Datasystemet för den byggda miljön består av en informationsresurs för områdesanvändningen och en byggnadsinformationresurs. I datasystemet får känsliga uppgifter inte behandlas. Finlands miljöcentral, kommunerna och landskapsförbunden är gemensamt personuppgiftsansvariga i fråga om informationsresursen för områdesanvändningen. De gemensamt personuppgiftsansvariga för byggnadsinformationresursen är Finlands miljöcentral och kommunerna. Då uppgifter om områdesanvändningen lämnas in första gången till det riksomfattande datasystemet för den byggda miljön ger Finlands miljöcentral permanenta unika koder för uppgifterna om områdesanvändningen. Bestämmelser om uppgifter om områdesanvändningen finns i 5 § i lagen om datasystemet för den byggda miljön. I 72 och 73 § i bygglagen finns bestämmelser om lämnande av uppgifter om bygglov till datasystemet för den byggda miljön. I fråga om lämnandet av uppgifter om byggande hänvisar 7 § i lagen om datasystemet för den byggda miljön ännu till bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen fram till utgången av 2024.
Genom planläggning och planering som utgår från informationsmodeller framställs data i strukturerad form som datasystemen kan läsa. Det blir också lättare att söka data. Riksdagens miljöutskott behandlade ingående offentligheten och utlämnandet av de uppgifter som ska lämnas till datasystemet för den byggda miljön (MiUB 26/2022 rd). Bestämmelser om öppnande av ett tekniskt gränssnitt finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Öppnandet av ett tekniskt gränssnitt förutsätter lagstadgad rätt att få information samt rätt att behandla uppgifter. Lagen om datasystemet för den byggda miljön innehåller inga sådana rättigheter för andra än myndigheter. I den offentliga informationstjänsten får uppgifter ur datasystemet för den byggda miljön sökas bara som enskild sökning via en karttjänst som finns i det allmänna datanätet. Efter att ha tagit emot en begäran om information från en användare som är inloggad genom stark autentisering kontrollerar Finlands miljöcentral sekretessgrunderna för de uppgifter som begäran gäller, status för spärrmarkering, användarens rätt att ta del av den begärda informationen samt klassificeringen för informationen i fråga.
4.1.1 Beskrivningar i form av byggnadsinformationsmodeller
I 60 § i bygglagen finns bestämmelser om beskrivningar i form av byggnadsinformationsmodeller. Med det avses samlad information om en byggnad i en maskinläsbar och interoperabel informationsstruktur, inbegripet byggnadens läge, geometri och form som en tredimensionell modell samt uppgifter om byggnaden. Dataformatet ska till sin filstruktur vara maskinläsbart. Bland annat BIM-informationsmodeller uppfyller kraven på maskinläsbarhet. Som maskinläsbar informationsstruktur betraktas också till exempel en pdf-utskrift, i samband med vilken det lämnas in en fil i tabellformat med en sammanställning av tilläggsuppgifterna. Uppgifterna om ett byggnadsobjekt i beskrivningen av en byggnad (projektinformationsmodell) innehåller de huvudsakliga uppgifterna om byggnaden och byggnadsdelarna och deras egenskaper. Uppgifterna om ett byggnadsobjekt i en beskrivning som motsvarar uppförandet av byggnaden (as built-modell) innehåller uppgifter om den uppförda byggnaden inklusive uppgifter som avviker från projektinformationsmodellen samt de huvudsakliga uppgifterna om byggprodukterna och deras egenskaper. Bygglagen omfattar inte krav och ansvar som gäller utförande av elarbeten eller elsäkerheten hos elapparater och elanläggningar. Elplaner lämnas inte in till datasystemet för den byggda miljön.
De huvudsakliga uppgifterna om en byggnad omfattar enligt motiveringen till lagen uppgifter som inverkar på byggnadens omfattning, kvalitet, användningsändamål och planerade tekniska livslängd samt uppgifter om egenskaper som gör det möjligt att bedöma om myndighetsföreskrifter om väsentliga tekniska krav uppfylls med tanke på säkerheten, sundheten och livslängden. Ägaren till en byggnad får själv avgöra om annat mer detaljerat informationsmaterial än sådant som direkt hänför sig till myndighetsföreskrifter ska lämnas in i det riksomfattande registret.
Kravet på en beskrivning i form av en informationsmodell eller kravet på maskinläsbart format gäller alla beskrivningar oberoende av en hur betydande andel av objekthelheten det är fråga om i varje enskilt fall. Med beskrivningar avses då projektbeskrivningar och olika specialbeskrivningar, såsom konstruktions- och VVS-beskrivningar. Byggprojekteraren och specialprojekterarna ska till byggnadstillsynsmyndigheten lämna projektbeskrivningar och specialbeskrivningar för uppförande av en byggnad i form av informationsmodeller eller annars i maskinläsbart format (ByggL 60 § 3 mom.). Vid reparationer och ändringar lämnas beskrivningar i fråga om de uppgifter som gäller reparations- och ändringsarbetena.
4.1.2 As built-modell för byggnader
I 71 § i bygglagen föreskrivs det om uppdatering till en as built-model för byggnader. Den huvudansvariga aktören ska underrätta projekterarna om hur byggnadsarbetena framskrider och om ändringar som gjorts under byggnadsarbetet, så att projekterarna kan uppdatera de projektbeskrivningar och specialbeskrivningar som har formen av projektinformationsmodeller för byggnaden eller som annars är i maskinläsbart format till en as built-modell i takt med att byggnadsarbetet framskrider, så att de motsvarar den uppförda byggnaden. Likaså ska specialprojekteraren lämna uppdaterade specialbeskrivningar till huvudprojekteraren och byggprojekteraren.
Alla ändringar som görs i en byggnad under dess livscykel förutsätter inte tillstånd av myndigheten. En del av ändringarna är till exempel arbeten av typen årlig service eller arbeten som inte heller i övrigt omfattas av tillståndsplikt. Med tanke på hanteringen av en byggnads livscykel och återvinningen av byggprodukter samt underhållet av byggnaden är det till fördel om beskrivningen i form av en byggnadsinformationsmodell eller de maskinläsbara uppgifter som samlats in om byggnaden hålls uppdaterade. Som en naturlig lösning har det skrivits in i bygglagen att det är ägarens skyldighet att se till att as built-modellen för byggnaden eller uppgifterna i maskinläsbart format hålls uppdaterade i samband med ändringar av byggnaden. Byggnadens ägare ska också i övrigt ansvara för det kontinuerliga underhållet av byggnaden samt byggnadens säkerhet och sundhet. I praktiken överför byggnadens ägare, som ofta inte är yrkesutbildad inom byggbranschen, uppdateringen av as built-modellen genom avtal till yrkesutbildade personer inom branschen. I fortsättningen är det till exempel naturligt att i branschens standardavtalsvillkor inkludera uppdatering av as built-modeller som en ny uppgift.
4.1.3 Ansökan om tillstånd
Kommunerna har till största delen övergått från ett traditionellt pappersbaserat förfarande till ett elektroniskt tillståndsförfarande. Tjänsten Lupapiste.fi, som används i stor utsträckning i kommunerna, öppnades 2013. Det finns också konkurrerande produkter på marknaden, såsom Trimbles digitala system Locus för tillståndsansökan. När ansökan om myndighetstillstånd inleds måste man i vilket fall som helst anlita en projekterare som uppfyller kompetens- och behörighetskraven. Enbart en muntlig ansökan räcker inte. Enligt 9 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) uppfyller vid anhängiggörande och behandling av ärenden också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form. Om en handling inkommer till en myndighet i annat än elektroniskt format ska den enligt 19 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) omvandlas till elektroniskt format, om det i eller med stöd av lag föreskrivs att handlingen ska förvaras varaktigt eller arkiveras. Enligt Riksarkivets riktlinjer är digital arkivering det primära arkiveringssättet inom den offentliga förvaltningen. Det har bestämts att merparten av de kommunala handlingarna som gäller markanvändning, planläggning och markpolitik, fastighetsbildning, mätnings- och karttjänster samt byggnadstillsyn ska förvaras varaktigt. Riksarkivet beslutade 13.5.2016 med stöd av arkivlagen att de uppgifter i byggnadstillsynens handlingar som alla kommunala organisationer ska förvara varaktigt ska enbart förvaras i elektronisk form. Elektroniska handlingar ska arkiveras på ett sådant sätt att det senare går att visa att de är autentiska och till innehållet oförändrade. Godkända huvudritningar är sådana handlingar som ska förvaras varaktigt. Också as built-modellen hör till de handlingar som ska förvaras varaktigt tills byggnadsobjektet har rivits eller förstörts.
4.1.3.1 Besittning av en byggplats
Enligt 61 § i bygglagen är det den som påbörjar ett byggprojekt och äger eller innehar en byggplats som ska ansöka om bygglov hos kommunen. Innehavaren är antingen ägare av byggplatsen eller den som med stöd av hyresavtal eller något annat avtal innehar byggplatsen. En privat aktieägare till exempel i ett bostadsbolag är inte ägare eller innehavare av byggplatsen. Till exempel enligt 5 kap. 5 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), om det krävs tillstånd av en myndighet för en ändring av en lägenhet, ska styrelsen ansöka om tillstånd för det eller ge aktieägaren fullmakt att själv ansöka om tillstånd. Samma rättsnorm gäller för en aktieägares underhållsarbete (4 kap. 10 § i lagen om bostadsaktiebolag). Aktieägaren svarar för de kostnader som ansökan om tillstånd medför. Enligt en bestämmelse om ändringsarbete ska bolaget se till att tillsynen över ändringsarbetet är tillräcklig från bolagets och andra aktieägares synpunkt (5 kap. 7 § i bostadsaktielagen).
Det har blivit vanligare med olika avtal om delning av besittningen av tomter och byggplatser. Enligt 14 kap. 3 § i jordabalken får, som en särskild rättighet, inskrivning ske av ett mellan samägarna till en fastighet ingånget avtal om besittningen av fastigheten. Årsboksbeslutet HFD 2013:43 fastställde att ett avtal om delad besittning som registrerats i enlighet med jordabalken kunde betraktas som en utredning om besittning av byggplats.
För placering på ett detaljplaneområde förutsätts det att den som ansöker om tillstånd har hela byggplatsen i sin besittning (ByggL 44 § 1 mom. 7 punkten). En förutsättning är också att beviljandet av tillstånd inte försvårar användningen av en annan del av kvarteret för det syfte som planen utvisar (ByggL 44 § 1 mom. 6 punkten). Situationen är oförändrad till denna del. Även servitut kan påverka den innehållsmässiga omfattningen i fråga om besittningen för den som ansöker om tillstånd. I fallet HFD 2021:49 omfattades servitutsområdet som stiftats för vägförbindelsen till tomten som var byggplats, av nyttjanderätt för andra tomter. Följaktligen var området inte helt i byggplatsinnehavarens besittning.
I bygglagen finns ingen tydlig hänvisningsbestämmelse med krav på att besittningen av en byggplats ska påvisas vid ansökan om rivningstillstånd eller tillstånd för miljöåtgärder. I praktiken gäller det för tillsynsmyndigheten att också i fråga om tillstånd för rivning eller för miljöåtgärder försäkra sig om att den som ansöker om tillstånd har tillräckliga befogenheter och kompetens för att göra en ansökan, trots att det beviljade tillståndet inte kan konstituera något privaträttsligt rättsläge. Till exempel vid rivningstillstånd kan dödsbon och olika samägandeförhållanden vara förenade med risker. Det tillstånd som söks och beviljas utgör den administrativa tillståndsmyndighetens åsikt om att det med tanke på bygglagen inte finns något hinder för den åtgärd som tillståndet avser och genomförandet av den. Genomförandet kan dock förhindras av andra orsaker. För ansökan om undantag och påvisande av besittningsrätt tillämpas fortsättningsvis markanvändnings- och byggförordningen som förblir i kraft. Enligt 85 § 1 mom. 2 punkten i markanvändnings- och byggförordningen ska till en ansökan om undantag fogas en handling som visar att sökanden har besittningsrätt till byggplatsen eller att det finns någon annan grund för ansökan om undantag. Bestämmelsen är mer flexibel än bygglovet och kan med stöd av 90 § i markanvändnings- och byggförordningen tillämpas också vid ansökan om placering på områden i behov av planering.
4.1.3.2 Huvudritningar och specialbeskrivningar
Huvudritningar är en etablerad term för de planer som ligger till grund då myndigheten bedömer förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Huvudritningar är ett överbegrepp för projektbeskrivningar, som inbegriper en situationsplan samt planritningar, sektionsritningar och fasadritningar. Huvudritningarna undertecknas av byggprojekteraren. Det riksomfattande digitala registret och den riksomfattande digitala dataplattformen för den byggda miljön förutsätter att en informationsmodell eller uppgifter om ett byggnadsobjekts projektbeskrivningar lämnas i maskinläsbart format. Informationsmodeller och information som finns i annan maskinläsbar form avser det tekniska formatet och sättet att utarbeta huvudritningar. Trots att användningen av informationsmodeller framskrider och programvarorna utvecklas har alla projekterare ännu inte börjat använda informationsmodeller, vilket inte heller förutsätts enligt lag. Som maskinläsbar informationsstruktur betraktas till exempel en pdf-utskrift, i samband med vilken det lämnas in en fil i tabellformat, med en sammanställning av tilläggsuppgifter. Närmare bestämmelser om detta kommer att utfärdas genom förordning av miljöministeriet. För andra tillståndspliktiga byggnadsobjekt än byggnader utarbetas nödvändigtvis inte sådana beskrivningar som är typiska för byggnader. I sådana fall är det tillräckligt om tillståndsmyndigheten i respektive fall får en på ändamålsenligt sätt utarbetad utredning om objektet och dess konsekvenser för det omgivande området.
Enligt 9 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) behöver ett elektroniskt dokument som kommit in till en myndighet inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet. Verifiering av huvudritningarna genom underskrift skiljer dem från utkastskedet och de preliminära planerna, vilket motiverar kravet på underskrift (ByggL 61 § 1 mom. 1 punkten). Underteckningen sker i praktiken elektroniskt. Specialbeskrivningarna inbegriper övriga behövliga ritningar, beräkningar och utredningar. Planer och utredningar som gäller byggande omfattas av miljöministeriets förordning 12.3.2025. Det sista momentet i 61 § i bygglagen innehåller ett bemyndigande att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om innehållet i och presentationen av huvudritningarna och utredningarna. Så länge det inte utfärdats någon ny förordning, ska 2015 års förordning tillämpas. Förordningen tillämpas på uppförandet av en ny byggnad samt på reparations- och ändringsarbeten i en byggnad. Alla beskrivningar av byggprojekt ska utarbetas så att de uppfyller kraven i de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande och kraven på god byggnadssed.
Innehållet i och noggrannheten hos de beskrivningar och utredningar som ska ingå som bilaga till ansökan om bygglov beror på byggnadsobjektet och dess omfattning. I mindre projekt krävs inte alla de beskrivningar och utredningar som anges i 61 § i bygglagen. Det har separat föreskrivits om när en energiutredning, en klimatdeklaration och en materialspecifikation krävs (ByggL 37, 38 och 39 §).Utredningarnas omfattning varierar när det gäller reparations- och ändringsarbeten. Det krävs en utredning om byggnadens skick i fråga om åtgärdsområdet, om det är fråga om ett reparationsprojekt (ByggL 61 § 1 mom. 8 punkten). Det riksomfattande digitala registret och den riksomfattande digitala dataplattformen för den byggda miljön förutsätter att en informationsmodell eller uppgifter om ett byggnadsobjekts projektbeskrivningar ska lämnas in i maskinläsbart format. Med hjälp av en informationsmodell eller maskinläsbara uppgifter kan man också tillgodose de informationsbehov som hänför sig till byggnadsobjektets livscykel och som säkerställer dokumenteringen av underhållet och reparationer under byggnadens livstid. För andra tillståndspliktiga byggnadsobjekt än byggnader utarbetas nödvändigtvis inte sådana beskrivningar som är typiska för byggnader. I sådana fall är det tillräckligt om tillståndsmyndigheten i respektive fall får en på ändamålsenligt sätt utarbetad utredning om objektet och dess konsekvenser för det omgivande området. Utredningen kan utarbetas i form av en informationsmodell eller på något annat åskådligt sätt.
Uppgifter om byggplatsens grundläggnings- och grundbottenförhållanden utgör en viktig utgångspunkt för projekteringen av en byggnad. De förändringar i väderleksförhållandena som klimatförändringen medför accentuerar behovet av att utreda vilka åtgärder som behövs för att byggnadens grund ska genomföras på ett hållbart sätt och även med beaktande av de riskfyllda omständigheter byggplatsen eventuellt medför (ByggL 61 § 1mom. 3 punkten).
4.1.3.3 Energiutredningar och andra utredningar
En energiutredning visar att de krav på energiprestanda som förutsätts i bestämmelserna uppfylls (ByggL 61 § 1mom. 4 punkten). När det enligt lagen om energicertifikat för byggnader (50/2013) behövs ett energicertifikat, ska det också visas upp när bygglov söks. Endast ett energicertifikat som undertecknats elektroniskt i det register över energicertifikat som förs av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet är giltigt. Energiutredningen, inklusive energicertifikatet, ska uppdateras innan byggnaden tas i bruk, om de planer som energiutredningen i tillståndsskedet baserade sig på har ändrats.
Någon klimatdeklaration (ByggL 61 § 1mom. 5 punkten) behövs inte för nya byggnader som inte ska projekteras och uppföras som nära-nollenergibyggnader eller för sådana fristående småhus som ska repareras eller sådana byggnader som genomgår en större renovering, vilkas energiprestanda inte behöver förbättras i samband med reparationen (ByggL 38 §). Till bygglovsansökan för sådana objekt behöver det inte heller fogas någon materialspecifikation (ByggL 61 § 1mom. 6 punkten). Närmare bestämmelser om klimatdeklarationen och materialbeskrivningen kommer att utfärdas genom förordning.
En utredning om byggplatsens hygieniska förhållanden och höjdläge är en förutsättning för att byggnaden ska kunna projekteras och genomföras så att fuktskador undviks (ByggL 61 § 1mom. 7 punkten). Uppgifter om byggplatsen behövs också vid planeringen av den fuktsäkerhetsbeskrivning för byggprojektet som föreskrifterna förutsätter.
En utredning av byggnadens skick och behovet av reparationer innan man planerar ett reparationsprojekt är högsta vikt för att projektet ska lyckas (ByggL 61 § 1 mom. 8 punkten).Ju noggrannare man känner till uppgifterna på förhand, desto bättre kan man bland annat förutse detaljerna i reparationsprojektet och även kostnaderna.
Syftet med en utredning om besittningen av byggplatsen är att undvika problematiska juridiska situationer som kan uppkomma på grund av oklara ägar- och besittningsförhållanden (ByggL 61 § 1 mom. 9 punkten).
Med beaktande av ett byggprojekts komplexitet innehåller 61 § 1 mom. 10 punkten en bestämmelse som gör det möjligt för myndigheten att förutsätta också andra väsentliga utredningar som behövs för att tillståndsansökan ska kunna avgöras än de som anges i 1–9 punkten. Om bygglovet är förenat med omfattande rivning, ska en utredning om rivningsmaterial och byggavfall göras till denna del. I 16 § i bygglagen föreskrivs det om detta. I ett byggprojekt som gäller en ny byggnad och som inte inbegriper rivning, ska det endast ges en uppskattning av mängden jord- och stenmaterial som transporteras bort från byggplatsen. I ett reparationsprojekt kan mängden rivningsmaterial vara betydande. Om det är fråga om en mindre mängd, gäller utredningsskyldigheten inte.
Vid ansökan om separat placeringstillstånd behöver den som påbörjar ett byggprojekt då inte till byggnadstillsynsmyndigheten lämna in den projektinformationsmodell som ansökan om bygglov förutsätter, eller andra uppgifter i maskinläsbart format och inte heller samtliga utredningar som anges i 61 §. I placeringstillståndet bedöms endast om de förutsättningar för placering som anges i 44, 45 eller 46 § i bygglagen uppfylls. Enligt 62 § i bygglagen fogas till ansökan om placeringstillstånd en utredning med uppgifter om byggnadsobjektets massa och fasad samt placeringen på byggplatsen, ordnandet av körförbindelser och, på områden där kommunalteknik finns eller är avsedd att genomföras, uppgifter om från vilket håll byggnaden ska anslutas till kommunaltekniken.
4.1.4 Hörande och information
Bestämmelserna om hörande av grannar och andra aktörer är uppdelade på tre olika paragrafer. I 63 § i bygglagen föreskrivs det om hörande och information om bygglov, i 64 § om undantagslov och tillstånd för miljöåtgärder samt om bygglov på en byggplats på ett område i behov av planering och i 65 § om rivningslov.
Jämfört med nuvarande lagstiftning har det gjorts preciseringar till vissa delar. Bygglagen betonar kommunens skyldighet att höra parter. Den som ansöker om tillstånd kan dock fortfarande själv bifoga en utredning till tillståndsansökan över att hörandet har utförts. Utredningen kan omfatta grannarna eller en del av dem och visa att grannarna är medvetna om de handlingar och uppgifter som är av betydelse för projektet samt inkludera grannarnas eventuella ståndpunkter med anledning av byggandet (ByggL 63 § 4 mom., 64 § 3 mom. och 65 § 2 mom.). Riksdagens miljöutskott konstaterade i sitt betänkande att enligt utredning till utskottet kan den utredning som sökanden lägger fram inte ersätta myndighetens hörande (MiUB 27/2022 rd). I bygglagen upptogs inte den bestämmelse som ingick i regeringspropositionen om att sökandens eget hörande av grannar skulle kunna ersätta myndighetens hörande. Enligt utskottets betänkande kan myndigheten dock vid behandlingen av tillståndsärendet beakta sökandens tillförlitliga utredning om hörandet av grannen och dennes ståndpunkt till projektet. Utifrån inkommen utredning kan myndigheten inom ramen för sin prövningsrätt bedöma om det är uppenbart onödigt att höra grannen på det sätt som avses i 34 § 2 mom. i förvaltningslagen.
Kommunen kan på samma sätt som för närvarande ta ut en avgift för hörande som sköts av kommunen och som täcker kommunens kostnader för hörandet. Avgiften bestäms i kommunens byggnadstillsynstaxa.
Definitionen av granne följer innehållsmässigt den nuvarande. Med granne avses ägare och innehavare av invid eller mittemot liggande fastighet eller annat område. Inom ett område för tredimensionell tomtindelning är definitionen av granne mer omfattande.
Skyldigheten att informera om att en tillståndsansökan är anhängig (”skylt”) åligger den som ansöker om tillstånd. Bestämmelsen innehåller inte längre uttrycket ”på lämpligt sätt”. Bestämmelsen i 65 § 3 mom. i markanvändnings- och byggförordningen tillämpas även i fortsättningen. Enligt den beaktas vid bedömningen av om informationen är behövlig och hur den ska ges bland annat projektets storlek och läge. Syftet med informationen är att upplysa allmänheten om en sådan väsentlig förändring i omgivningen som följer av byggandet eller någon annan åtgärd.
Vid riksdagsbehandlingen slopades i bygglagen vissa överlappningar med den allmänna lagen. Detta gällde särskilt i situationer där miljöutskottet ansåg att förvaltningslagens bestämmelser var tillräckliga. Utskottet befarade också att överlappande bestämmelser i vissa situationer kan leda till motstridiga slutsatser och därmed felaktiga tolkningar.
Regeringspropositionen innehöll inte någon motsvarande bestämmelse som i markanvändnings- och bygglagen om syn som vid behov ska förrättas på byggplatsen (MarkByggL 133 § 3 mom.). Allmänna bestämmelser om syn finns i 38 § i förvaltningslagen. En myndighet kan förrätta syn om det behövs för att ett ärende ska kunna utredas. Den som är part ska ges tillfälle att närvara vid synen och att uttala sin åsikt om de omständigheter som kommer fram vid den. När ärendets art kräver det ska till synen kallas också den myndighet som enligt lag ska utöva tillsyn över verksamheten i fråga eller vars sakkunskap behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Till exempel vid rivningstillstånd kan det förutsättas att museimyndigheten kallas till syneförrättningen. Vid syn ska upprättas protokoll på det sätt som förutsätts i 38 § 2 mom. i förvaltningslagen. Ett protokoll är till sin karaktär beredning av ett ärende och det är normalt inte förenat med möjlighet att begära omprövning, om det inte i protokollet ingår ett förordnande som förpliktar parten. Bestämmelser om sådana förordnanden finns i 112 § i bygglagen om myndighetssyn, och i 113 § i bygglagen om myndighetsinspektioner under byggnadsarbetet.
Synen är offentlig, men allmänhetens tillträde till syneförrättningen kan begränsas. Syn får inte förrättas i lokaler som omfattas av hemfriden, om inte något annat bestäms särskilt i lag. I fråga om bygglagen kan den rättsnorm som ingår i 112 och 113 § tillämpas, även om bestämmelserna egentligen gäller syn och inspektioner under arbetstiden. Enligt ovannämnda bestämmelser får syn och inspektioner förrättas i utrymmen som används för boende av permanent natur endast om det är nödvändigt för att utreda den sak som synen eller inspektionen gäller. Om syftet med synen är att på det sätt som avses i 133 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen bedöma hur en ny byggnad passar in i miljön och konsekvenserna av byggandet, är det i praktiken omöjligt att göra en bedömning utan tillträde till byggplatsen.
Underrättande om att en ansökan om bygglov anhängiggjorts baseras som tidigare på prövning (ByggL 63 § 1 mom.). Underrättande om ansökan och hörande behövs inte, om inte detta med beaktande av byggprojektets ringa betydelse eller läge eller planens innehåll är uppenbart onödigt med tanke på grannarnas intresse. Eftersom tillståndströskeln för nya byggnadsobjekt i huvudsak är högre än tidigare, är hörande gällande dessa i regel nödvändigt. Till exempel i fallet HFD 24.10.2001 L 2597 var det inte uppenbart onödigt att underrätta grannarna om ansökan om tillstånd att uppföra en antennmast som är 30 meter hög på grund av projektets art och byggnadsplatsens läge nära kvartersområdet för fristående småhus. Närmast kan det vara fråga om att det inte alltid beroende på läget är nödvändigt med hörande i fråga om en upplyst reklamskylt. Också en konstruktion för allmänheten som överskrider tillståndströskeln och som lämpar sig för samtidig användning av minst fem personer, kan med tanke på grannarna placeras så att det inte är nödvändigt att meddela att tillståndsansökan gjorts. Att stå över hörandet utgör ändå alltid en risk. Om domstolen bedömer att hörande hade varit nödvändigt, leder det regelrätt till att tillståndet upphävs. Många reparationsprojekt som utförs enbart inne i byggnadens klimatskal är till sin natur sådana att de inte medför några konsekvenser för grannarna och då behövs inget hörande. En väsentlig ändring av användningsändamålet medför däremot ofta konsekvenser för grannarna.
Prövning i fråga om hörande gäller inte en situation där tillståndssökanden har begärt ett separat placeringstillstånd (ByggL 63 § 3 mom.). Då är hörande obligatoriskt. Utöver förutsättningarna för placering behövs det ytterligare ett hörande om den tillståndsansökan som krävs och som omfattas av förutsättningarna för genomförande, endast om den föreslagna planeringslösningen avviker från den som presenterades i ansökan om placeringstillstånd på ett sätt som inverkar på grannarnas möjligheter att använda sina egna byggplatser eller om det har lagts fram sådan information om byggnadens form, dimensionering, fasader eller de konsekvenser som användningen av byggnaden medför för grannarna som inte stod till buds vid hörandet om ansökan om placeringstillstånd.
Obligatoriskt hörande omfattar också tillståndsansökan, om ansökan gäller en byggnad i ett projekt på vilket lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) tillämpas. Bestämmelsen om detta i 63 § 2 mom. i bygglagen kompletteras av 75 § i samma lag. Enligt den ska information om byggande eller om anhängiggörande av en ansökan som enligt bygglagen kräver tillstånd eller myndigheternas godkännande ges i det allmänna datanätet, om en miljökonsekvensbedömning ska utarbetas för åtgärden. I fråga om en ansökan som kräver miljökonsekvensbedömning reserveras minst 14 dagar för att göra en anmärkning, då det normalt räcker med 7 dagar (MarkByggF 65 §). Med det allmänna datanätet avses här kommunalt elektroniskt tillkännagivande i enlighet med 108 § i kommunallagen (MarkByggF 66 §). Exempelvis vindkraftsparker omfattas ofta av miljökonsekvensbedömning. När bygglovet gäller en byggnad i ett projekt på vilket lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas, har besvärsrätten över bygglov utvidgats jämfört med vad som annars är fallet (ByggL 179 § 3 mom.). Information om anhängiggörande i det allmänna datanätet bidrar till mer omfattande möjligheter till deltagande, vilket det också föreskrivs om i MKB-direktivet.
Hörande om undantagstillstånd och tillstånd för miljöåtgärder följer delvis den nuvarande lagstiftningen (ByggL 64 §). Kommunen ska höra grannarna och dem vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av byggprojektet. Fortsättningsvis tillämpas den preciserande bestämmelsen i 86 § i markanvändnings- och byggförordningen som skiljer hörandeförfarandet för grannarna från det mer omfattande hörandet av övriga parter. Vid ett mer omfattande hörande kungörs ansökan i det allmänna datanätet (108 § i kommunallagen). Dessutom tillkännages ansökan i minst en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde. Kostnaderna för anmälan är en del av de myndighetsuppgifter för vilka den som ansöker om tillstånd är skyldig att betala en avgift till kommunen (ByggL 79 §). Till skillnad från nuvarande bestämmelser utvidgas skyldigheten att höra parter i samband med tillstånd för miljöåtgärder till att som för undantagslov även gälla dem vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av projektet. De som ska höras är samma som då det är fråga om bygglovsansökan som gäller ett område i behov av planering och beslut om ansökan. Den som ansöker om tillstånd omfattas också av skyldigheten att på byggplatsen informera om anhängiggörandet (”skylt”).
När det gäller rivningslov iakttas nuvarande principer i fråga om grannar (ByggL 65 §). Också för rivningslov kan sökanden till sin ansökan foga en tillförlitlig utredning om att grannarna eller en del av grannarna är medvetna om handlingar och uppgifter med relevans för projektet och en redogörelse för deras eventuella ställningstaganden till projektet. Tillståndsmyndigheten bedömer om utredningen kan anses vara tillräcklig. I så fall behöver kommunen åtminstone inte höra alla grannar. Tillståndssökanden undviker då den avgift som kommunen annars är berättigad att ta ut för hörandet.
4.1.5 Nödvändiga utlåtanden
Bestämmelser om utlåtanden som ska begäras om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder samt bygglov finns i 66 § i bygglagen. Skyldigheten att begära utlåtande av NTM-centralen liknar den nuvarande och gäller fyra situationer. Till skillnad från nuläget föreskrivs det om dessa situationer i lag och inte i förordning. Ett utlåtande av NTM-centralen ska begäras om tillstånd söks för ett område som hör till
- ett naturskyddsprogram som statsrådet godkänt,
- ett område som hör till en naturtyp som har skyddats med stöd av naturvårdslagen (9/2023) eller en förekomstplats för en art som kräver särskilt skydd och som har ett gällande skydd för skyddade naturtyper eller förekomstplatser för arter,
- ett landskapsvårdsområde enligt naturvårdslagen, eller
- ett rekreations- eller skyddsområde som angetts i en landskapsplan.
I 2 punkten finns en hänvisning till 29 § 1 mom. och 47 § 2 mom. i den gamla naturvårdslagen från 1996. I den nya naturvårdslagen, som trädde i kraft 1.6.2023, föreskrivs det om skyddade naturtyper i 64 § och om skyddade förekomstplatser för arter i 77 §.
Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande ska begäras i ovannämnda situationer också när det är fråga om en ansökan om placeringstillstånd på vilken bestämmelserna om områden i behov av planering inte tillämpas.
Om byggandet eller rivningen grundar sig på ett undantagslov som närings-, trafik - och miljöcentralen redan har gett ett utlåtande om, behövs inget nytt utlåtande. Utlåtande behöver inte begäras i fråga om ett tillstånd som söks för ett rekreations- eller skyddsområde i en landskapsplan, om det för området finns en detaljplan eller generalplan eller en generalplan med rättsverkningar enligt tidigare lagstiftning som gäller byggande. Inom ovan nämnda planområden har de begränsningar som följer av naturvården lösts på plannivå.
En helt ny skyldighet i 66 § 3 mom. i bygglagen gäller situationer där ett utlåtande av museimyndigheten ska begäras om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder samt om placeringstillstånd. Begäran om utlåtande gäller också sådana ansökningar om bygglov och placeringstillstånd på vilka bestämmelserna om områden i behov av planering inte tillämpas. Det gäller 4 situationer:
- tillstånd söks för objekt eller område som omfattas av byggnadsskydd med stöd av en plan eller lag,
- tillstånd söks för objekt eller område som upptagits på världsarvslistan som kulturarvsobjekt eller kan inverka på bevarandet av ett sådant objekts särskilt stora universella värden,
- tillstånd söks för objekt eller område som omfattas av fredning enligt 1 § i lagen om fornminnen (295/1963), eller
- tillstånd söks för objekt eller område om området hör till ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde, en nationellt betydande byggd kulturmiljö eller ett nationellt betydelsefullt arkeologiskt objekt.
Byggnadsskyddet förverkligas till största delen genom planskydd. För skyddade objekt behövs ett utlåtande av museimyndigheten inte bara vid ansökan om rivningstillstånd utan också vid ansökan om tillstånd för miljöåtgärder samt för placering, på vilket bedömning av planläggningsbehovet inte tillämpas. Det föreligger ingen skyldighet att begära utlåtande om sådan prövning av förutsättningarna för genomförande som behandlas separat. Reparations- och ändringsarbetet har ofta ingen inverkan på uppfyllandet av förutsättningarna för placering. Då behövs inget utlåtande av museimyndigheten, om inte till exempel en planbestämmelse förutsätter det.
Med stöd av lagen kan skyddet grunda sig på lagen om skyddande av byggnadsarvet, den gamla förordningen om skydd för staten tillhöriga byggnader, kyrkolagen eller lagen om ortodoxa kyrkan.
I Finland finns det sju världsarvsobjekt som upptagits på Unescos världsarvslista: Gamla Raumo, Sveaborg, Petäjävesi gamla kyrka, Verla träsliperi och pappfabrik, Sammallahdenmäki fornlämningsområde från bronsåldern, Struves kedja samt Kvarkens skärgård. Av de här objekten är Sammallahdenmäki ett arkeologiskt och Kvarkens skärgård ett geologiskt objekt. Struves triangelkedja representerar vetenskapens och teknikens historia. Världsarvsstatus är inte i sig ett skyddsinstrument, utan objekten skyddas genom nationell lagstiftning. Förutom en tydlig gräns ingår en skyddszon för objektet. Skyldigheten att begära utlåtande ska anses gälla också skyddszonen.
Skyldigheten att begära utlåtande enligt 4 punkten stryks om det för området finns en detaljplan eller en sådan generalplan som kan användas direkt som grund för bygglovet och det i planen har beaktats de värden som hänför sig till landskapsvårdsområdet, den byggda kulturmiljön eller det arkeologiska objektet. I nyare planer som antagits under innevarande årtusende anges vanligtvis dessa värden, eftersom detta har varit ett villkor för att en plan ska godkännas. Det finns dock luckor i de planer som utarbetats före år 2000, bland annat på grund av avsaknaden av riksomfattande inventeringar. Situationerna är dock varierande och individuella, vilket tvingar tillståndsmyndigheten att vara noggrann när den bedömer behovet av ett yttrande från museimyndigheten.
Med museimyndighet avses Museiverket samt ett sådant museum med regionalt ansvar som avses i museilagen (314/2019) oberoende av om museet med regionalt ansvar drivs av en kommun eller någon annan sammanslutning. När skyddet grundar sig på en särskild lag begärs utlåtande från Museiverket, liksom för ett världsarvsobjekt, och i andra situationer begärs utlåtande från museet med regionalt ansvar.
I 66 § 5 mom. i lagen föreskrivs det om situationer där utlåtande av grannkommunen behövs om rivnings- och landskapstillstånd samt om placeringstillstånd på vilka bestämmelserna om områden i behov av planering inte tillämpas. Ett utlåtande ska begäras om tillståndet inverkar avsevärt på grannkommunens områdesanvändning och det för området inte finns en detaljplan eller en sådan generalplan som kan användas som grund för bygglovet. Utlåtande om förslaget till detaljplan och förslaget till generalplan ska begäras av den kommun vars områdesanvändning påverkas av planen. I samband med utarbetandet av planförslagen behandlas principerna för det framtida byggandet tillräckligt detaljerat och det behövs inget utlåtande av grannkommunen om tillståndsansökan.
Utlåtanden ska ges inom en månad från det att begäran om utlåtande har tagits emot (ByggL 66 § 6 mom.). Tidsfristen har förkortats från nuvarande tre månader till en månad. I begäran om utlåtande är det skäl att nämna att ärendet kan avgöras även om fristen inte iakttas (FörvL 33 §). Tidsfristen kan vid behov förlängas på begäran.
Bestämmelser om undantagslov och om utlåtande som behövs i fråga om bygglov på en byggplats på ett område i behov av planering finns i 67 § i bygglagen. Skyldigheten att begära utlåtande av NTM-centralen har utvidgats så att den till skillnad från nuläget också omfattar situationer där tillståndsansökan sannolikt gäller ett område som är viktigt med tanke på miljö- eller naturvården eller ett område eller objekt som är viktigt med tanke på skyddet av kulturarvet. Utlåtande ska begäras också i situationer där det är fråga om ett med tanke på rekreationsbehoven betydande område eller objekt eller statens transportnät. Dessa omfattar de områden som i den gällande lagen nämns som rekreations-, skydds- eller trafikområden i landskapsplanen.
Museimyndighetens utlåtande ska i princip begäras i samma situationer som i samband med rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder. Oberoende av planläggningssituationen ska utlåtande dock sökas för ett objekt om det hör till ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde, en nationellt betydande byggd kulturmiljö eller ett nationellt betydelsefullt arkeologiskt objekt. Detta beror på att det ofta är fråga om avvikelse från en plan och att bygglovsobjekten, i situationer på vilka bestämmelserna som gäller områden i behov av planering tillämpas, ligger utanför detaljplanerna och de generalplaner som ligger till grund för bygglovet. Arbetsfördelningen mellan Museiverket och museet med regionalt ansvar följer vedertagen praxis att utlåtande om planskydd och objekt som ingår i de riksomfattande inventeringarna begärs av museet med regionalt ansvar och i övrigt av Museiverket. Museerna med regionalt ansvar samarbetar vid behov med Museiverket.
Kommunen ska begära utlåtande av andra statliga myndigheter och landskapsförbund om tillståndsansökan i avsevärd mån gäller deras verksamhetsområde.
Utlåtandet ska i alla situationer ges inom en månad från det att begäran om utlåtande har tagits emot.
4.1.6 Behandling av tillståndsansökan
I 68–81 § i bygglagen finns bestämmelser om behandlingen av ansökan om bygglov, kungörelseförfarandet, tillståndsföreskrifter, uppdateringen av as built-modellen för byggnader, lämnandet av uppgifter till datasystemet för den byggda miljön, tillståndets giltighetstid och rätten att påbörja arbeten, tillstånds- och tillsynsavgiften, statistik över byggandet med mera. Nedan går vi igenom huvudpunkterna i bestämmelserna och granskar närmast de kommande ändringarna i jämförelse med nuläget.
Utöver bygglagen ska rättsnormerna om förvaltningsförfarandet som föreskrivs i många allmänna förvaltningslagar beaktas. Förvaltningslagen är central bland dessa men till exempel lagstiftningen om dataskyddet har till stor del genom europarätten blivit stängare och mer komplex de senaste åren. Kommunallagen innehåller allmänna rättsnormer om den kommunala myndighetens verksamhet.
4.1.6.1 Godkännande av huvudritningar
Huvudritningarna och godkännandet av dem utgör kärnan i bygglovsbeslutet (ByggL 68 § 1 mom.). Huvudritningarna som intygats av byggprojekteraren är ett centralt dokument som bifogas till ansökan om bygglov (ByggL 61 §). Om den som påbörjar ett byggprojekt ansöker om ett separat placeringstillstånd (ByggL 62 §) bedöms förutsättningarna för placeringen utifrån lättare planer än huvudritningarna. När ansökan om separat placeringstillstånd görs har man ofta ännu inte utarbetat, och inte heller behövt utarbeta, alla de handlingar och beskrivningar som behövs i ett senare skede av projektet. I samband med bygglovet som avser placering fastställs utredningarna till den del förutsättningarna för placering har bedömts på basis av dem (ByggL 68 § 2 mom). Utöver placeringstillståndet bedöms förutsättningarna för genomförandet av projektet, varmed huvudritningarna behövs. Ritningarna för genomförandefasen och motsvarande projektinformationsmodell eller uppgifter i maskinläsbart format ska lämnas till byggnadstillsynsmyndigheten för godkännande innan arbetet i fasen i fråga påbörjas. Beslut om bygglov avgörs av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Behörigheten för separat placeringstillstånd beror däremot på kommunens förvaltningsstadga och har nödvändigtvis inte anvisats byggnadstillsynsmyndigheten. I förvaltningsstadgan tas också ställning till överföring av behörigheten till tjänsteinnehavarnivå. Huvudritningarna utarbetas i en maskinläsbar och interoperabel informationsstruktur (ByggL 60 §). Digitaliseringen och det riksomfattande datasystemet för den byggda miljön förutsätter att man i samband med beslutsfattandet godkänner de huvudsakliga uppgifterna om informationsmodellen för byggnadsobjektet eller uppgifter i maskinläsbart format.
Huvudritningarna ska innehålla tillräckliga uppgifter som krävs för att bedöma om de uppfyller kraven i bestämmelserna och föreskrifterna om byggande och kraven på god byggnadssed. Enligt 2 § i Miljöministeriets förordning om planer och utredningar som gäller byggnader (12.3.2015/216) ska huvudritningarna dessutom innehålla uppgifter om omständigheter som kan ha verkningar för byggnadens eller byggplatsens säkerhet, hälsomässiga förhållanden eller grannarnas ställning samt uppgifter om hur byggandet passar på byggplatsen och in i miljön.
4.1.6.2 Miljövårdsmyndighetens godkännanden
Den verksamhet som utövas i en byggnad kan förutsätta miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (527/2014) eller ett myndighetsbeslut i ett anmälningsärende. Bygglov och miljötillstånd är innehållsmässigt självständiga och förutsättningarna för beviljande av dem är oberoende av varandra. Lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden (764/2019) gäller enbart förfarandena och ingriper inte i de olika tillståndsmyndigheternas behörighet. Miljötillstånd, tillstånd enligt vattenlagen eller tillstånd för täktverksamhet enligt marktäktslagen kan med avseende på behandlingen samordnas med bland annat bygglov, rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder. Sökanden ska själv begära samordning av tillståndsförfarandena. Målet är att myndigheterna ska samarbeta så att till exempel motstridiga tillståndsbestämmelser kan undvikas. Avsikten är att ansökan och uppföljning av behandlingen av miljötillstånd ska centraliseras till Tillstånd och tillsynstjänsten (tem.fi). Petteri Orpos regeringsprogram innehåller många skrivningar om att göra miljörelaterade tillståndsförfaranden smidigare.
Paragrafens bestämmelse om uppskjutande av bygglov till dess miljötillståndet eller beslut med anledning av anmälan är avgjort motsvarar den gällande regleringen (ByggL 68 § 3 mom.). Det är motiverat att skjuta upp ett ärende som gäller bygglov i synnerhet när verksamhetens miljökonsekvenser kan påverkas redan i bygglovsfasen. Byggnadstillsynsmyndigheten har prövningsrätt i fråga om uppskjutande av ett ärende och uppskjutande är exceptionellt. Uppskjutande av bygglov innebär vanligtvis inte ett överklagbart avgörande. Om en part kräver det ska myndigheten dock fatta ett skriftligt beslut om ett avgörande som ska skjutas upp. Behovet av uppskjutande av bygglov påverkas också av bestämmelsen om förutsättningen för förrättande av slutsyn (ByggL 122 § 2 mom. 6 punkten). Om tillstånd eller beslut i ett anmälningsärende som avses i miljöskyddslagen behövs för verksamhet i enlighet med byggnadens ändamål är förutsättningen för slutsynen att tillståndet eller beslutet är verkställbart.
4.1.6.3 Lämnande av specialbeskrivningar
Bestämmelser om lämnande av specialbeskrivningar finns i 69 § i bygglagen. Bestämmelser om lämnande av specialbeskrivningar ges i allmänhet som en del av tillståndsbestämmelserna (ByggL 76 §). Det finns inget som hindrar utarbetande och lämnande av specialbeskrivningar redan i samband med ansökan om tillstånd. Vid utarbetande av specialbeskrivningar framkommer ofta omständigheter som även påverkar huvudritningarna. Problem uppstår om specialbeskrivningarna utarbetas i ett så sent skede att huvudritningarna till behövliga delar inte hinner granskas innan bygglovet beviljas och huvudritningarna fastställs. Då måste man antingen ansöka om ändringstillstånd eller be om samtycke till ändringar under byggtiden (ByggL 117 §).
Specialbeskrivningar är oftast konstruktionsplaner samt ventilationsplaner och planer för en fastighets vatten- och avloppsanordningar. Bestämmelser om specialbeskrivningar finns i Miljöministeriets förordning om planer och utredningar som gäller byggande (12.2.2015/216). På samma sätt som för närvarande är specialbeskrivningar inte en förutsättning för tillståndsbehandling och de omfattas inte heller av myndighetens inspektions- och godkännandeskyldighet. I praktiken går myndigheter särskilt i större kommuner igenom specialbeskrivningarna och ingriper i fel som upptäcks. Detta är dock inte lagens utgångspunkt. Ju mer myndigheten tar ställning till innehållet i specialbeskrivningen desto större ansvar kan även myndigheten åläggas för beskrivningarnas korrekthet. Med beaktande av myndigheternas begränsade resurser är det väsentligt att se till att specialprojekteraren har tillräcklig kompetens och att specialbeskrivningarna har utarbetats innan arbetsskedet som beskrivningen avser inleds.
Den som påbörjar ett byggprojekt eller huvudprojekteraren ser till att specialbeskrivningarna lämnas in. Det är viktigt att behövliga specialbeskrivningar utarbetas och lämnas till byggnadstillsynsmyndigheten i god tid innan arbetsmomentet i fråga inleds. Det har förekommit brister till denna del. Också byggnadstillsynsmyndigheterna kan i sin egen proaktiva styrning betona betydelsen av att utarbeta specialbeskrivningarna i rätt tid. I överensstämmelse med huvudritningarna ska specialbeskrivningarna utarbetas i form av projektinformationsmodeller eller i maskinläsbart format. Närmare bestämmelser i ärendet kan utfärdas genom förordning av Miljöministeriet (ByggL 69 § 3 mom.).
Paragrafens 2 mom. ger myndigheten möjlighet att konstatera att någon specialbeskrivning inte behöver lämnas in. Enligt motiveringen till lagen kan en sådan situation uppkomma om projektet är okomplicerat eller om det i bygglovet har bestämts att en specialbeskrivning ska lämnas in (ByggL 76 §), och det när byggnadsarbetet framskrider framgår att man genom en specialbeskrivning inte längre får någon information som är relevant med tanke på ett lyckat byggnadsarbete och ett gott slutresultat.
4.1.6.4 Inget anslagsförfarande i fortsättningen
Kungörelseförfarandet ersätter anslagsförfarandet för anmälan om tillståndsbeslut enligt den gällande lagen. I 70 § i bygglagen finns bestämmelser om detta. Meddelande om tillståndsbeslut om byggande med hjälp av anslag har blivit ett undantag från den gällande huvudregeln, när man i övrigt har övergått till att iaktta bestämmelserna i 10 kap. i förvaltningslagen om förfarandet som iakttas vid delgivning. Justitieministeriet ansåg att det är viktigt att man också i alla tillstånd som hänför sig till byggande övergår till att iaktta kungörelseförfarandet enligt förvaltningslagen.
Närmare bestämmelser om offentlig kungörelse finns i 62 a och 62 b § i förvaltningslagen. Tillståndsmyndigheten ska delge ett tillståndsbeslut genom offentlig kungörelse. Kungörelsen och den handling som kungörs ska hållas offentligt tillgängliga på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet i 14 dygn. Om en tid för sökande av ändring eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt börjar löpa från delfåendet av handlingen, ska kungörelsen och den handling som kungörs hållas offentligt tillgängliga tills den nämnda tidsfristen går ut (FörvaltL 62 a §). Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen. Kommunala tillkännagivanden ska göras kända genom att de offentliggörs i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Ett tillkännagivande ska även enligt kommunallagen finnas i det allmänna datanätet minst 14 dygn, om inte något annat följer av sakens natur. De personuppgifter som ingår i tillkännagivandet ska avlägsnas från datanätet när den ovannämnda tiden går ut. Av personuppgifter ska dock endast publiceras uppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. De kan publiceras oberoende av bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FörvaltL 62 b §).
Av kungörelsen ska det framgå vad saken gäller samt var och till vilken tidpunkt handlingen finns tillgänglig. I kungörelsen ska det anges att delfåendet anses ha skett den sjunde dagen från dagen då kungörelsen publicerades (FörvaltL 62 a § 3 mom.).
Övergången till ett kungörelseförfarande i alla tillståndsbeslut ökar sannolikt behovet av rätten att påbörja arbeten inför byggnadsarbetet innan beslutet har vunnit laga kraft (ByggL 78 §). Detta påverkas också av att man i fråga om omprövningsbegäran övergår till att iaktta bestämmelserna i kapitel 7 a i förvaltningslagen. Regeringens proposition med förslag till bygglag (139/2022 rd) föreslog att förfarandet med omprövningsbegäran ska slopas helt. Det här förslaget från regeringen kritiserades dels på grund av de riksomfattande målen för utvecklingen av systemet för ändringssökande, dels på grund av de praktiska aspekterna. På riksnivå har utgångspunkten varit att begäran om omprövning ska tillämpas i så stor utsträckning som möjligt som första instans vid ändringssökande (MiUB 27/2022 rd). Oro uttrycktes även till riksdagens miljöutskott över förvaltningsdomstolarnas resurser. Det ansågs finnas ett behov av att utöka dessa om besvärsvägen för tjänsteinnehavarnas tillståndsbeslut styrs direkt till förvaltningsdomstolen. I enlighet med utskottets betänkande fogade riksdagen en bestämmelse om omprövningsförfarandet i beslut av tjänsteinnehavare med hänvisning till förvaltningslagen (ByggL 178 §). Tidsfristen för begäran om omprövning på 14 dagar enligt markanvändnings- och bygglagen förlängs därmed till 30 dagar. Det dröjer 7 plus 30 dagar innan ett tillståndsbeslut vinner laga kraft.
Enligt 70 § 2 mom. i bygglagen ska tillståndsbeslutet sändas till den som ansökt om tillståndet. Endast kungörelse räcker inte. Dessutom ska myndigheterna och de som i samband med ärendets behandling har begärt att bli informerade om beslutet utan dröjsmål informeras om detta. Om samma begäran har flera undertecknare, kan beslutet eller en kopia av det sändas till den första undertecknaren. Mottagaren ska informera de andra undertecknarna om beslutet (FörvaltL 56 §). I motiveringen till lagen lyfts det fram att det är förenligt med god förvaltning att också informera om beslutet till de personer som av misstag inte gjort en begäran. Detta avser närmast situationer där anmärkningar har lämnats vid hörandet av grannarna men att grannen som lämnat anmärkningen inte har förstått att begära att beslutet ska sändas. Myndigheten är dock inte skyldig att sända beslutet om ingen begäran framställts. Ibland kan det vara oklart om en begäran har lämnats eller inte. Enligt 185 § i bygglagen gäller skyldigheten att informera myndigheterna beslut om undantagstillstånd som kommunen utan dröjsmål ska delge NTM-centralen. Enligt 69 § i markanvändnings- och bygglagen ska kommunen på samma sätt underrätta NTM-centralen om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder så snart lovet eller tillståndet har beviljats. Till underrättelsen ska fogas tillståndsbeslutet samt en omgivningskarta som visar var området eller byggnaden ligger.
Beslutet sänds per post till den som ansökt om tillstånd (FörvaltL 59 §). Försändelsesättet är ett vanligt brev som förses med avsändningsdatum. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Tidsfristen för begäran om omprövning eller anförande om besvär räknas utifrån detta. Med vederbörandes samtycke kan beslutet delges som elektroniskt meddelande på det sätt som angetts, till exempel per e-post. Vid vanlig elektronisk delgivning anses en handling ha blivit delgiven den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas (19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, 13/2003). Numera sker ansökan om tillstånd nästan undantagslöst elektroniskt. Vederbörandes samtycke till elektronisk delgivning kan enligt rättslitteraturen även framgå av anmälan om elektronisk kontaktinformation. I tillståndsärenden enligt bygglagen torde beslut normalt sändas elektroniskt till den som ansökt om tillståndet. Vid elektroniskt lämnande av beslut utgår tidsfristen för begäran om omprövning och anförande av besvär därför tidigare för de som ansökt om tillstånd elektroniskt än för exempelvis sådana grannar som inte har gett sitt samtycke till elektronisk delgivning.
4.1.6.5 As built-modellen måste uppdateras
I 71 § i bygglagen föreskrivs det om uppdateringen av as built-modellen för byggnader. För att uppnå målet om ett uppdaterat digitalt register över den byggda miljön samt det datalager som behövs för användningen och underhållet av en byggnad, förutsätts dokumentering av byggnadsobjektet i den form i vilken det har genomförts (”as built”). Efter att ett tillstånd beviljats är det normalt att ändringar av olika grad jämfört med det beviljade tillståndet görs under uppförandet av byggnaden. Ändringar görs förutom på själva byggarbetsplatsen också till exempel i tillverkningen av byggnadselement och andra byggnadsdelar. Merparten av ändringarna under byggnadsarbetets gång har så ringa konsekvenser att ändringarna inte separat behöver beviljas tillstånd genom ett överklagbart beslut (ByggL 117 §).
Uppdateringen av byggnadens as built-modell fördelas mellan den huvudsakliga aktören, projekterarna och byggnadens ägare. Då en huvudsaklig aktör har utsetts ska denna underrätta projekterarna om hur byggnadsarbetena framskrider samt om ändringar som gjorts under byggnadsarbetet, så att projekterarna kan uppdatera de projektbeskrivningar och specialbeskrivningar i form av projektinformationsmodeller för byggnaden eller som annars är i maskinläsbart format till en as built-modell i takt med att byggnadsarbetet framskrider. I små nybyggnadsobjekt och vid reparationer och ändringar finns det inte nödvändigtvis någon namngiven huvudansvarig aktör, varmed den som påbörjar ett byggprojekt själv sköter den huvudansvariga aktörens uppgifter. Enligt motiveringen till lagen kan till exempel en ansvarig arbetsledare se till att uppgifterna om händelserna på byggplatsen förmedlas till byggprojekteraren eller specialprojekteraren. Enligt paragrafens ordalydelse ska specialprojekteraren lämna uppdaterade specialbeskrivningar till huvudprojekteraren och byggprojekteraren. Huvudprojekteraren ska ha hand om projekteringen som helhet och projekteringens kvalitet och även se till att den som påbörjar ett byggprojekt får information om de omständigheter vid projekteringen som är relevanta med tanke på omsorgsplikten (ByggL 92 §).
Byggnadens ägare har det största intresset av förändringar i byggnaden under den färdiga byggnadens livscykel. Ägaren ansvarar också för skicket på sin byggnad. Det är naturligt att byggnadens ägare ser till att as built-modellen för byggnaden eller uppgifterna i maskinläsbart format hålls uppdaterade i samband med ändringar av byggnaden. Kommunen ansvarar för lämnandet av as built-modellen till datasystemet för den byggda miljön (ByggL 72 §). Uppdatering av as built-modellen över ändringar som inte omfattas av tillståndsplikt och lämnande av uppgifter om dessa till det riksomfattande datasystemet hör däremot inte till kommunen. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet har inte till uppgift att övervaka sådana reparationer och ändringar som inte förutsätter tillstånd. Byggnadens ägare får avgöra om en uppdaterad as built-modell över ändringar som inte omfattas av tillståndsplikt ska lämnas till datasystemet eller inte.
4.1.6.6 Lämnande av uppgifter om syn till datasystemet för den byggda miljön
Bestämmelser om lämnande av uppgifter om myndighetssyn till datasystemet för den byggda miljön finns i 72 § i bygglagen. Datasystemet för den byggda miljön består av en informationsresurs för områdesanvändningen och en byggnadsinformationresurs (lagen om datasystemet för den byggda miljön 431/2023; ändringar 811/2023). Byggnadsinformationsresursen innehåller de uppgifter om byggande som anges i 72 och 73 § i bygglagen. I 112 § i bygglagen föreskrivs det om förordnandet av myndighetssyner.
Kommunen ska lämna uppgifter om anmälan om påbörjande av byggnadsarbete eller det inledande mötet, grundbottensynen, lägessynen, den partiella slutsynen och slutsynen till datasystemet för den byggda miljön i interoperabelt och maskinläsbart format så att uppgifterna via gränssnitt finns tillgängliga för andra myndigheter. Kommunen ska ha en fungerande uppkoppling till datasystemet för den byggda miljön (RYHTI) senast 1.1.2028. RYHTI-systemet som upprätthålls av Finlands miljöcentral inleder sin verksamhet i början av 2024 då systemet är redo att ta emot uppgifter som lämnas av kommunen. Om kommunen tar gränssnittet i bruk under 2025–2027, ska uppgifterna som uppkommit vid byggnadstillsynen under denna tid lämnas retroaktivt till RYHTI-systemet före utgången av 2027. Tidsfristen för lämnande av uppgifter om områdesanvändning är ett år längre (till slutet av 2028) än för byggnadsuppgifter.
Byggnadsuppgifterna som ska anmälas utvidgas något jämfört med nuläget (ByggL 72 §). Den nuvarande regleringen (lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009 och statsrådets förordning om befolkningsdatasystemet 128/2010) förutsätter inte att kommunen lämnar uppgifter om lägessyn eller grundbottensyn som i fortsättningen ska lämnas till RYHTI-systemet. Däremot föreskrivs det inte att uppgifter om konstruktionssyn samt värme-, vatten- och ventilationssyn omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Andra uppgifter som i fortsättningen ska lämnas är anmälan om påbörjande av byggnadsarbete eller det inledande mötet samt den partiella slutsynen och slutsynen. Enligt motiveringen till lagen är tillgången till uppgifter om myndighetssyn i datasystemet för den byggda miljön motiverad och underlättar myndigheternas verksamhet samt möjliggör i enskilda fall också samarbete och kontakter mellan myndigheterna. I datasystemet för den byggda miljön får känsliga uppgifter inte behandlas (2 § 3 mom. i lagen om ett datasystem för den byggda miljön).
Ett byggnadsarbete anses ha påbörjats när arbetena med gjutningen av grunden till en byggnad inleds eller när byggnadsdelar som hör till grunden monteras (ByggL 108 § 2 mom.). Vid reparationer och ändringar av en byggnad har byggnadsarbetet påbörjats när rivningen eller byggandet av konstruktioner eller byggnadsdelar har påbörjats. Anmälan om påbörjande av byggnadsarbete eller hållande av det inledande mötet har inte i sig ännu inneburit att byggnadsarbetena påbörjats, utan en förutsättning har varit konkreta byggåtgärder, närmast en lägessyn (HFD 2019:78).
4.1.6.7 Lämnande av uppgifter om tillstånd för byggande
Bestämmelser om lämnande av uppgifter om tillstånd för byggande till RYHTI-systemet finns i 73 § i bygglagen. Uppgifter om tillståndsbeslut som ska lämnas för en byggnad eller ett annat byggnadsobjekt är beslutet om bygglov, inklusive bilagor, beslutet om tillstånd för miljöåtgärder, beslutet om rivningslov och beslutet om undantagslov. Den största ändringen hänför sig till skyldigheten att lämna uppgifter om projektinformationsmodellen och as built-modellen samt andra uppgifter för byggnaden. För att det riksomfattande datasystemet (RYHTI) ska fungera krävs det att kommunen lämnar uppgifterna i interoperabelt och maskinläsbart format så att de finns tillgängliga för andra myndigheter via gränssnittet. Skyldigheten att lämna in en as built-modell inbegriper inlämnande av projektbeskrivningar och specialbeskrivningar som IFC-filer samt uppgifter inklusive bilagor som uppkommer i samband med tillståndsförfarandet. Bilagor är till exempel 2D-huvudritningar, 2D-specialbeskrivningar, sammandraget av inspektionsprotokollet, energicertifikatet, klimatdeklarationen, materialspecifikationen samt eventuellt utredningen om rivningsmaterial och byggavfall. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas till RYHTI-systemet samt om de projektinformationsmodeller, as built-modeller och om uppgifterna som ska finnas i interoperabelt och maskinläsbart format är avsedda att utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
4.1.6.8 Tillståndsbestämmelser
Bestämmelserna om tillstånd i 76 § i bygglagen motsvarar den nuvarande lagen. Lagenliga eller typiska tillståndsvillkor eller tillståndsbestämmelser i anslutning till beslut om bygglov ingår i egna bestämmelser i bygglagen, såsom 107 § om utmärkning av byggnadens plats, 110 § om inledande möte, 111 § om kvalitetssäkringsutredning, 112 § om myndighetstillsyn, 113 § om myndighetsinspektioner under byggnadsarbetet och 115 § om extern granskning. Tillståndsbestämmelserna enligt 76 § i bygglagen kan gälla bland annat byggnadsarbete eller en åtgärd och begränsning av eventuella olägenheter till följd av arbetet eller åtgärden. I motiveringen till lagen konstateras att bestämmelsen har en särskild betydelse i fråga om tillstånd för miljöåtgärder och rivningslov. Bygglov kan också förenas med bestämmelser som minskar olägenheterna av byggnadsarbete och som följer av annan lagstiftning.
4.1.6.9 Tillståndets giltighetstid
Bestämmelserna om tillståndets giltighetstid i 77 § i bygglagen iakttar principerna i markanvändnings- och bygglagen med vissa justeringar och preciseringar som beror på ändringar i tillståndssystemet. Kravet på att byggnadsarbetet ska ha påbörjats inom tre år och kravet på att byggandet ska ha slutförts inom fem år från tillståndets giltighetstid motsvarar den tidigare regleringen. Eftersom det i bygglagen inte finns någon skillnad mellan bygglov och åtgärdstillstånd gäller 77 § alla tillstånd som behövs för byggnadsarbete. När giltighetstiden för ett rivningslov beräknas beaktas inte den tid då ett av NTM-centralen utfärdat förbud mot äventyrande av byggnadsarvet enligt 6 § i lagen om skyddandet av byggnadsarvet råder på området. Förbudet mot äventyrande av byggnadsarvet gäller tills byggnadens skyddsärende har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. NTM-centralen ska behandla ett skyddsärende inom två år från det att ett förbud mot äventyrande av byggnadsarvet har utfärdats.
Tillståndets eller godkännandets giltighetstid för påbörjande av arbetet kan förlängas av byggnadstillsynsmyndigheten med högst två år, om de rättsliga förutsättningarna för byggandet eller för en annan åtgärd fortfarande föreligger. För slutförande av arbetet kan tiderna förlängas med högst tre år åt gången. I bygglagen ingår en handlingsskyldighet som föreskrivs myndigheten, om den som påbörjat ett byggprojekt inte har slutfört det påbörjade byggnadsarbetet eller en annan åtgärd inom tio år från det att tillståndet beviljades (ByggL 144 §). Med avseende på detta är det ofta inte ändamålsenligt att förlänga tidsfristen för slutförandet av arbetet så den sträcker sig över tio år från det att tillståndet beviljades. I praktiken kan dock behov av förlängning av tidsfristen uppstå av exempelvis konjunkturskäl, men förlängningen prövas av myndigheten och ska inte godkännas utan tillräckliga grunder. Tidsfristen på tio år för slutförande av ett påbörjat byggnadsarbete ska beaktas redan på förhand, innan bygglagen träder i kraft. Det är inte nödvändigtvis ändamålsenligt att under 2024 godkänna särskilt långa förlängningar för slutförandet av arbeten, om det inte i någon grad är sannolikt att arbetet kan slutföras inom begärd förlängning.
Tillstånd för miljöåtgärder för trädfällning kan beviljas för högst tio år för planmässig skogsvård. I övrigt och normalt iakttar tillståndet för miljöåtgärder giltighetstider för allmänna tillstånd enligt vilka tillståndet för påbörjande går ut efter tre år och för slutförande efter fem år. Förlängningar kan beviljas enligt 77 § 2 mom.
Slutsyner som inte genomförts har blivit en olägenhet. Avsikten är att småningom bli av med fenomenet med ogenomförda slutsyner genom preciseringen i 144 § i bygglagen om oavslutat byggnadsarbete, enligt vilken byggnadstillsynsmyndigheten tio år efter att tillståndet beviljades ska ålägga den som påbörjat byggprojektet att slutföra arbetet eller vidta andra åtgärder som är nödvändiga med tanke på hälsan, säkerheten eller den olägenhet eller störning som orsakas miljön. Även om bestämmelsen inte som sådan och direkt kan tillämpas retroaktivt på tillstånd som beviljats före 1.1.2025, ger den principiellt stöd även för att få en äldre tillståndsreserv i skick (MarkByggL 170 §).
4.1.6.10 Rätt att påbörja arbeten
Bestämmelserna om rätten att påbörja arbeten i 78 § i bygglagen motsvarar den nuvarande lagen. Beviljandet av rätten att påbörja arbeten förutsätter godtagbar säkerhet för ersättande av de olägenheter, skador och kostnader som kan orsakas av att beslutet upphävs eller tillståndet ändras. Staten, kommuner och samkommuner är befriade från att ställa säkerhet. I jämförelse med den nuvarande lagen gäller skyldigheten att ställa säkerhet inte heller församlingar. Tillståndsmyndigheten kan av grundad anledning bevilja rätt att påbörja arbeten under förutsättning att verkställigheten av beslutet inte gör ändringssökandet onödigt.
I allmänhet fattas beslut om rätten att påbörja arbeten på begäran som en del av själva tillståndsbeslutet. Rätten att påbörja arbeten kan beviljas på en från tillståndsansökan separat ansökan under besvärstidens gång eller inom 14 dagar efter besvärstidens utgång. Slopandet av anslagsförfarandet för tillståndsbeslut och övergången till att delge beslut genom kungörelseförfarande (ByggL 70 §) i kombination med att förvaltningslagen (ByggL 178 §) tillämpas på begäran om omprövning av en tjänsteinnehavares beslut innebär att tiden efter vilken tjänsteinnehavarens tillståndsbeslut vinner laga kraft i normala fall förlängs med tre veckor. Detta kan öka behovet av begäranden om rätt att påbörja arbeten.
De beslut om rätten att påbörja arbeten som begärts eller fattats under besvärstidens gång eller inom tidsfristen från besvärstidens utgång (14 dagar) ska omedelbart meddelas till förvaltningsdomstolen och de som sökt ändring. Beslut om separat rätt att påbörja arbeten ska fattas utan onödigt dröjsmål. På separat beviljat beslut om rätten att påbörja arbeten tillämpas på samma sätt som på tillståndsbeslut kungörelseförfarandet enligt förvaltningslagen. Den som anfört besvär i huvudsaken får hos förvaltningsdomstolen yrka på upphävande eller ändring av en beviljad rätt att påbörja arbeten utan att särskilt anföra besvär över det. Den rätt att påbörja arbeten som beviljats som en del av tillståndsbeslutet följer processerna för tillståndsbeslut och för beslut från förvaltningsdomstolen, i vilket man genom ett (mellan)beslut tar ställning till rätten att påbörja arbeten, får besvär anföras (begära besvärstillstånd) hos högsta förvaltningsdomstolen endast i samband med besvär över avgörandet om själva tillståndsbeslutet. Samma regel gäller situationer där rätten att påbörja arbeten har begärts separat.
4.1.6.11 Tillstånds- och tillsynsavgift
Bestämmelserna om tillstånds- och tillsynsavgifter i 79 § i bygglagen avviker från den nuvarande lagen såtillvida att omnämnandet om att en förhöjd avgift kan tas ut i situationer där inspektions- eller tillsynsuppgifterna föranleds av byggande utan tillstånd eller i strid med tillstånd eller att tillståndssökanden eller den som är skyldig att vidta en åtgärd har försummat en uppgift som hör till honom eller henne har slopats. Riksdagens miljöutskott ansåg att den förhöjda avgiften skulle leda till en påföljd av straffkaraktär (MiUB 27/2022 rd). Myndigheten kan dock fortfarande ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna för tillsyns- och inspektionsuppgifterna. Någon förhöjd avgift för annat än verkligt och verifierbart extra arbete som orsakats kommunen kan dock inte påföras. Kommunerna måste även i övrigt förnya sin byggnadstillsynstaxa. Finlands Kommunförbund bereder en ny taxamodell.