fogats ett nytt 2 mom. till 4 § i marktäktslagen. Enligt det momentet behövs marktäktstillstånd inte för grävning eller sprängning som förbereder för byggande och som hänför sig till genomförandet av en lagakraftvunnen detaljplan. Genom ändringen av marktäktslagen undviks tillämpning av onödiga dubbla tillståndsförfaranden. På marktäkt tillämpas dock marktäktslagen och de begränsningar för täktverksamhet som anges i den, men tillstånd som avses i marktäktslagen krävs inte.