Konstaterandet av behörighet som projekterare och arbetsledare är i grunden något helt nytt jämfört med nuvarande praxis. I fortsättningen bedömer tillståndsmyndigheten inte projekterares och arbetsledares kompetens med hjälp av studie- och arbetsintyg såsom nu, utan kompetens visas med ett intyg utfärdat av en aktör som miljöministeriet bemyndigat. Kompetensintyget förutsätts på alla svårighetsnivåer utom ringa. Förändringen är principiell och innebär en övergång till den praxis som är allmänt utbredd i resten av Europa, där projekteraryrket i allmänhet är reglerat och kräver registrering. I och med bygglagen kommer man också i Finland att klassificera projekterare och arbetsledare för byggprojekt som reglerade yrken. FISE Ab har sedan 2004 på privaträttslig grund utfärdat kompetensintyg och fört register över dem, i egenskap av organisation för konstaterande av personkompetens. Intyg som FISE Ab har utfärdat har kunnat beaktas vid bedömningen, men en FISE-registeranteckning har inte varit juridiskt bindande för myndigheten när den bedömt en persons kompetens (HFD 15.8.2016 L 3373) Ansökan om att bli ett av miljöministeriet bemyndigat organ som kan bevilja kompetens görs enligt bestämmelser i lagen om påvisande av kompetens (812/2023). 

Enligt övergångsbestämmelsen i lagen om påvisande av kompetens kan miljöministeriet godkänna kompetenser som till exempel FISE Ab har konstaterat innan lagen träder i kraft som kompetenser enligt lagen, antingen helt eller delvis för högst fem år från ikraftträdandet av lagen. Denna möjlighet som miljöministeriet har omfattar också kompetenser som tidigare godkänts av byggnadstillsynsmyndigheten, och som miljöministeriet kan godkänna för viss tid vid en annan kommunal byggnadstillsyn utan intyg. I motiveringen till lagen om påvisande av kompetenser fastställs att detta kan vara förfarandet om det finns ett begränsat antal specialister, såsom stålkonstruktörer eller arbetsledning i exceptionellt krävande objekt.

Miljöministeriet kan bemyndiga ett organ att utfärda ett intyg över en utländsk examens motsvarighet som en del av beviljandet av kompetensintyg enligt bygglagen. Till övriga delar beslutar miljöministeriet om erkännande av utomlands förvärvade yrkeskvalifikationer för uppgifter inom byggbranschen enligt lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015). Erkännande av examina behövs till exempel när man ansöker om positioner där ett behörighetsvillkor är lämplig högskoleexamen eller kompetenskraven i övrigt är strikt reglerade.

Då projekterings- och arbetsledningsuppgifterna är ringa ska man till myndigheten på samma sätt som för närvarande med hjälp av intyg lämna en utredning över tillräckliga kunskaper samt de förutsättningar som uppgiften kräver. Kompetensen och behörigheten för uppgifter som hör till den ringa svårighetsnivån bedöms i praktiken på nuvarande sätt och projektvis.

På alla andra svårighetsnivåer ska ett kompetensintyg presenteras för tillståndsmyndigheten. I framtiden är de bemyndigade organen skyldiga att föra ett register över giltiga kompetensintyg som de har beviljat. I ett senare skede kommer organens samlade dokument att bilda ett nationellt register som utgör en del av datasystemet för den byggda miljön, Ryhti. Registret ska innehålla uppgifter om projekterings- eller arbetsledningsuppgiftens område, svårighetsklassen och intygets giltighetstid. Kontakten med kommunens system sker i samband med ibruktagandet av Ryhti-systemet, i kontaktytan mellan organen och det nationella datasystemet. När systemet har tagits i bruk kan tillståndsmyndigheten själv kontrollera projekterares och arbetsledares kompetenser i registret.

Bygglagen bevarar dock den projektvisa bedömningen av behörighet i krävande, mycket krävande och exceptionellt krävande projekterings- och arbetsledningsuppgifter (ByggL 85 och 89 §). På dessa tre högsta svårighetsnivåer kan byggnadstillsynsmyndigheten utöver kompetensintyget dessutom beakta projektets och arbetsledningsuppgiftens särdrag vid bedömningen av om projekteraren och arbetsledaren har behörighet för uppgiften. Exempel på sådana särdrag som nämns i motiveringen till lagen är omständigheter som beror på en utmanande byggplats eller lämpligheten för en kulturmiljö. I slutändan kommer bedömningen att bero på den förvaltningspraxis som utformas i praktiken. Allmänna principer för god förvaltning ska naturligtvis följas. Enligt 6 § i förvaltningslagen ska myndigheterna bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt och använda sina befogenheter enbart för syften som är godtagbara enligt lag. Myndigheternas åtgärder ska vara opartiska och stå i rätt proportion till sitt syfte. Åtgärderna ska skydda förväntningar som är berättigade enligt rättsordningen. Projekteraren och arbetsledaren har alltid rätt att få ett motiverat och överklagbart beslut om behörigheten från tillståndsmyndigheten. Vanligtvis är bedömningen av behörigheten med tanke på tillståndsärendet direkt förbundet med det, och bedömningen sker som en del av själva beslutet om tillstånd. Ansvariga arbetsledare och arbetsledare för specialområden ska anmälas innan arbetet inleds. Om den anmälda projekteraren eller arbetsledaren är missnöjd med bedömningen som myndigheten gjort har denne rätt att begära omprövning (ByggL 178 §). Om behörigheten bedömts av ett förtroendeorgan får besvär anför hos förvaltningsdomstolen. Vid begäran om omprövning iakttas bestämmelserna i 7a kap. i förvaltningslagen. Begäran om omprövning lämnas in till den som fattat beslutet. En begäran om omprövning ska framställas inom 30 dagar. Omprövningsförfarande tofs in i bygglagen vid riksdagsbehandlingen, och i motsats till nuläget finns det ingen bestämmelse i lagen som slår fast att ärenden som gäller omprövningsbegäran inte får överföras till en tjänsteinnehavare för avgörande. Bestämmelsen i 178 § i bygglagen ska dock tolkas så att en begäran om omprövning alltid behandlas av byggnadstillsynsmyndigheten, när beslutanderätt överförts från byggnadstillsynsmyndigheten till en tjänsteinnehavare. I praktiken har det uppkommit ringa rättspraxis om projekterares och arbetsledares behörighet. Lagen om påvisande av kompetens har en separat bestämmelse om ändringssökande. Enligt lagens 13 § får omprövning begäras i beslut av ett bemyndigat organ. Förvaltningslagen tillämpas på begäran om omprövning. Ändring i organets beslut som fattats med anledning av rättelseyrkandet söks hos förvaltningsdomstolen.

Situationen kan förändras i fortsättningen. Både projekterare och arbetsledare berörs av rättsnormen som finns i 85 och 89 § i Bygglagen. Enligt den kan byggnadstillsynsmyndigheten, utöver konstaterandet av behörighet, av grundad anledning bedöma prestationsförmågan hos den projekterare eller arbetsledare som anmälts till myndigheten. Denna rättspraxis gäller byggprojekt på alla nivåer och i alla svårighetsklasser. Bedömningen kan gälla den anmälda projekterarens eller arbetsledarens faktiska tidsmässiga resurser och huruvida de är tillräckliga för att utföra uppgiften. Vid denna bedömning kan man till exempel beakta hur många andra projekterings- eller arbetsledningsobjekt personen sköter samtidigt och vilken arbetsbörda de medför. Utgångspunkten är att den anmälda personen kan tillfrågas om arbetsbördan, och att man kan förlita sig på svaret. Av dataskyddsskäl kan det vara omöjligt att använda sig av register för att utreda saken på tjänstens vägnar. I motiveringen till bygglagen nämns det att byggnadstillsynen vid behov kan granska projekterarens pågående projekt hos den som utfärdat kompetensintyget. Enligt lagen om påvisande av kompetens innehåller ett register över behörigheter dock inte uppgifter om intygsinnehavarens uppdrag. Enligt 10 § i lagen om påvisande av kompetens innehåller ett register namn och hemvist för den som får intyget, datum för utfärdande av intyget och intygets giltighet, området för och nivån på den kompetens som beviljats, vem som utfärdat intyget samt identifikationsuppgifter och giltighetstid för den oförmögenhet som byggnadstillsynsmyndighet konstaterat med stöd av 85 och 89 § i bygglagen. Vid behov kan tillståndsmyndigheten försöka höra sig för vid en annan byggnadstillsynsmyndighet gällande den anmälda projekterarens eller arbetsledarens resurser, såsom pågående projekt som ska skötas samtidigt.

Oförmögenheten som antecknas i kompetensregistret gäller situationer där myndigheten utöver konstaterandet av behörigheten tar ställning till om den anmälda projekteraren eller arbetsledaren under de två föregående åren har visat sig vara oförmögen att sköta en liknande uppgift. Oförmågan kan vara brister i kunnandet och förmågan att svara för skyldigheterna, vilket också kan ha lett till byte av projekterare eller arbetsledare. Det kan också vara fråga om konstaterad likgiltighet för iakttagandet av bestämmelser om säkerhet eller hälsa. Bestämmelsen är helt ny och betonar myndighetens roll vid bedömningen av projekterarens och arbetsledarens yrkesutövning. 

Eftersom de organ som avses i lagen om påvisande av kompetens inte nödvändigtvis inlett sin verksamhet ännu i början av 2025, innehåller bygglagen också en övergångsbestämmelse om behörighet. Som projekterare och arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren betraktas enligt 195 § i bygglagen också en person som 1.1.2025 har ett godkännande av byggnadstillsynsmyndigheten för motsvarande uppgifter och som således kan anses ha de förutsättningar som uppgiften kräver. Övergångsbestämmelsen har inget sista datum, men gäller behörighet i en bestämd, enskild kommun och högst på den kravnivå som kommunens byggnadstillsyn har gett personen behörighet för. Behörighet som erhållits med stöd av den nuvarande lagen gäller inte i andra kommuner eller på högre kravnivåer. Om en person vill arbeta inom uppgifter som kräver behörighet som godkänts tidigare, iakttas bygglagen.