Livskraft och sysselsättning
Kommunernas näringspolitik
Som en följd av globaliseringen och den tekniska utvecklingen förändras arbetsfördelningen på internationell nivå snabbt. Villkoren för företagens investerings- och saneringsbeslut är nya och oberoende av kommunerna. Marknadskrafterna styr den regionala utvecklingen i större utsträckning än de nationella regeringarna. Som ekonomiskt samarbetsområde smälter Europa samman. Europeiska unionen utvidgas och går in för att stärka sin styrande roll i utvecklingen av den egna inre marknaden.
Näringspolitik är verksamhet på flera nivåer och en central roll vid sidan av det allmänna har företagare och företag, organisationer som producerar utbildnings- och innovationstjänster, penninginstitut och övriga organisationer som producerar företagstjänster. För de näringspolitiska resultaten är det viktigt hur bra åtgärderna på olika nivå och de olika aktörernas åtgärder stöder och kompletterar varandra och den valda gemensamma utvecklingsstrategin i en föränderlig omvärld.
På nationell nivå omfattar näringspolitiken det allmännas åtgärder som syftar till att stärka samhällets ekonomiska grund, förnyelsen av den och skapandet av en omvärld som främjar uppkomsten av nya företag och deras verksamhet, tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
Ur kommunens synvinkel innebär näringspolitik och stärkt konkurrenskraft alla de åtgärder som från lokala utgångspunkter förbättrar företagens fysiska miljö, tillgången till produktionsinsatser, kompetens och tjänster samt leder till fördelaktigare lagstiftning och beslutspraxis som gäller verksamheten.
Gynnsamma omständigheter skapar en grund för företagens konkurrenskraft, sysselsättning, högklassiga tjänster och kommunens livskraft.
Kommunernas näringspolitik sköts förutom av primärkommunerna också av regionala utvecklingsbolag som kommunerna bildat och av samkommuner, industribyar och andra motsvarande fastighetsbolag som hyr ut företagslokaler, samt marknadsföringsbolag inom turismbranschen. Kommunerna deltar i egenskap av ägare också i teknologicentrum i vetenskapsparker m.m. inom samarbetsorganisationer och köper tjänster av nyföretagarcentraler.
Öppna alla
Livskraftsteman i nätverkens verksamhet
Nätverket för kranskommuner beslöt att under våren 2022 bilda ett separat livskraftsnätverk. Nätverkets mål är att stödja dem som ansvarar för livskraftsfrågor i kommunerna.
Verksamheten kommer främst att bestå av temaseminarier där man tar tag i ett lokalt aktuellt tema som har betydelse för livskraften och bekantar sig med olika kommuners verksamhetsmodeller.
Teman som tagits fram i diskussionerna är till exempel arbets- och näringsreformen 2024, näringspolitiskt samarbete i stadsregionerna, mätning av livskraften, tillgång till kvalificerad arbetskraft och samarbetet med läroanstalter, livskraftiga samhällen, främjande av innovationer samt organiseringen och ledningen av livskraftsarbetet.
Kranskommunernas koncept har inspirerat uppföljare i nätverket för regionstäder och nätverket för små kommuner, som båda håller på att inleda motsvarande verksamhet.
Kommunförbundet stöder nätverken vid planeringen och ordnandet av temaseminarierna.
Upphandling som näringspolitiskt instrument
Upphandlingen har en viktig roll i kommunernas verksamhet. Stora volymer och behovet av att sätta sig in i upphandlingsprocesser i överensstämmelse med upphandlingslagen har krävt kompetensutveckling i kommunerna. Det har bildats upphandlande enheter som stöder verksamhetsområdena vid genomförandet av upphandlingar.
Användningen av miljökriterier och sociala kriterier ger kommunerna möjlighet att vid upphandlingen främja ekologiska lösningar och sysselsättning av svårsysselsatta personer.
God upphandlingskompetens är också en förmåga att utveckla servicen med hjälp av upphandlingarna. Så kallade innovativa upphandlingar ger kommunerna möjlighet att utnyttja företagens innovationsförmåga inom produktutvecklingen. Innovativa upphandlingar föder nya lösningar som samtidigt förbättrar företagens konkurrenskraft.
Utöver upphandling kan kommuner använda sin kompetens inom serviceproduktion till exempel genom olika servicesedlar. Det här kan också öppna nya marknader för företagen.
Kommunerna har aktivt utvecklat kompetensen hos företagen i sitt område att delta i de offentliga upphandlingsprocesserna. Arbetet har gjorts tillsammans med företagarorganisationer. Information om kommande upphandlingar har förmedlats vid särskilda infotillfällen.
Målen och åtgärderna för utveckling av upphandlingen är i många kommuner redan en viktig del av kommunstrategin. Upphandlingarna är ett viktig redskap både i utvecklingen av kommunorganisationen och i näringspolitiken.
Läs mer:
Rådgivningsenheten för offentlig upphandling
Samarbetsforum för offentlig upphandling
Sysselsättning genom upphandling
Kommunernas stöd till företag
De stöd som kommunerna beviljar företag omfattas av EG:s regler om statligt stöd. De allmänna ramarna för statligt stöd definieras i artikel 87–89 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Reglerna gäller samtliga åtgärder genom vilka den offentliga sektorn beviljar företag stöd eller andra förmåner.
Det är förbjudet att bevilja stöd när följande fyra kriterier uppfylls:
- offentliga medel kanaliseras till offentliga eller privata företag
- det är fråga om en selektiv fördel, dvs. endast vissa företag gynnas
- åtgärden inverkar på handeln mellan medlemsstater
- åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen
Statliga stödåtgärder ska anmälas till Europeiska kommissionen på förhand. Kommissionen bedömer stödåtgärdernas lämplighet för den gemensamma marknaden på basis av s.k. mjuk lagstiftning (riktlinjer, ramdokument, meddelanden).
Statligt stöd kan i vissa fall också beviljas utan kommissionens förhandsgodkännande. Stöd kan beviljas i form av s.k. stöd av mindre betydelse (de minimis) om samtliga myndigheters stöd underskrider 200 000 euro under tre skatteår. Dessutom kan stöd beviljas med stöd av de s.k. gruppundantagsförordningarna. Gruppundantagen gäller bland annat vissa regionala stöd, stöd som gäller sysselsättning, utbildningsstöd, stöd för forskning och utveckling och stöd som beviljas små och medelstora företag.
Stöd är ett brett begrepp. Det stöd som beviljas behöver inte vara en betalning i pengar. Vid sidan av prissättningen av mark och byggnader omfattar regleringen av statligt stöd även kommunens bidrag, låne- och garantiarrangemang, ränteförmåner och kapitalfinansiering. Likaså kan offentliga tjänster (t.ex. lokaler, kommunalteknik, vatten och avlopp) som erbjuds företag till ett lägre pris än marknadspriset betraktas som statligt stöd. Regionala och lokala myndigheters investeringar i bredband har också bedömts med utgångspunkt i regleringen av statligt stöd.
Läs också
Statligt stöd
Anvisningar om reglerna för statligt stöd
EU:s regler om statligt stöd vid fastighetsköp
Ytterligare information
- Företag
Arbets- och näringsministeriet - Företagsfinansiering
Arbets- och näringsministeriet
ANM utreder företagsstöden som kommunerna beviljat
Arbets- och näringsministeriet har inlett en utredning, för att få en helhetsbild av hur mycket företagsstöd kommunerna beviljat hittills. I helhetsbilden granskas:
- i vilken form stödet beviljats och hur mycket (€)
- vilken EU-reglering de grundar sig på
- om kommunerna förvissat sig om att stödet de beviljat gäller ekonomisk verksamhet som uppfyller EU-reglerna för statsstöd och om de känner till villkoren för dem
- om det eventuellt finns gemensamma datasystem i bruk
Utredningen genomförs under år 2022 och den ingår i uppbyggandet av det nationella registret över de minimis-stöd, vars syfte är att kunna följa upp de minimis-stöden som företagen beviljas. Idén med registret är att de som beviljat stöd lämnar uppgifterna direkt i registret så att man inte behöver be företagen om uppgifter. Kommunerna har inte i dagens läge skyldighet att anmäla stöden de beviljat.
Näringslivet och sysselsättningen i kommunstrategierna
Globaliseringen, regionala olikheter och förändringar i kommunernas ekonomiska bas för med sig skillnader i kommunernas val av näringspolitiska åtgärder. Den kommunala näringspolitiken har utvidgats som begrepp och fått nytt innehåll.
I mindre kommuner kretsar verksamheten fortfarande kring företagstjänster: man stöder företagsamhet och tillhandahåller rådgivning, utbildning, lokaler, sakkunnig- och finansieringsservice i samarbete med företagsserviceorganisationer.
Kommunerna har en central roll när det gäller att stärka kompetensen och främja fostran till företagsamhet. Kommunernas och de ekonomiska regionernas marknadsföringsåtgärder stärker i bästa fall hela regionens image och gör den mer välkänd, vilket förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar.
I den globala konkurrensen har de stora städerna det bästa utgångsläget. De har möjlighet att sammanföra marknader och mångsidig service, vilket i sin tur bäddar för innovationer och konkurrensfördelar.
De större städerna har inlett innovationsprojekt för att stödja utvecklingen av kreativa strukturer och servicekoncept. De vill förbättra sin ställning och image på ett internationellt plan genom att satsa på kvaliteten i stads- och innovationsmiljöer, kultur- och besöksservicen samt internationella storevenemang.
En effektivare och produktivare serviceproduktion kräver att kommunen integrerar sina närings-, sysselsättnings-, utbildnings-, vård- och omsorgstjänster och skapar nya sektoröverskridande verksamhetssätt. En infallsvinkel som integrerar olika sektorers åtgärder kan redan spåras i flera kommuners kommunstrategier.
Läs mer om universitetsstädernas ekosystemavtal på Arbets- och näringsministeriets webbplats.
Kommunernas företagsservice
Kommunerna producerar företagsservice antingen själva eller genom organisationer som ägs av dem. Kommunerna äger eller är viktiga finansiärer i regionala utvecklingsbolag, teknologicentrum och företagskuvöser. I kommunerna och i kommunägda bolag arbetar cirka 1000 företagsrådgivare och näringsombudsmän.
Kommunerna är också nyföretagarcentralernas största finansiärer. Centralerna arbetar ofta i nära samarbete med kommunala utvecklingsbolag. Företagsservice erbjuds också av Business Finland (tidigre Finpro och Tekes), NTM-centraler, Finnvera, ProAgria och otaliga privata serviceproducenter samt ett antal olika projektartade utvecklingsprojekt.
Kommunerna har i allmänhet samlat sina företagstjänster i regionala utvecklingsbolag, av vilka det finns över 50 stycken i Finland. De tillämpar sina ägarkommuners näringspolitiska strategier. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på traditionella näringslivstjänster, tillhandahållande av rådgivning vid grundande av företag, lokaler och finansiering samt regionala utvecklingstjänster. I större enheter är serviceutbudet bredare och de producerar också sektorspecifika tjänster och innovationstjänster.
Lokala företagsmentorer stöder företagare i inlednings- och utvecklingsfasen av företagandet. Företagsmentorn är en erfaren företagsledare och företagare som arbetar frivilligt.
De senaste åren har flera utvecklingsbolag och teknologicentrum fusionerats. I vissa kommuner har näringsutvecklingen återförts till primärkommunen för att man önskat stärka växelverkan mellan näringslivet och kommunens andra verksamheter som påverkar den lokala livskraften (t.ex. planläggning och tekniska väsendet).
Samtidigt har också nya utvecklingsbolag bildats, eftersom man funnit att bolagsformen är en flexibel organisationsform för företagstjänster och överkommunalt samarbete inom området.