Även bestämmelserna om byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter kvarstår i princip oförändrade. I motsats till nuläget finns bestämmelserna om uppgifterna i lagen i stället för i en förordning (ByggL 100 §).
Utgångspunkten för byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter är det allmänna intresset. Enligt lagmotiveringen avser detta framför allt att betona att det att byggandet lyckas i alla avseenden ända ner på detaljnivå inte kan vara en fråga som i sista hand hör till den offentliga maktens ansvarsområde. Bestämmelserna om byggande återspeglar den uppfattning som råder vid ifrågavarande tidpunkt om vilka minimikrav på säkerhet och sundhet som ska iakttas. Till myndigheten hör att för sin del se till att dessa minimikrav iakttas. Centrala frågor är beskrivningarnas kvalitet och att byggnadsarbetet genomförs med yrkesskicklighet och i enlighet med beskrivningarna. Byggnadstillsynsmyndighetens kärnuppgifter är att se till att projekterare och byggarbetsledare har behörighet för sina uppgifter. I de situationer som lagen kräver ska myndigheten bestämma om särskilt förfarande samt om andra lagstadgade åtgärder för att säkerställa att byggnadsobjektet är säkert och sunt.
Vid behandlingen av tillstånd utövas tillsyn över att beskrivningarnas iakttas. Samma syfte förverkligas också genom att sörja för underhållet och skötseln av den byggda miljön och byggnaderna samt genom att se till att det som föreskrivs om byggande i lagen om områdesanvändning och bygglagen eller föreskrivs eller bestäms med stöd av dem iakttas. En plan kan i regel inte medföra retroaktiva förpliktelser. Situationen förändras när en befintlig byggnad blir föremål för byggåtgärder som kräver tillstånd. I en plan kan det meddelas preciserande förelägganden om till vilka delar planen då ska iakttas. Även om man till exempel väsentligt vill ändra användningsändamålet för en byggnad eller en del av en byggnad, och ändringen inte uppfyller de bestämmelser om planens användningsändamål som trätt i kraft efter att byggnaden blivit färdig, är man tvungen att överväga möjligheten till undantag eller i sista hand ändra planen. Byggbestämmelserna ändras med tiden. De byggbestämmelser som ändrats och trätt i kraft efter att byggnadsobjektet blivit färdigt ska iakttas när det görs tillståndspliktiga reparationer och ändringar av byggnadsobjektet. Tolkningsproblem kan uppstå i situationer där en bestämmelse i en förordning som trätt i kraft senare än planen strider mot en planbestämmelse. Då en ny plan utarbetas ska den inte innehålla bestämmelser som redan finns i de riksomfattande byggbestämmelserna. Privaträttsliga avtal om tomtöverlåtelse är ett instrument som lämpar sig bättre än planen om man till exempel vill reglera storleken på bostäder på ett sätt som avviker från förordningen. En plan som vunnit laga kraft är till sin karaktär ett förvaltningsbeslut, inte en norm. Ett lagakraftvunnet förvaltningsbeslut iakttas utan den normkontroll som föreskrivs i grundlagen. Lagen utgår från att gällande bestämmelser ska iakttas också i byggnadsprojekt som inte omfattas av tillståndsplikten. Det är dock inte myndigheten som övervakar att bestämmelserna följs, utan den som påbörjar projektet har ansvaret för det. De skyddsföreskrifter som eventuellt gäller en byggnad och som finns i en plan inverkar också på omfattningen av och skyldigheterna i fråga om underhållet av den byggda miljön och byggnaderna, även om inga byggåtgärder som kräver tillstånd vidtas.
Skyldigheten att underhålla en byggnad är en av de centrala principerna i bygglagen. Försummelse av underhållsskyldigheten kan och ska åtgärdas i tillräckligt god tid för att en byggnad inte på grund av försummelse av underhållet ska bli omöjlig att reparera och oanvändbar. Problematiska är situationer där byggnadens ägare i praktiken saknar ekonomiska förutsättningar att sköta en byggnad. I det fall där taket på en manege i Laukas rasade in den 13 februari 2013 dömdes byggnadsinspektören för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. Högsta domstolen konstaterar i sin dom att den inspektionsrätt som hör till efterhandstillsynen inte är begränsad till situationer där underhållsskyldigheten har försummats, utan den omfattar också byggande som strider mot bestämmelserna (HD 2018:90).
I kommunens förvaltningsstadga är det liksom i nuläget möjligt att bestämma om övriga kommunala myndigheters deltagande i byggnadstillsynen samt om ordnande av granskningen av projektbeskrivningar i fråga om stadsbilden och i tekniskt hänseende. I många städer, i synnerhet större städer, har det redan under flera årtionden funnits organ av olika typ och sammansättning som på förhand har tagit ställning till särskilda byggnadsrelaterade frågor som gäller stadsbilden och tekniken. Både tjänsteinnehavare och förtroendevalda kan vara medlemmar i organen.
Med hjälp av rättidig och sakkunnig förhandsrådgivning kan kommunen på ett effektivt sätt främja och uppmuntra till ett gott slutresultat. Eftersom tillståndströskeln höjts i den nya bygglagen har det uppskattats att styrningen och rådgivningen kommer att bli viktigare. Den allmänna styrning och rådgivning av byggandet som ålagts kommunen innebär dock inte att kommunens uppgift omfattar detaljerna i byggprojekten eller sådana frågor som klart hör till exempel till projekterare.