Bestämmelsen om undantag i bygglagen följer huvudsakligen bestämmelsen i markanvändnings- och bygglagen. Bygglagen innefattar dock några preciseringar och ändringar som påverkar tillståndsprocessen med avseende på prövning av förutsättningarna för placering i samband med byggande. Utgående från riksdagens miljöutskotts betänkande (MiUB 27/2022 rd) kompletterades grunderna för ändring av en byggnads användningsändamål genom undantagslov som en del av 57 § i lagen.
Behörigheten att bevilja alla undantag kvarstår hos kommunen. Kommunen anvisar i förvaltningsstadgan den eller de instanser som har behörighet att bevilja undantag i kommunen. Det är vanligt att behörigheten att bevilja undantag har fördelats mellan olika aktörer i kommunen beroende på hurdant undantag det är fråga om.
2.4.1 Egentligt undantag
Det finns inte längre någon definition i 57 § i bygglagen om undantag ”som gäller byggande eller andra åtgärder”. Orsaken till strykningen enligt motiveringen till lagen är att det ibland har funnits behov av undantag också från någon annan planbestämmelse än sådan som gäller byggande. Sådana situationer kan till exempel vara ordandet av en snöavstjälpningsplats eller lagring av förorenat jordmaterial. Enligt tillämpningspraxisen i den nuvarande lagen hänför sig undantagslov vanligtvis till beviljande av bygglov. Behov av undantag kan i fortsättningen uppstå även i situationer där bygglov inte alls behöver ansökas, till exempel för uppförandet av en ekonomibyggnad som är mindre än 30 kvadratmeter. Ekonomibyggnaden kan dock förutsätta undantagslov till exempel på grund av sitt läge.
Enligt 57 § 1 mom. är undantag inte möjligt för behörighetsvillkor, tomtindelning och behovet av och förutsättningarna för tillstånd för miljöåtgärder och inte heller sådana i 46 § 1 mom. 2 punkten avsedda förutsättningar för placering på områden i behov av planering som gäller utarbetande av en detaljplan. Enligt punkten i fråga är förutsättningarna för placering på områden i behov av planering att byggandet inte leder till sådant byggande med betydande konsekvenser eller medför sådana betydande skadliga miljökonsekvenser eller andra betydande och skadliga konsekvenser som förutsätter att en detaljplan utarbetas. Undantag från behörighetsvillkor har enligt den rådande rättspraxisen inte heller varit möjligt enligt den nuvarande lagen.
Tomtindelningen ska vara godkänd innan bygglov kan beviljas. Bestämmelser om detta finns i 81 § 1 punkten i lagen om områdesanvändning. Den nuvarande lagen utesluter inte uttryckligen undantag från tomtindelning i 171 § i markanvändnings- och bygglagen om behörighet att bevilja undantag. Förbudet att medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförande av planen eller annan reglering av områdesanvändningen som är en förutsättning för undantag har begränsat möjligheten att bevilja undantag före godkännandet av tomtindelningen.
Vid tillämpningen av bestämmelsen i 81 § i markanvändnings- och bygglagen om tomtindelningens rättsverkningar har det funnits olika förvaltningsförfaranden avseende kravet på registrering av en tomt. I bland annat Helsingfors förvaltningspraxis har undantag som behövs för halvfärdig tomtindelning behandlats som mindre då mätning och registrering av tomten redan är under arbete. Bygglovet ska då ange att byggnaden inte får tas i bruk förrän tomten har registrerats. En motsvarande princip infördes i markanvändnings- och bygglagen när lagen kompletterades med ny lagstiftning om tredimensionella fastigheter (465/2018). Enligt 81 a § som då fogades till lagen har det varit möjligt att bevilja bygglov innan tomten har införts i fastighetsregistret, om byggandet gäller ett projekt som innefattar en tredimensionell fastighet. Byggnaden får dock inte tas i bruk förrän registeranteckningen har gjorts. En bestämmelse med motsvarande innehåll finns i lagen om områdesanvändning (81 a §).
Enligt 81 § 2 punkten i lagen om områdesanvändning får bygglov inte beviljas för en tomt som omfattas av en bindande tomtindelning förrän den har införts i fastighetsregistret. Bestämmelsen om mindre undantag i 59 § i bygglagen hänför sig till 57 § i lagen som inte möjliggör undantag från tomtindelning (”med iakttagande av vad som i 57 § föreskrivs om undantag”). Tomtindelning och dess godkännande skiljer sig från registrering av tomten. Också i fortsättningen, då förutsättningarna uppfylls, finns det möjlighet att använda sig av mindre undantag, bevilja bygglov före registrering av tomten och binda registreringen till godkännandet av byggnaden för ibruktagande.
Lagen om försök med förenklade bygg- och planbestämmelser (1257/2010) som var i kraft till 1.1.2014 i sin ursprungliga form är i sin delvis ändrade form i kraft till slutet av 2023 (892/2018). Enligt 5 § i lagen kan bygglov fortfarande beviljas på detaljplaneområden i Helsingfors, Vanda och Åbo innan tomtindelningen utarbetats och tomten styckats. I bygglovet ska då anges att byggnaden inte får tas i bruk förrän tomten införts i fastighetsregistret. Lagen om försök med förenklade bygg- och planbestämmelser ger på så sätt fler möjligheter till undantag än bygglagen.
Undantagslov från andra förutsättningar för placering på områden i behov av planering än de som föreskrivs i 46 § 1 mom. 2 punkten kan beviljas. Den 2 punkten avser situationer där byggandet har så betydande konsekvenser att utarbetandet av en detaljplan förutsätts. Det är uttryckligen fråga om behov av en detaljplan, inte av en mer generell plan. Byggande med mer betydande konsekvenser kan vara motiverat att placera utanför detaljplaneområdet i situationer där det är osäkert om en långvarig process för utarbetandet av detaljplanen tillför något mervärde. I motiveringen till lagen nämns byggande på gruvområden som exempel.