Behörighetsvillkoren för ansvariga arbetsledare och arbetsledare för specialområden finns i 87 § i bygglagen. Som med projekteringsuppgifter finns det inte längre något separat erfarenhetskrav i en sedvanlig arbetsledningsuppgift, utan endast ett examenskrav enligt det som framgår av 87 § 1 mom. 4 punkten. För exceptionellt krävande arbetsledningsuppgifter krävs däremot minst fyra års erfarenhet och förtrogenhet med krävande arbetsledningsuppgifter inom området i fråga, utöver utbildningskravet. För mycket krävande arbetsledningsuppgifter, som motsvarar den för närvarande tillämpade nivån krävande plus, krävs utöver högskoleexamen minst två års erfarenhet som ansvarig i krävande arbetsledningsuppgifter. På den krävande nivån förutsätts minst fyra års erfarenhet, varav minst två år efter avlagd examen. Kravnivån för ringa arbetsledningsuppgifter motsvarar den nuvarande nivån.
Behörighetsvillkoren definieras relativt detaljerat direkt i lagen. För att ett system enligt lagen om påvisande av kompetens (812/2023) ska kunna fungera krävs det även i fortsättningen, genom förordningar och ministerieanvisningar, ett mer detaljerat regelverk om examina som berättigar till de olika kravnivåerna, deras lärokurser samt vad den praktiska erfarenheten ska omfatta. Nya anvisningar behövs åtminstone till den del den nuvarande krävande nivån har utökats med en mycket krävande nivå, och erfarenhetskravet har avlägsnats från den sedvanliga nivån. Tidigare erfarenhet förutsätts endast i krävande, mycket krävande och exceptionellt krävande projekterings- och arbetsledningsuppgifter. Ändringen av erfarenhetskravet orsakade kritik under utlåtandefasen, och man bedömde att slopandet av erfarenhetskravet på den sedvanliga nivån skulle kunna leda till att uppgifters svårighetsklass anges ”i överkant”, så att man ska kunna ställa krav på både utbildning och arbetserfarenhet av projekterare och arbetsledare. Bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad sker dock inte godtyckligt, utan grundar sig på kriterier enligt bestämmelserna. Det är också fråga om projekterares och arbetsledares rätt att utöva näring, och om att de som utbildat sig i området kan utgå ifrån att de kan utöva sitt yrke. Enligt motiveringen till lagen är en tillräcklig utbildning för sedvanliga projekterings- och arbetsledningsuppgifter med till exempel en examen för arkitekt, byggnadsarkitekt, diplomingenjör inom byggbranschen, byggnadsingenjör eller byggmästare, men inte en examen för ytbehandlingsingenjör eller inredningsarkitekt. Miljöministeriets nuvarande anvisning om svårighetsklasser vid projekteringsuppgifter för byggande (MM1/601/2015) nämner följande som exempel på en sedvanlig projekteringsuppgift: egnahemshus eller radhus i en omgivning eller på en byggplats som inte ställer några särskilda krav på projekteringen, såsom en rymlig byggplats i jämn terräng eller utanför tätort eller detaljplaneområde; industri-, lager- eller jordbruksbyggnad; enstaka fritidshus eller bastubyggnad. Miljöministeriets anvisning om svårighetsklassen för arbetsledaruppgifter vid byggande och om arbetsledares behörighet (MM4/601/2015) konstaterar att det vanligtvis är fråga om en sedvanlig arbetsledningsuppgift då man bygger en till ytan högst cirka 500 kvadratmeter stor byggnad med högst tre våningar (eventuella källar- och vindsvåningar medräknade) som med tanke på användningsändamål, byggnadsfysikaliska egenskaper och egenskaper som hänför sig till byggnadens sundhet, bärande konstruktioner samt arbets- och planeringsmetoder är en sedvanlig byggnad, och miljön, byggplatsen eller byggnadsförhållandena inte ställer större än sedvanliga krav på byggnadsarbetet.