Man kan säga att fröet till språkön Lahtis föddes mellan varuhyllorna på en livsmedelsaffär i utkanten av Lahtis. Året var 1991 och två mammor hade med sina sammanlagt fem barn kommit för att handla mat. Glädjen över att höra någon annan tala svenska fick dem att öppna munnen och bestämma sig för att ses på nytt. Det visade sig att mammorna hade ett gemensamt behov av svenskspråkigt umgänge och en önskan om att tillsammans med andra föra den svenska kulturen vidare till sina barn.

En av de mammorna var jag.

Tillsammans med min granne Carmela startade vi en sagostund på stadsbiblioteket som vi annonserade om på anslagstavlorna i mödra- och barnrådgivningarna, biblioteken, affärerna osv. Konceptet var gratis lokal, sagor, sång, pyssel och fika för barnen. Kaffe och umgänge för föräldrarna.

Familjer kom och gick. Verksamheten flyttade från biblioteket till lekparken, till en församlingsgård, till olika samlingslokaler och skolor. Vid kaffet funderade vi ofta på framtiden. För att kunna utveckla verksamheten beslöt oss för att starta en förening.

Drömmen om en svenska skola i Lahtis hade fötts.

Föreningen anhöll om bidrag för att ordna svenskspråkig förskola en förmiddag i veckan. Kommunen gav avslag, men Stiftelsen för Brita Maria Renlunds minne beviljade vår ansökan. Plötsligt insåg vi att det fanns flera aktörer i Svenskfinland som var villiga att satsa på svensk utbildning även utanför de traditionellt tvåspråkiga områdena. Det var en viktig upptäckt som vår förening kom att ha stor nytta av i det fortsatta arbetet för en svensk skolstig i Lahtis.

I början av 2000-talet damp Folktingets broschyr Ge ditt barn en gåva ned i brevlådan hos alla svenskregistrerade i Lahtis. Där kunde vi läsa att kommunen är skyldig att ordna svensk utbildning för svenskspråkiga invånare som så önskar. I samma veva hörde vi att man i Halikko hade startat en svensk skola med bara några få elever. Vi tog kontakt med rektorn i Halikko och började på allvar arbeta för en svensk skolstig i Lahtis.

Vid ett tillfälle hos Svenska folkskolans vänner i Helsingfors träffade vi dåvarande direktören för Sydkustens landskapsförbund. Hon lovade bistå oss om vi ville starta ett svenskt gruppfamiljedaghem. Sagt och gjort! Vi anhöll om finansiering, anlitade två mammor, hyrde en trerumslägenhet och skaffade alla tillstånd som krävdes för verksamheten. Svenska dagiset slog upp sina dörrar hösten 2003 med verksamhet för sju barn det första året.

Följande år fick föreningen tillstånd att erbjuda svenskspråkig förskoleundervisning för tre sexåringar och året därefter anställde föreningen mig som klasslärare för sju elever i en nybörjarklass. Vi höll till i en enrummare som låg granne med dagiset. Dit kunde eleverna också gå efter avslutad skoldag.

Det första skolåret var speciellt på många sätt och arrangemangen var möjliga eftersom bildningsnämnden fattat beslut om att grunda Svenska skolan år 2006. Vår förening hade nämligen uppvaktat politiker och tjänstemän och vi hade föreslagit ett skolhus, gjort elevprognoser, anhållit om bidrag och skaffat en klasslärare.

Officiellt grundades Svenska skolan i Lahtis den första augusti år 2006. Skolan hade då elva elever i en sammansatt klass 0–2. Det första året var jag ensam med eleverna och vi åt och hade gympa i grannskolan. När skoldagen tog slut fortsatte barnen på eftiset som vår förening ordnade i Svenska skolan.

Verksamheten växte och som bäst hade föreningen tiotalet anställda. När ansvaret blev för stort för vår lilla förening kontaktade vi Folkhälsan och bad dem överta verksamheten. De var intresserade men bad oss återkomma när vi fått ett köpeavtal med Lahtis stad. Det tog några år, men från och med år 2011 har Folkhälsan drivit den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och eftisverksamheten i Lahtis.  

I samma veva hade skolans äldsta elever kommit upp i högstadieålder. Tillsammans med elever och föräldrar gjorde vi en resa till närmaste svenskspråkiga högstadieskola men konstaterade att skoldagarna med skolresor skulle bli orimligt långa. Då kontaktade familjerna bildningsnämnden och framförde sin önskan om svenskspråkig undervisning i de s.k. läsämnena. Det innebar ca 12 veckotimmar på svenska, resten på finska och ett finskt avgångsbetyg. Det var ändå en lösning som fungerade i många år.

I det här skedet hade dagis- och skolverksamheten vuxit betydligt även om den fortfarande var liten och splittrad på tre olika ställen i staden. Det var inte ändamålsenligt och vi började drömma om att få all svensk verksamhet under samma tak. Modellen hittade vi i Hyvinge där dagis och skola nyligen hade flyttat in i Svenska gården. Vi började arbeta för Svenska gården i Lahtis.

Ganska snabbt fick vi klartecken från några finlandssvenska fonder och stiftelser om stöd för vår vision. Det ingav hopp och vi började hålla utkik efter fastigheter som låg centralt med goda trafikförbindelser. Vi visste ju att våra familjer bodde utspridda i hela regionen.

Det tog många år innan vi hittade en passande fastighet. Då hade vi hunnit utesluta fem tänkbara alternativ som olika arkitekter hade skissat på. Anttilanmäen koulu, som senare kom att bli Svenska gården, var en nedlagd skola som invånarna i närmiljön hade kämpat hårt för att behålla. Alla var inte så förtjusta i tanken på att skolan skulle få nytt svenskspråkigt liv. Som väl var hade Lahtis vid den här tidpunkten flera beslutsfattare som var positivt inställda till förverkligandet av Svenska gården. Vi vände oss till dem och fick också lobbningshjälp från näringslivet. Glädjen var stor när staden beslöt sig för att avstå från den gamla Anttilanmäki-skolan och när Svenska gården-projektet kom igång på riktigt år 2017. Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar (Kulturfonden) höll i projektet som genomfördes i gott samförstånd mellan Lahtis stad, Folkhälsan Välfärd och vår lilla förening.

Hösten 2019 invigdes Svenska gården med en pampig gårdsfest. Det var en stor dag för många lahtisbor och en viktig milstolpe i stadens svenska utbildningshistoria.

Samma år beslöt bildningsnämnden att Svenska skolan skulle bli en enhetsskola. De svenskspråkiga högstadieklasserna fortsatte verka i en finskspråkig högstadieskola men tillhörde administrativt Svenska skolan. Äntligen var den svenskspråkiga skolstigen i Lahtis komplett! Att detta blev möjligt har vi orsak att tacka våra ansvarsfulla utbildningsanordnare Folkhälsan Välfärd och Lahtis stad för.

Året 2020 hade många av våra drömmar blivit verklighet. Vi hade en hel svensk utbildningsstig och ett eget svenskt rum som vi ville fylla med aktivitet även efter skoldagarnas slut. Nu behövde vi någon som tog ansvar för den svenska kulturen och fritiden i Lahtis-regionen. Därför anhöll vår förening om Luckan-status och medel från fonder och stiftelser. Hösten 2020 invigdes Luckan Lahtis med en deltidsanställd verksamhetsledare som dels koordinerar, dels arrangerar och marknadsför svensk kultur- och fritid i Svenska gården. När coronapandemin stängde alla kulturhus i Finland satsade Luckan Lahtis på Svenska dagen-marknad, vinterjippo, utomhuslucia och gårdsteater.

Idag verkar Folkhälsans daghem, Svenska skolan och Luckan Lahtis i Svenska gården som ligger ett stenkast från Matkakeskus dit alla bussar och tåg kommer. Elevantalet växer och verksamheten har etablerat sig i staden.

I Svenska gården lyser lamporna från morgon till kväll. Varje skoldag samlas där dagisbarn och skolelever, föräldrar, föreningar och klubbar. Ibland är det allsång, konsert eller teater och på somrarna är det sommarklubbar.

Svenska gården har planterat en bit av Svenskfinland mitt i det finskspråkiga Lahtis.

Karin Ihalainen