Skattefrågor
Kommunerna är en betydande skattetagargrupp: andelen av kommunalskatten är ca 60 procent för inkomstskatten och också av samfundsskatten riktas ca 30 procent till kommunerna (åren 2012–2015).
Skatteinkomsterna utgör i snitt hälften av kommunernas inkomster, så skatterna har en betydande inverkan på den kommunala ekonomin. Kommunens skatteinkomster består av kommunalskatt, en andel av samfundsskatten och fastighetsskatt.
Kommunerna är också skattskyldiga, eftersom de är skyldiga att betala moms för sin affärsverksamhet och ibland även inkomstskattskyldiga. Kommunerna är dessutom med vissa undantag skyldiga att betala överlåtelseskatt för förvärv av värdepapper.
Skattersatserna 2023: Vårdreformen kapar av kommunalskatten, oväntat många kommuner sänker sin fastighetsskatt
Läs mer i pressmeddelandet.
Mer information på webben:
- Tammerfors universitets utredning om landskapens finansiering: Beskattningsrätt för landskapen baserar sig på uppgifternas omfattning
Pressmeddelande publicerad 5.2.2018 - Detaljerade skatteanvisningar
Bl.a. Skatteförvaltningens anvisningar och beslut - Skatteförvaltningens skatteredovisningssidor
Tjänster för skattetagare
Öppna alla
Kommunernas skatteinkomster och hur de bestäms
Kommunalskatt
Kommunalskatten är den största posten bland kommunernas skatteinkomster. Fysiska personer och dödsbon betalar kommunalskatt på sin förvärvsinkomst. Till förvärvsinkomsterna räknas till exempel löne- och pensionsinkomster. På kapitalinkomster såsom ränteinkomster, hyresinkomster, överlåtelsevinster och kapitalinkomster av skogsbruk betalas skatt endast till staten. Den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen består av de skattepliktiga inkomsterna minskade med lagstadgade avdrag.
De viktigaste förvärvsinkomstslagen är löne- och pensionsinkomster. Från inkomsterna görs bland annat pensionsinkomstavdrag, resekostnadsavdrag, avdrag för förvärvande av inkomst, förvärvsinkomstavdrag och grundavdrag. Efter avdragen från inkomsterna återstår den beskattningsbara inkomsten, som beskattas enligt kommunens inkomstskattesats. Från den skatt som beräknats på detta sätt görs ytterligare avdrag direkt från kommunalskatten. Av dessa avdrag är arbetsinkomstavdraget det mest betydande.
Andra avdrag från kommunalskatten är bland annat hushållsavdrag och underskottsgottgörelse för räntor på bolån. Efter dessa avdrag får man den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret.
Avdragen i kommunalbeskattningen beror på skattebetalarens inkomstnivå och gäller framför allt låginkomsttagare. Man kan alltså säga att kommunalskatten är progressiv, trots att kommunens inkomstskattesats är lika för alla invånare. I det här sammanhanget talar man ofta om effektiv skattegrad, som är den debiterade kommunalskattens andel av förvärvsinkomsterna.
På grund av olika avdrag motsvarar kommunens inkomstskattesats, dvs. den nominella skattegraden, inte den faktiska, effektiva skattegraden. Den faktiska skatten för skattebetalarna, dvs. den effektiva skattegraden, utvisas av den debiterade kommunalskatten i förhållande till förvärvsinkomsterna. Till följd av höjda skatteavdrag har skattebetalarnas faktiska skattegrad hållits på samma nivå i ett längre perspektiv, trots att kommunerna har kompenserat den minskade skattefinansieringen genom att höja sina inkomstskattesatser.
Nominella och efektiva skattesatser
Kommunens andel av samfundsskatten
Samfundens beskattningsbara inkomst är skillnaden mellan de skattepliktiga inkomsterna och de utgifter som är avdragbara i beskattningen. I Finland är samfundsskattesatsen 20,0 procent. Samfund som betalar samfundsskatt är aktiebolag, andelslag och i vissa fall även affärsverk, offentliga samfund, föreningar, anstalter, stiftelser och bostadsaktiebolag.
Den enskilda kommunens andel av samfundsskatteintäkterna bildas genom att kommunernas gruppandel avskiljs från de totala samfundsskatteintäkterna. Den största delen av intäkterna från samfundsskatten går till staten.
År 2019 var kommunernas lagstadgade andel av samfundsskatten 31,3 procent, men olika förändringar i skatteunderlaget gör att kommunernas andel varierar årligen, eftersom förändringar som innebär minskade skatteinkomster kompenseras kommunerna genom en höjning av samfundsskatteandelen.
Under de senaste åren har samfundsskatten också fungerat som styrmedel för den statliga finansieringen till kommunerna. Som en del av coronastödpaketet till kommunerna har regeringen infört en tidsbegränsad höjning av kommunernas samfundsskatteandel med 10 procentenheter för åren 2020 och 2021. Höjningarna uppskattas öka kommunernas samfundsskatteinkomster med drygt en miljard euro åren 2020–2023.
Kommunernas samfundsskatteandel fördelas varje år mellan kommunerna genom kommunvisa andelar som fastställs på förhand. De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten är medelvärdet av de samfundsskatteandelar som beräknats på basis av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna. Utöver företagsverksamheten påverkas kommunernas samfundsskatteandel av bruttorotprisinkomsterna som räknats ut vid den regionala skogscentralen och av skogsmarksarealen i kommunen under åren i fråga.
Kommunen kan inte direkt påverka sin samfundsskatt, men genom att skapa förutsättningar för en lönsam affärsverksamhet på sitt område kan kommunen på längre sikt dra nytta av resultaten också genom samfundsskatteintäkterna.
Fastighetsskatt
Fastighetsskatten är en kommunal skatt som tas ut av ägarna till fastigheter som är belägna i kommunen och den gäller både mark och byggnader. Fastighetsskatten gäller inte jord- och skogsbruksmark eller vattenområden, men däremot byggnader på jordbruksfastigheter. Kommunerna betalar inte fastighetsskatt för fastigheter på deras eget område.
Fastighetsskatten fastställs som en viss procent av fastighetens beskattningsvärde. Kommunen fastställer årligen fastighetsskattesatserna för olika fastighetstyper: kommunen ska fastställa kommunens allmänna fastighetsskattesats, skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och skattesatsen för andra bostadsbyggnader.
Kommunen kan också fastställa skattesatser för andra fastighetstyper. Om sådana inte fastställs, tillämpas kommunens allmänna fastighetsskattesats också på dessa fastigheter.
Skattesatsen för kraftverk kan fastställas till högst 3,10 %. Skattesatsen för en fastighet som ett allmännyttigt samfund använder för allmännyttiga ändamål kan fastställas till en lägre nivå än den skattesats som annars skulle tillämpas på fastigheten.
Bilaga:
Kommunernas skattskyldighet
Mervärdesbeskattning
Kommunerna och samkommunerna är skyldiga att betala moms på sin affärsverksamhet på samma sätt som andra sammanslutningar som bedriver affärsverksamhet (MomsL 1 §, MomsL 6 §). Kommunerna är däremot inte skyldiga att betala moms på sin myndighetsverksamhet.
Största delen av kommunernas verksamhet består ändå av social- och hälsovård samt lagstadgad utbildning, som genom lag har beviljats särskild momsfrihet.
Kommuner och samkommuner får dra av den moms som ingår i inköpspriset på varor och tjänster som skaffas för affärsverksamhet (MomsL 102 §). Kommuner och samkommuner har dessutom rätt att få återbäring av skatt som ingår i en anskaffning inom myndighetsverksamheten och den momsfria verksamheten, så att det inte är förmånligare att producera alla tjänster själv (MomsL 130 §). Från och med 1.7.2021 gäller rätten till återbäring också välfärdsområdena.
Kommunernas rätt till återbäring har ändå beaktats i övriga penningflöden mellan staten och kommunerna eftersom den moms som söks i form av återbäring är avsedd att bli kvar som kostnad för kommunerna. Av neutralitetsskäl har kommunerna och samkommunerna dessutom rätt till en kalkylerad återbäring på 5 procent för social- och hälsovårdstjänster som köps skattefritt (MomsL 130 a §).
Inkomstbeskattning
Vid inkomstbeskattningen betraktas kommuner och samkommuner som sammanslutningar som är delvis befriade från skatt (InkomstskatteL 21 §). En kommun är skyldig att betala inkomstskatt endast för inkomster från näringsverksamhet som kommunen bedriver i en annan kommun och inkomster från sådana fastigheter i en annan kommun som används för andra än allmännyttiga ändamål.
Samkommuner har inget eget område, så de är inkomstskatteskyldiga för all näringsinkomst och för inkomster av fastigheter som inte används för allmännyttiga ändamål.
På kommuner och samkommuner tillämpas en sänkt skattesats som för närvarande är 6,66 procent (InkomstskatteL 124 §, från 1.1.2023: 4,38 procent). Enligt de allmänna bestämmelserna är de kommunägda aktiebolagen skattskyldiga och på dem tillämpas en allmän skattesats på 20 procent. Kommunens affärsverk är en del av kommunen, så deras inkomstskattskyldighet bedöms enligt de bestämmelser som gäller kommunerna.
Överlåtelsebeskattning
Kommunerna och samkommunerna är inte skyldiga att betala överlåtelseskatt på köp av fastigheter (10 § i lagen om överlåtelseskatt). För förvärv av värdepapper ska kommuner däremot i regel betala överlåtelseskatt på samma sätt som andra skattskyldiga.
Kommunerna är ändå befriade från överlåtelseskatt (26 § i lagen om överlåtelseskatt) när de
1) förvärvar aktier i ett bostads- eller fastighetsaktiebolag genom att utöva sin inlösningsrätt enligt lagen om kommunens inlösningsrätt enligt bolagsordning och om maximipriset på aktierna,
2) genom att utöva sin inlösningsrätt enligt aravabegränsningslagen förvärvar aktier i bostadsaktiebolag som erhållit bostadslån, eller
3) förvärvar aktier som berättigar till besittning av en bostadslägenhet i ett bostadsaktiebolagshus och för anskaffning av aktierna har beviljats bostadslån enligt lagen om bostadsproduktion eller aravalagen.
Fastighetsbeskattning
En kommun behöver inte betala skatt för en fastighet som den äger på sitt eget område.
Kommunernas skatteredovisningar
Redovisningarna av kommunalskatt
På kommunernas konton samlas (redovisas) skatteinkomster från olika skatteår, men i huvudsak är det förhandsskatt för innevarande år. Grunderna för skatteredovisningarna till skattetagarna bestäms i lagen och förordningen om skatteredovisning. Skattetagare som får inkomster från förvärvsinkomstskatten är förutom kommunerna (kommunalskatt) även staten, församlingarna och Folkpensionsanstalten.
Staten är den enda skattetagare som får inkomster från kapitalskatten. Förvärvs- och kapitalinkomstskatterna uppbärs under skatteåret som förskottsinnehållning, som förskott som betalas vid uppbörden och som kompletteringar av förskotten.
Förvärvs- och kapitalinkomstskatterna fördelas (redovisas) till skattetagarna enligt uppskattade andelar. Finansministeriet fastställer skattetagargruppernas andelar för respektive skatteår genast i början av skatteåret. Som grund för beräkningen används den senast slutförda beskattningen. Vid beräkningen beaktas skatteändringar som gäller skatteåret i fråga och utvecklingsprognoser för olika skatteslag.
När skattetagargruppernas andelar fastställs är målet att andelarna ska motsvara debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Andelarna för skatteåret justeras minst en gång och senast när beskattningen för det föregående skatteåret är slutförd. När och om andelarna ändras får en del skattetagare mer medan andra måste betala tillbaka skatt som redan redovisats. Skatteåret 2020 var kommunernas andel av förvärvs- och kapitalinkomstskatten 62,42 procent.
Redovisningarna av samfundsskatt
I 3 kap. i lagen om skatteredovisning bestäms grunderna för redovisningen av samfundsskatt. Också samfundsskatten för skatteåret redovisas först mellan skattetagargrupperna. Till skillnad från kommunalskatten är samfundsskatteandelarna fasta, och de börjar tillämpas genast i början av kalenderåret. Gruppandelarna ändras bara via lagstiftningen.
Av kommungruppens andel redovisas kommunvisa andelar, som beräknas enligt 13 § i lagen om skatteredovisning. De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten baserar sig på ett medeltal av de två senast verkställda beskattningarna.
Vid beräkningen av de kommunvisa samfundsskatteandelarna beaktas den samfundsskatt som betalas av företag som är verksamma i kommunen (företagsverksamhetspost) och de regionala rotprisinkomsterna (skogspost). I fråga om samfund och koncerner som är verksamma i flera kommuner delas samfundsskatten vid beräkningen av företagsverksamhetsposten mellan kommunerna i förhållande till företagens personalstyrka.
En del av samfundsskatten fördelas kommunvis i förhållande till rotprisinkomsterna för skog som kompensation för att inkomsterna av virkesförsäljning inte längre omfattas av kommunalskatt. I de skogsdominerade kommunerna kan merparten av samfundsskatteinkomsterna basera sig på skogsposten och inte på samfundsskatt som betalas av företag som är verksamma i kommunen. När det gäller skogsposten görs fördelningen mellan kommunerna i förhållande till arealen.
Redovisningarna av fastighetsskatt
För fastighetsskatten görs ingen förskottsuppbörd. Den tas ut som slutlig skatt och redovisas till den kommun där fastigheten är belägen. De fastighetsskatter som flyter in under skatteåret innan beskattningen blir klar redovisas på basis av fördelningsförhållandet under föregående skatteår. De redovisade skatterna korrigeras i redovisningen den månad då beskattningen slutförs (november).
Läs mer i Tilisanomats artikel om kommunernas skatteinkomster och hur de flyter in (på finska)
Flexibelt verkställande av beskattningen ändrade periodiseringen av skatteredovisningarna
Skatteåret 2018 infördes ett system med s.k. flexibelt verkställande av beskattningen, vilket innebär att inkomstbeskattningen för fysiska personer och företag verkställs per skattskyldig. Beskattningen slutförs därmed inte längre vid samma tidpunkt för alla skattskyldiga, utan flexibelt i juni–oktober.
Till exempel för fysiska personer som inte gör ändringar i den förhandsifyllda skattedeklarationen slutförs beskattningen redan i juni. Förändringen innebär också att kvarskatt tas ut tidigare och att skatteåterbäringarna tidigareläggs. Om beskattningen slutförs redan i juni betalas skatteåterbäringarna till de skattskyldiga i juli.
Eftersom skatteåterbäringarna tas ut av skattetagarna och kvarskatterna redovisas till skattetagarna, tidigareläggs också redovisningarna till denna del. Det har stora konsekvenser bland annat för periodiseringen av skatteredovisningarna på olika månader.
Motsvarande ändring gjordes för fastighetsskatten år 2020. Från och med 2020 periodiseras redovisningarna av fastighetsskatt i huvudsak till juli och till februari följande år. Tidigare inföll redovisningarna i september och oktober. Förändringen har orsakat en beklaglig rytmstörning i redovisningarna av fastighetsskatt, då en del av fastighetsskatten för skatteåret flyter in först följande kalenderår.
Av den totala debiteringen av fastighetsskatt för år 2020 har omkring 10 procent, dvs. över 200 miljoner euro, flutit in först i början av 2021.
Skatteprognosfil
Kommunförbundet gör i samarbete med Finansministeriet och Skatteförvaltningen en landsomfattande prognos för kommunernas skatteintäkter. Skatteprognosen uppdateras 3–5 gånger per år och finns tillgänglig för alla som excel-fil på den här webbsidan.
Skatteprognosfilen innehåller sammanlagt 6 tabeller:
- A.1.1 -tabellen innehåller hela landets förvärvsinkomster för kommunalbeskattningen och dess avdrag.
- A.1.2 - tabellen innehåller avdragen från hela landets kommunalbeskattning, skatten som skall betalas samt bl.a. den beskattningsbara inkomsten per invånare.
- A.2 - tabellen innehåller förskottens totala belopp i hela landet samt redovisningarna till kommunerna för de olika budgetåren.
- B.1&2. - tabellen innehåller samfundsskatten som skall betalas totalt samt kommunernas andel som räknas genom att multiplicera totala andelen med kommungruppens andel. I tabellen finns även samfundsskattens redovisning för de olika redovisningsåren.
- C.1&2 - tabellen innehåller fastighetsskattens beskattningsvärden och skattesatser för de olika skatteåren samt fastighetsskattens redovisningar för de olika redovisningsåren.
- S.1. - tabellen innehåller en sammandrag av kommunernas totala skatteinkoster dvs uppgifterna från de föregående A.1.1, A.1.2, B.1&2 samt C.1&2 -tabellerna. Tabellen innehåller dessutom Konsumentprisindexen samt prisindexen för basservice (2005=1).
För kommunalskattens del baserar sig skatteprognosfilen på Skatteförvaltningens skattestatistik för respektive år. Dessutom har man använt sig av Skatteförvaltningens periodiska redovisningar och skatteårsspecifik information om skatteinkomsterna.
Samfundsskattens uppgifter baserar sig likaså på Skatteförvaltningens skattestatistik och de periodiska skatteredovisningarna.
För fastighetsskattens del har man stött sig på Skatteförvaltningens uppgifter om fastighetsbeskattningen.
För åren 2023–2027 baserar sig uppgifterna på de allmänna insikterna gällande det ekonomiska läget och därmed på mera osäkra uppskattningar. Det är viktigt att notera att prognoserna baserar sig på samtliga kommuners genomsnittliga utveckling. Den enskilda kommunen bör uppskatta skatteinkomsterna från sitt egna utgångsläge.
Kommunerna kan beställa en kommunspecifik excel-fil som hjälpmedel för skatteprognoser för den egna kommunen. I den kommunspecifika skatteprognosfilen, som gjorts på basis av den landsomfattande prognosen, kan kommunernas ekonomiledning mata in lokala beräkningar för inkomstutvecklingen. Den kommunspecifika skatteprognosfilen kan beställas av sakkunnig Benjamin Strandberg.
Priset på den kommunvisa skatteprognosfilen är 300 € + moms/år.
Bilagor:
Uppdatering 1.2.2024
Kommunförbundets skatteprognosfil, uppdaterad 1.2.2024
Excel-fil, .xlsx-version
Uppgifter om antaganden som beaktats i prognosfilen, 1.2.2024
PDF-fil
Uppdatering 9.10.2023
Kommunförbundets skatteprognosfil, uppdaterad 9.10.2023
Excel-fil, .xlsx-version
Uppgifter om antaganden som har beaktats i skatteprognosfilen, 9.10.2023
PDF-fil
Uppdatering 22.8.2023
Kommunförbundets skatteprognosfil, uppdaterad 22.8.2023
Excel-fil, .xlsx-version
Uppgifter om antaganden som beaktats i skatteprognosfilen, 22.8.2023
PDF-fil
Uppdatering 13.4.2023
Kommunförbundets skatteprognosfil, uppdaterad 13.4.2023
Excel-fil, .xlsx-version
Uppgifter om antaganden som beaktats i skatteprognosfilen, 13.4.2023
PDF-fil
Uppdatering 27.2.2023
Kommunförbundets skatteprognosfil, uppdaterad 27.2.2023
Excel -fil, .xlsx -version
Uppdatering 26.9.2022
Kommunalskattens skattegrund, uppdaterad 26.9.2022
Excel -fil, .xlsx -version
Kommunförbundets skatteprognosfil har uppdaterats, uppdaterad 26.9.2022
PDF-fil
Uppdatering 18.8.2022
Kommunalskattens skattegrund, uppdaterad 18.8.2022
Excel -fil, .xlsx -version
Kommunförbundets skatteprognosfil har uppdaterats, uppdaterad 18.8.2022
PDF-fil
Uppdatering 14.4.2022
Kommunalskattens skattegrund
Uppdaterad 14.4.2022
Kommunförbundets skatteprognosfil har uppdaterats
Uppdaterad 14.4.2022
Uppdatering 7.1.2021
Prognosfil för kommunernas skatteintäkter, uppdaterad 7.1.2021
Uppgifter om antagen som beaktats i skatteprognosfilen, uppdaterad 7.1.2021
Uppdatering 27.9.2021
Prognosfil för kommunernas skatteintäkter, uppdaterad 27.9.2021
Excel -fil, .xlsx -version
Uppgifter om antagen som beaktats i skatteprognosfilen 27.9.2021
PDF-fil
Uppdatering 27.8.2021
Prognosfil för kommunernas skatteintäkter, uppdaterad 27.8.2021
Excel -fil, .xlsx -version
Skattelagstiftning
Skattelagstiftningen finns tillgänglig i elektronisk form på FINLEX, statens författningsdatabank.
Mer information på webben:
Inkomstskatt
Högsta förvaltningsdomstolens beslut om inkomstbeskattning av samkommun som utövar avfallshantering
Högsta förvaltningsdomstolen har den 24.6.2009 gett sitt beslut gällande inkomstbeskattningen av en samkommuns i samband med avfallshantering. Fallet behandlar gränsdragningen mellan näringsverksamhet och övrig verksamhet inom samkommuner.
Enligt Inkomstskattelagen 21 § 4 är samkommunen inkomstskatteskyldig enbart för inkomster från näringsverksamhet samt för inkomster som kommer från fastigheter som använts i annat än allmännyttigt syfte. Vad som avses med en samkommuns näringsverksamhet, finns inte någon specifik rättspraxis.
Samkommunen grundades år 2001 och till dess uppgifter hör ordnandet av avfallshanteringen för sammanlagt åtta kommuner. I grundavtalet bestäms det att samkommunen sköter, i enlighet med avfallslagen, om samlandet, transporterandet, utnyttjandet och hanterandet av avfallet samt även hanteringen av problemavfall som hör till den enskilda kommunen.
Samkommunen godkänner avfallshanteringsbestämmelserna, avfallshanteringstaxan samt beslutar över avfallsavgifterna. Samkommunen använder även de i avfallslagen angivna rättigheterna om myndighetsutövning för övriga uppgifter relaterade till avfallshanteringen. I grundavtalet nämns det att grundavsikten inte är att producera vinst för samkommunen. Verksamheten ordnas enligt principen om självförsörjande så att samkommunen genom avgiftsinkomsterna täcker samtliga kostnader.
Servicens prissättning baserar sig på ett fastslaget självförsörjningspris som innefattar verksamhetens direkta kostnader, förvaltningens allmänna kostnader samt kapitalkostnaderna.
För beskattningsåret 2003 var samkommunens omsättning 2 324 098,81 euro och räkenskapsårets vinst enligt resultaträkningen 262 578,65 euro. Inkomsten som förvärvades ansågs inte vara skattepliktig inkomst från näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen 21 § 4 mom.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut ändrar inte nämnvärt på rättsskipningen. Ur skattepraxis har samkommunernas verksamhet sällan ansetts vara näringsverksamhet. Beslutet styrker dock delvis på den tidigare tolkningen att samkommunen inte är inkomstskatteskyldig fastän den utövar verksamhet som hör till kommunernas ansvarsområden. Detta är fallet fastän verksamheten är fortgående, planerat, omfattande och vinstdrivande.
Kommunerna är inte inkomstskatteskyldiga för näringsverksamhet som utövas på eget område. Samkommunen har dock inget eget område, vilket betyder skatteskyldighet för all sorts näringsverksamhet.
Mer information på webben:
- På finska: Elinkeinotulon verotus - Elinkeinotulo - Jätehuolto - Jätehuollon kuntayhtymä - Kuntayhtymä - Viranomaistoiminta:
KHO 24.6.2009/1648
Fastighetsbeskattning
Skatteförvaltningens anvisningar
Tillämpningsanvisning för fastighetsskattelagen
Värdering av fastigheter i fastighetsbeskattningen
Behandling av vindkraftverk och deras byggplatser i beskattningen
Anmälan om planuppgifter till Skatteförvaltningen
Utveckling av fastighetsbeskattningen
En totalreform av fastighetsbeskattningen är under beredning. Orsaken till reformbehovet är att fastigheternas beskattningsvärden släpar efter i fråga om prisnivån och byggkostnaderna i regionerna. Regeringen Marin har i sitt regeringsprogram förbundit sig till att främja en reform av fastighetsbeskattningen. Enligt regeringsprogrammet får reformen inte leda till oskäliga ändringar i någons fastighetsskatt. Syftet med reformen är inte att höja eller sänka fastighetsskatten, utan att delvis omfördela skattebördan mellan fastigheterna.
Totalreformen är indelad i ett s.k. markskatteprojekt och ett projekt som syftar till att förnya systemet för värdering av byggnader. Finansministeriet inledde i december 2016 ett projekt för att bilda nya priszoner för fastighetsbeskattningen av mark (VM142:00/2016). Utöver Finansministeriet deltar också Kommunförbundet, Skatteförvaltningen, Lantmäteriverket och Jord- och skogsbruksministeriet. Lantmäteriverket svarar för beräkningen av priszonerna.
Projektets mål är en karta med priszoner som täcker hela landet och som kan användas för att fastställa beskattningsvärdet på mark. Priszonerna baserar sig på marknadspriserna som beräknas utifrån försäljningspriserna för fastigheter och i städerna delvis också för bostadslägenheter. Priserna beräknas på nytt i sin helhet vart tredje år.
Reformen av systemet för värdering av byggnader (projekt VM152:00/2017) fokuserar på de regionala skillnaderna i byggkostnaderna och hur de beaktas i beskattningsvärdena. Målet med projektet är att bygga upp ett system som årligen beräknar ett genomsnittligt värde per enhet för byggkostnaderna för alla fastställda byggnadstyper. Byggnadstyperna baserar sig på Statistikcentralens byggnadsklassificering. Som en del av systemet för värdering av byggnader skapas också regionala koefficienter för åldersavdrag enligt byggnadstyp.
Reformen medför att fastigheternas beskattningsvärden till största delen kommer att stiga och variationsintervallen för skattesatserna i fastighetsskattelagen kommer därför att sänkas.
Finansministeriet har publicerat en egen webbsida för värderingsprojektet. Webbsidan uppdateras även i fortsättningen: http://vm.fi/sv/fastighetsskattereformen
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.
+358 9 771 2082, +358 50 594 0603
Ansvarsområden
- finansiering
- ekonomistyrning
- andra assisterande upppgifter
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe