Alla barn i Finland har enligt lag rätt till småbarnspedagogik och grundläggande utbildning på sitt modersmål svenska eller finska, oavsett var i Finland man bor. Därför bör man som invånare i en enspråkigt finsk kommun meddela sina behov av svenskspråkig utbildning till kommunens utbildningsansvariga. Kommunen är då skyldig att ordna utbildningen, antingen som egen kommunal service eller i överenskommelse med någon annan utbildningsanordnare.

Om man som invånare i en enspråkigt finsk kommun vill få till stånd en svenskspråkig skolstig så kan man aktivera sig på samma sätt som invånarna gjorde i Lahtis. Då går man till väga till exempel så här:

1. Hitta likasinnade

Samla alla föräldrar som önskar svensk verksamhet åt sina barn. Fundera på hurdan verksamhet ni själva har möjlighet att ordna, till exempel familjekafé med sagor, sång, pyssel och lek för barnen och umgänge för vuxna. Det är viktigt att verksamheten känns givande för alla.

2. Börja ideellt och smått

Inled barnverksamheten ideellt i lokaler som inte kräver hyra, till exempel biblioteket, lekparken eller församlingsgården. Dela på ansvaret för arrangemangen och kom överens om träffarna i god tid.

3. Annonsera

Marknadsför den svenskspråkiga verksamheten på centrala anslagstavlor (biblioteket, mödra- och barnrådgivningen osv.) och i sociala medier.

Egna sidor i sociala medierna är enkla att dela i andra större lokala Facebook-grupper.

Ni kan också vända er till lokal massmedia och be dem synliggöra er verksamhet. I samband med firandet av traditionella finlandssvenska traditioner såsom Svenska dagen och lucia uppmärksammar media (lokaltidningarna, -radion och -teven) gärna det svenska. Dra nytta av det intresset!

Det tar tid att nå alla intresserade, men ge inte upp.

4. Bilda en förening

För att kunna anhålla om ekonomiskt bidrag till verksamheten måste ni vara en registrerad förening. På Patent- och registerstyrelsens webb-sidor (www.prh.fi) finns information om hur man går till väga för att bilda en förening.

Svenska folkskolans vänner (SFV) har också en webb-plats för föreningskunskap (www.foreningsresursen.fi) med mycket användbar information. Där finns också möjlighet att ställa frågor till en sakkunnig.

5. Skaffa pengar

När ni har bildat en förening så har ni möjlighet att ta emot ekonomiska bidrag, till exempel för lokalhyror, ledare, material och kulturbesök.

Kommunalt verksamhetsbidrag

Det är möjligt att anhålla om bidrag för föreningsverksamhet från den egna kommunen. Anhållan om bidrag lämnas vanligen till den nämnd som ansvarar om det område ni anhåller om pengar för, till exempel Nämnden för fritid och välmående eller Utbildningsnämnden. Olika kommuner har olika förfaranden.

Bidrag från stiftelse och fonder

Det finns många stiftelser och fonder i Finland vars uppgift är att stödja det svenska i Finland. De finns samlade på www.fyrk.fi Där finns också deras ansökningstider och länkar till ansökningssystemen. När det gäller barn, utbildning och kultur lönar det sig att stifta bekantskap med följande stiftelser/fonder:

• Konstsamfundet
• Lisi Wahls stiftelse
• Pro Juventute Nostra
• Svenska folkskolans vänner
• Svenska kulturfonden
• Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne

Statsunderstöd

Det är möjligt, men inte så lätt, att få statligt bidrag till föreningens verksamhet. Mer information om det finns på de olika ministeriernas webb-sidor.

Penninginsamlingar

Genom att ordna diverse tillställningar (t.ex. loppmarknad, kaféverksamhet, allsång och fester) kan föreningen samla in medel för verksamheten.

Man kan också skaffa sponsorer, ordna lotterier eller samla in pengar via internet. Det är klokt att bekanta sig med regler gällande penninginsamling. På Föreningsresursens webb-sidor (www.foreningsresursen.fi) finns utförligt berättat vad som gäller.

6. Starta privat småbarnspedagogik

En registrerad förening kan driva privat småbarnspedagogik. Därför kan det första steget mot en svenskspråkig skolstig vara att starta här.

Kommunen och Regionförvaltningsverket ger råd och vägledning vid planering av tjänsterna inom småbarnspedagogiken. På Regionförvaltningsverkets webb-sidor finns information om hur det går till att starta privat småbarnspedagogik.

Det är också möjligt att kontakta personerna som ansvarar för detta och diskutera tillvägagångssättet med dem.

Se även kapitel 9 i lagen om småbarnspedagogik och undervisnings- och kulturministeriets förordning om de bilagor som ingår i tillstånds- och anmälningsförfarandet för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken.

Kontakta hemkommunen i god tid innan ni inleder verksamheten. Eftersom kommunen är skyldig att ordna svenskspråkig småbarnspedagogik då behovet finns, så ska kommunen bidra till kostnaderna för verksamheten. Ta reda på om er hemkommun betalar startstöd för igångsättandet av verksamheten. Det är också möjligt att anhålla om bidrag för start av privat svenskspråkig småbarnspedagogik (se punkt 5).

För att starta privat småbarnspedagogik krävs:

1. ekonomiska resurser
2. lokal
3. gård för utevistelse
4. personal
5. diverse planer och tillstånd

Olika former av privat småbarnspedagogik

• Öppen småbarnspedagogik, dvs. regelbunden klubbverksamhet.
• Familjedagvård med en vårdare och 4 barn i hemmiljö. Gruppen kan utökas med 1 förskole- eller skolelev.
• Gruppfamiljedagvård med 2–3 vårdare och max 12 barn. Gruppen kan utökas med 2 förskole- eller skolelever.
• Daghem med över 12 barn och följande personaldimensionering:
  • 1 fostrare/4 barn under 3 år och max 12 barn/grupp.
  • 1 fostrare/7 barn över 3 år i heltidsvård (över 5 timmar/dag) och max 21 barn i samma grupp.
  • 1 fostrare / 13 barn över 3 år i deltidsvård (under 5 timmar/dag).

Personalens behörighet

Kraven på personalens behörighet varier inom de olika formerna av småbarnspedagogik. I Lagen om småbarnspedagogik kapitel 7 beskrivs dimensioneringen av personalen, personalens sammansättning och fortbildning.

Personalens kollektivavtal

På personalen inom småbarnspedagogiken tillämpas beroende på uppgifterna och den anställdas behörighet antingen UKTA eller AKTA. På KT:s (Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat) webb-sidor finns båda avtalsböckerna.

Kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen kan också vara relevant.

Föreningen som arbetsgivare

Då föreningen blir arbetsgivare för personalen inom småbarnpedagogiken är det viktigt att styrelsen känner till sina skyldigheter. På Föreningsresursens webb-sidor (www.foreningsresursen.fi) finns samlat nyttig information om föreningen som arbetsgivare.

7. Kommunicera och påverka

Det är viktigt att kommunens utbildningsansvariga tjänstemän och kommunalpolitikerna känner till era önskemål gällande kommunal svenskspråkig utbildning. Ju färdigare förslag ni kommer med, desto lättare är det för beslutsfattarna att fatta ett positivt beslut.

Som kommuninvånare har man enligt § 23 i kommunallagen rätt att göra invånarinitiativ. Justitieministeriet upprätthåller webbplatsen Invånarinitiativ.fi (www.invanarinitiativ.fi). Där finns tydlig information om hur det går till att göra ett invånarinitiativ.

Ännu viktigare är det att kontakta chefen för fostran och undervisning samt den nämnd i kommunen som ansvar för utbildningen. Kontaktuppgifterna till alla förtroendevalda politiker finns på kommunens webb-sidor. Skicka e-post, ring eller be om ett möte.

8. Planera hela skolstigen

Antalet barn i den svenskspråkiga utbildningen kommer förmodligen att vara litet vid starten. För att skolstigen ska vara fungerande och attraktiv är det viktigt att planera och synliggöra hur den fortsätter via småbarnspedagogiken till årskurs 9 i grundläggande utbildningen samt vilka möjligheter eleverna har att fortsätta andra stadiet på svenska.

Om det är möjligt att samarbeta med kommunal eller privat utbildning i närliggande kommun så är det klokt att utreda det alternativet. I många fall leder samarbete till högre kvalitet i utbildningen.

Den svenskspråkiga skolstigen mår bäst om daghemmet, förskolan och skolan ligger nära varandra, gärna under samma tak. Det möjliggör smidiga lösningar gällande 6-åringarnas kompletterande småbarnspedagogik och skolelevernas eftermiddagsverksamhet. Samtidigt underlättar det vardagen för familjerna, ökar synergin i verksamheten och ger det svenskspråkiga alternativet större synlighet.

9. Föreslå lokaler

Det är viktigt att den svenskspråkiga utbildningen förläggs centralt eftersom eleverna förmodligen bor utspritt kommunen, kanske även i grannkommunerna.  

Fundera ut lämpliga centrala lokaler som ni kan föreslå för beslutsfattarna, t. ex. en nedlagd skola dit såväl dagis som skola ryms. Samma lokaler kan sedan användas för svensk fritid- och kulturverksamhet när skoldagen är slut, dvs. fungera som ett ’svenskt rum’, dvs. ett svenskt allaktivitetshus.

10. Anmäl barnen till svenskspråkig förskola

Kommunerna är enligt lagen om grundläggande utbildning skyldiga att ordna förskoleundervisning för alla barn i kommunen. En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare ska ordna utbildningen separat för båda språkgrupperna. Det är alltså viktigt att kommunens utbildningsansvariga känner till behovet av svenskspråkig förskola i god tid innan det blir aktuellt. Var i kontakt med hemkommunen och anmäl barnen till svenskspråkig förskola.

Om förskolan

Året innan läroplikten börjar ska alla barn delta i förskoleundervisning minst 700 h/år, dvs. 4 timmar per dag. Bestämmelser om förskoleundervisning finns i lagen om grundläggande utbildning. Kommunen kan också köpa förskoleundervisningen av t ex ett privat daghem. Även privata anordnare av grundläggande utbildning och statliga läroanstalter kan ordna förskoleundervisning när de fått tillstånd till det.

Förskoleundervisningen ordnas i ett daghem, på en skola eller på annan lämplig plats.

Förskoleundervisning är avgiftsfri för deltagarna och de har rätt till gratis transport eller understöd ifall resan är längre än fem kilometer eller om resan är för svår, ansträngande eller farlig för barnet.

Utöver förskoleundervisningen har barnet rätt till småbarnspedagogik, som man strävar till att ordna på samma plats som förskoleundervisningen. Småbarnspedagogiken är avgiftsbelagd.

Enligt lagen om grundläggande utbildning bereder och fastställer Utbildningsstyrelsen riksomfattande grunder för läroplanen för förskoleundervisningen. Grunderna ställer mål för förskoleundervisningen, styr planeringen av verksamhetens innehåll och fungerar som grund för lokala läroplaner. Grunderna för förskoleundervisningens läroplan finns på Utbildningsstyrelsens webb-sidor (oph.fi).

Enligt undervisnings- och kulturministeriets rekommendation ska en förskolegrupp omfatta högst 13 barn, eller 20 barn om det finns en annan utbildad vuxen i gruppen utöver läraren. Behöriga att ge förskoleundervisning är huvudsakligen klasslärare och personer som avlagt barnträdgårdslärarexamen.

Staten deltar i kostnaderna för förskoleundervisningen genom att betala utbildningsanordnaren statsandel enligt lagen om statsandel för kommunal basservice.

11. Ordna privat förskoleundervisning

Kommunen kan köpa förskoleundervisning från ett privat daghem och ansvarar då för att förskoleundervisningen förverkligas enligt lagstiftning och bestämmelser. Det är alltså möjligt för ett privat svenskspråkigt daghem att ordna privat förskoleundervisning. Kontakta den person i er hemkommun som ansvarar för förskoleundervisningen och kom överens om ett tillvägagångssätt.

12. Anmäl barnet till grundläggande utbildningen

Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att ordna grundläggande utbildning för alla barn i läropliktsåldern som bor i kommunen. En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna utbildning separat för vardera språkgruppen. Därför är det viktigt att kommunens utbildningsansvariga känner till behovet av svenskspråkig grundläggande utbildning. Var i kontakt med undervisningschefen i god tid innan behovet av svenskspråkig skola är aktuellt. Anmäl barnen till svenskspråkig första klassen.

13. Starta svensk skola

Privat skola

Det är möjligt, men inte lätt, att starta en privatskola i Finland. För det behövs statsrådet beslut och kommunens medgivande, ekonomiska och yrkesmässiga resurser. Mer information om hur det går till att starta en privat skola ger Privatskolornas Förbund rf / Yksityiskoulujen Liitto ry.

Kommunal grundskola

Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för barnen på sitt område och kommunen fungerar vanligtvis själv som utbildningsanordnare. En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen (§4 Lag om grundläggande utbildning). Kontakta kommunens utbildningsansvariga och det politiska organ i kommunen som ansvarar för skolfrågor, t ex bildningsnämnden och yrka på svenskspråkig grundläggande utbildning i kommunen. Ju färdigare planer, desto lättare är det för beslutsfattarna att behandla ärendet. Presentera en prognos för elevantalet, förslag på lämpliga lokaler, personal, möjliga samarbetspartner osv.

Språköarna har visat sig fungera bäst då den svenskspråkiga utbildningen koncentreras till samma eller närliggande lokaler (jmf. till exempel Tammerfors, Hyvinge, Kervo). Därför bör ni föreslå lokaler dit hela svenska utbildningen ryms eller i nära anknytning till den svenskspråkiga småbarnspedagiogiken. Dessa lokaler bör helst ligga centralt och ha goda trafikförbindelser eftersom svenskspråkiga elever bor utspritt i kommunen, kanske även i grannkommunerna.

Planerna bör utgå från att skolstigen förändras konstant under flera år. Elevantalet växer, nya ämnen undervisas, eleverna behöver specialpedagogiska tjänster och efter sex år kommer de första eleverna att ha behov av svenskspråkig högstadieundervisning. Bland annat dessa realiteter är bra att ha med i planerna redan från början.

Om det finns en svenskspråkig skola i regionen så är det värt att utreda eventuellt samarbete.

Styrdokument för grundskolan

• Lagen om grundläggande utbildning styr utformandet av den grundläggande utbildning i Finland.
   
• Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen utfärdas av Utbildningsstyrelsen anger undervisningens mål och centrala innehåll.
   
• På basis av Utbildningsstyrelsen läroplan utarbetar utbildningsanordnaren (kommunen) en specificerad lokal läroplan. Läroplanen godkänns separat för den svenskspråkiga undervisningen, dvs en svensk grundskola har en svenskspråkig lokal läroplan.

Skoltransport

Eleverna har rätt till gratis transport eller understöd för transport ifall resan är längre än fem kilometer eller om resan är för svår, ansträngande eller farlig för eleven. Kommunen kan också besluta om skoltransporter som är mera omfattande än de lagstadgade förmånerna, till exempel gratis skoltransport även för kortare skolväg.

Ekonomiskt stöd

Eftersom det är kostsamt för kommunen att grunda skolor med litet elevantal så kan det behövas ekonomiskt stöd för att få fart på utvecklingen. Då är det möjligt att vända sig till fonder och stiftelser vars syfte är att stödja svenskspråkig utbildning i Finland (se punkt 5) och anhålla om bidrag. Det är klokt att diskutera med deras ombudsmän innan ansökan lämnas in.

14. Erbjud svenskspråkig morgon- och eftermiddagsverksamhet

Kommunerna är inte skyldiga att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet men 98 % av kommunerna gör det. De kan ordna verksamheten själv, tillsammans med andra kommuner eller som köptjänst. Det är alltså möjligt för en registrerad förening att erbjuda morgon- och eftermiddagsverksamhet. För mer information, kontakta den person i er kommun som ansvarar för ap/ip (morgon- och eftermiddagsverksamheten).

Kommunerna är enligt lagen om grundläggande utbildning berättigade till statsandel för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Om eftis

Enligt lagen om grundläggande utbildning är morgon- och eftermiddagsverksamheten främst avsedd för elever i årskurs 1 och 2 och omfattar 3–4 h/dag samt mellanmål. Verksamheten ordnas i anknytning till skoldagen, vanligtvis mellan kl. 7.00 och 17.00.

Kommunen beslutar om avgiften för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt hur ansökan går till. Om eleven har rätt till skolskjuts så gäller det även resorna till och från morgon- och eftermiddagsverksamheten.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska följa den verksamhetsplan som kommunen gör upp på basis av Utbildningsstyrelsens grunder för morgon- och eftermiddagsverksamhet.

 I förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet finns bestämmelser om behörighetskraven för personalen.

15.  Kontakta aktörer inom finlandssvensk utbildning

Även om den svenskspråkiga utbildningen är liten i er kommun så är ni inte ensamma om att jobba för det svenska i Finland. Det finns många aktörer vars uppgift är att stödja svenskspråkig utbildning. Var modigt i kontakt med dem! På så sätt blir ni involverade i den finlandssvenska utbildningsgemenskapen som har mycket att bidra med till er språkö. 

16. Samarbeta och stöd varandra

På en språkö är samarbetet avgörande för verksamhetens framgång.

Utbildningen

Småbarnspedagogiken och grundläggande utbildningen utgör en helhet där alla delar är beroende av varandra. Därför är det viktigt att synliggöra hela svenskspråkiga skolstigen så att de familjer som deltar i småbarnspedagogiken är medvetna om och väljer den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. I vardagen kan det handla om att dagis och skola besöker varandra regelbundet under ordnade omständigheter. I god tid innan stadieövergångarna (dagis-förskola-lågstadiet-högstadiet-andra stadiet) bör barnen bli bekanta sig med följande stadium, till exempel via förberedande klubbverksamhet. På samma sätt bör föräldrarna vara delaktiga i skolstigen och få all information i god tid. Varje stadieövergång innebär en valmöjlighet som den svenska verksamheten bör ta vara på.

Svensk fritid

På en språkö kan det vara klokt att ha en gemensam föräldraföreningen för dagis och skola liksom att fira större fester och evenemang tillsammans. Det ger synergi och ökar känslan av samhörighet. Om det i kommunen finns flera föreningar som verkar för det svenska så är det viktigt att strukturera samarbetet så att utbudet av svenskspråkig fritid och kultur blir så brett som möjligt. Kom överens om planeringsmöte i god tid innan säsongstarten, gör en gemensam evenemangskalender och skapa gemensamma informationskanaler där all svenskspråkig verksamhet marknadsförs. Om det är möjligt, anställ en verksamhetsledare några timmar i veckan som håller i trådarna för det svenska fritidsutbudet.

Svenskt rum

I de flesta kommuner är allaktivitetshus (monitoimitalo) ett bekant fenomen. Därför finns det säkert förståelse för behovet av ett ’svenska språkets och kulturens allaktivitetshus’, dvs utrymmen som kvällstid och veckoslut kan användas för förenings-, klubb- och annan svenskspråkig verksamhet. I t ex Hyvinge och Lahtis finns den här typen av allaktivitetshus som kallas för Svenska gården. I samma lokaler som dagis och skola verkar under dagarna ordnas kvällstid andra aktiviteter. Detta stöder samhörigheten och ökar trivseln. Diskutera med dem som ansvarar för fastigheterna om vilka möjligheter det finns att skapa ett ’svenskt rum’ i anknytning till den svenskspråkiga utbildningen. Ni kan också anhålla om bidrag från stiftelser och fonder vars syfte är att stödja den här typen av verksamhet (se fyrk.fi). Diskutera gärna med deras ombudsmän innan ansökan lämnas i.

17. Bjud på det svenska

Överallt i Finland finns det personer, föreningar, firmor med mera som av olika orsaker har intresse för det svenska. Genom att bjuda in utomstående till era evenemang, t ex lucia-firandet så kan ni fånga upp detta intresse. Även svenskspråkiga sagostunder på biblioteket, teaterföreställningar, föreläsningar osv kan intressera nya personer. Det är lättare att delta i ett offentligt program än att komma till ett ’föreningsmöte’.

I alla finskspråkiga skolor finns det också lärare som undervisar i svenska språket. Informera dem om er verksamhet! De brinner oftast för det svenska.

Om det på er ort finns en Pohjola-Norden förening eller annan nordisk verksamhet så har ni förmodligen mycket gemensamt. Var i kontakt med dem. Informera och marknadsför era svenskspråkiga evenemang aktivt.

Ju fler ni är som hjälps åt att hålla språkön levande, desto större framgång når ni både lokalt och när det gäller att främja svenskan i Finland.

18. Erbjud språkbad i småbarnspedagogiken

Svenskspråkig småbarnspedagogik kan också erbjudas finsk- eller andraspråkiga barn. Det kallas för språkbad och går ut på att barnet lär sig svenska genom att se, höra och använda språket i vardagliga situationer. Språkbad är en framgångsrik språkinlärningsmetod och intresset för språkbad är stort i Finland. Förmodligen även i er kommun. Därför kan det vara klokt att starta en språkbadsgrupp i anknytning till den svenskspråkiga småbarnspedagogiken. På så sätt involveras fler kommuninvånare i den svenska skolstigen vilket får många positiva följder.

Det är möjligt att anhålla om ’statsunderstöd för utvidgning av undervisning på två språk’, ansökningstid årligen i mars. Det är också möjligt att anhålla om bidrag från fonder och stiftelser vars syfte är att stödja svenskt språkbad.  

Mer om språkbad finns att läsa på abo.fi/sprakresurs.

19. Kontakta språköprojektet så hjälper vi er vidare!

Språköverksamheten vid Kommunförbundet fokuserar under tiden 1.8.2021-31.7.2023 på att synliggöra, stödja och utveckla språköarna via projektet Uppdrag språköar. På projektets webbsidor finns ytterligare information och kontaktuppgifter.

Den 1.8.2023 flyttar Språköprojektet till Hanaholmen/Svenska.nu där det pågår åtminstone fram till utgången av 2025. En av projektets främsta uppgifter att främja utvecklingen av nya språköar. Tveka därför inte att ta kontakt med projektchefen när ni behöver diskutera språköutveckling!

Lycka till!