Vattentjänster

Utvecklingsplanering innebär att kommunen skapar sig en helhetsuppfattning om de områden där man uppskattar att det inom en nära framtid kommer att uppstå tätbebyggelse, eller som av hälsomässiga eller miljövårdsskäl kräver att det byggs ledningsnät till vattentjänstverket.

Utvecklingsplaneringen bör genomföras i nära samarbete med planeringen av kommunens markanvändning, och man ska beakta principerna för planering av ett hållbart samhälle och de ekonomiska ramarna för genomförandet av planen. 

Vid planeringen är det viktigt att redan i ett tidigt skede inkludera alla vattentjänstverk inom kommunens område. I samband med utvecklingsplaneringen bör man också föra en dialog med grannkommunerna. I områden på tillbakagång behöver man också utvärdera framtida lösningar i och med att antalet bebodda fastigheter inom områden som hör till vattentjänstverkets ledningsnät minskar. 

Ett konkret resultat av utvecklingsplaneringen är att man kan fatta beslut om vattentjänsternas servicenivå i kommunens område. Beslutet om servicenivån ska basera sig på realistiska bedömningar av befolkningsutvecklingen och övriga behov inom vattentjänsterna samt på kostnadseffektiva sätt att genomföra dem. 

Ett viktigt beslut med tanke på den praktiska tillgången till vattentjänster, både från fastighetsägarnas och vattentjänstverkens synpunkt, är kommunens avgränsning av vattentjänstverkets verksamhetsområden.

Verksamhetsområdena ska slås fast så att vattentjänstverket kan producera vattentjänster på ett ekonomiskt sätt och till skäliga kostnader för kunderna. Inom vattentjänstverkets verksamhetsområde ska en fastighet i en tätort ansluta sig till vattentjänstnätet, och vattentjänstverket ska å sin sida tillhandahålla fastigheten vattentjänster. 

I verksamhetsområden utanför tätorter ska nybyggda fastigheter ansluta sig till vattentjänstnätet. Skyldigheten att ansluta sig till vattentjänstnätet är lindrigare för gamla byggnader. Bestämmelserna i lagen om vattentjänster, miljöskyddslagen och avloppsvattenförordningen som utfärdats med stöd av miljöskyddslagen tillämpas delvis parallellt med varandra utanför tätorter. 

Handbok om utvecklingen av vattentjänster och fastställande av servicenivån i ett nötskal 

En sammanfattning av handboken om utveckling och styrning av vattentjänster för beslutsfattare (Vesihuollon kehittäminen ja ohjaaminen). Sammanfattningen innehåller kortfattade anvisningar för att fastställa servicenivån och det rekommenderade innehållet i en utvecklingsplan. 

Ladda ner publikationen här (på finska) 

Handbok om utveckling och styrning av vattentjänster  

Handboken om utveckling och styrning av vattentjänsterna är ett resultat av ett projekt som genomfördes av Kommunförbundet. Syftet med handboken är att uppmuntra kommunerna att systematiskt utveckla vattentjänsterna, lyfta fram aspekter som gäller markanvändningsplanering vid utvecklingen av vattentjänsterna, samordna fastställandet av servicenivån med utvecklingen av vattentjänsterna och skapa en modell för innehållet i utvecklingsplanen för vattentjänster till kommunernas förfogande. 

Ladda ner publikationen (på finska) 

I och med att kommunerna är självstyrande fattar de egna beslut om ägandet av sina vattentjänstverk. Vattentjänsterna utgör en väsentlig del av de nödvändighetstjänster som kommuninvånarna, de offentliga tjänsterna och näringslivet behöver. De har också en nära anknytning till kommunens strategiska utveckling.

Vattentjänsterna finansieras med avgifter, och verksamhetens natur innebär ett naturligt monopol. Av dessa skäl kan vattentjänstverket betraktas som ett strategiskt innehav för kommunen, och det är därför viktigt att kommunerna fortsätter att vara majoritetsägare av vattentjänstverken.

Det bestämmande inflytande över verkets strategiska lösningar som grundar sig på ägande bör inte överlåtas till den privata sektorn. Till ett ansvarsfullt ägande hör en visionär ägarstyrning med tydliga roller, ett helhetsgrepp om egendomsförvaltningen och en utvecklingsinriktad verksamhet.

Kommunen har tack vare sin självstyrande ställning frihet att välja hur den organiserar den uppgift som den har ansvar för att ordna. Också när det kommer till vattentjänster är både offentligrättsliga organisationer som avses i kommunlagen och verksamhet i aktiebolagsform möjliga, både i fråga om kommunens egen verksamhet och för vattentjänstverksverksamhet som är gemensam för flera kommuner.

Kommunens starka ägarroll utesluter inte ett nära samarbete mellan kommunerna när det gäller att ordna och tillhandahålla vattentjänster, och utesluter inte heller att man använder sig av experttjänster från den privata sektorn på ett kontrollerat och mångsidigt sätt.

Till en ansvarsfull ägarstyrning hör tvärtom att observera förändringar i verksamhetsmiljön och även överväga samarbetsmöjligheter till exempel när det kommer till kvaliteten på vattentjänsterna, hanteringen av störningssituationer samt anläggningens ekonomiförvaltning.

Kommunens mål ska vara en hållbar vattenförsörjning med betoning på driftsäkerhet och allmän säkerhet, goda resurser och ledarskap samt kostnadseffektivitet och kostnadsmotsvarighet samt opartiskhet – utan att förglömma miljöaspekterna. Stöd för att uppnå dessa mål kan man få genom att jämföra god praxis och hålla kontakt med andra vattentjänstverk med motsvarande driftsförhållanden.

En viktig förutsättning för en framgångsrik ägarstyrning är kompetent ledarskap. Det är viktigt att hitta kompetenta beslutsfattare för vattentjänstverkens förvaltningsorgan, personer som är intresserade av att utveckla vattentjänsterna. Inom vattentjänstverkets ledning behövs det också personer som har tillräcklig kännedom om vattentjänster.

För att de vattentjänster som är nödvändiga för medborgarna och näringslivet samt riskhanteringen i anslutningen till dem ska fungera utan störningar måste man ta itu med de utmaningar som sektorn står inför. Den nationella vattentjänstreformen bereddes i brett samarbete i ett projekt som genomfördes 2020–2022 under ledning av jord- och skogsbruksministeriet.

Programmet för den nationella reformen av vattentjänster offentliggjordes i april 2021. Programmets vision är Ansvarsfulla vattentjänster 2030, där vattentjänsterna (fortfarande) håller hög kvalitet och är säkra, och sektorn dessutom är en kolneutral föregångare inom cirkulär ekonomi.

Programmets åtgärdsförslag är bland annat att utveckla regionalt samarbete och främja strukturomvandlingen inom sektorn, utveckla vattentjänstverkens ägarstyrning, egendomsförvaltning och investeringsplanering, införa kriterier för bra vattentjänst, utveckla karriärvägar och behörighetskrav inom vattentjänster samt utveckla beredskapen för digitalisering inom vattentjänster.

I programmets åtgärdsförslag ingår en gradvis reform av lagstiftningen om vattentjänster från och med 2023, vilket stöder förverkligandet av målen. Det praktiska arbetet med att trygga välfungerande vattentjänster i framtiden fortsätter utifrån reformens genomförandeprogram i samarbete med vattentjänstverk, kommuner, företag, organisationer och aktörer inom statsförvaltningen.

Kommunförbundet har deltagit i beredningen av den nationella reformen av vattentjänsterna och medverkar i genomförandet av den. Kommunförbundets arbetsutskott godkände preliminära och principiella riktlinjer i september 2020 Kommunerna och den nationella reformen av vattentjänster - Kommunförbundets synpunkter på reformen (på finska).

Mer information:

Vattentjänstereform

Enligt 6 § i lagen om vattentjänster ansvarar fastighetsägaren för fastighetens vattentjänster. Den som påbörjar ett byggprojekt ska enligt 117 c § i markanvändnings- och bygglagen se till att byggnaden på det sätt som användningsändamålet och miljöförhållandena förutsätter projekteras och uppförs så att den är sund och säker med avseende på inomhusluft, fukt-, temperatur- och ljusförhållanden samt vattenförsörjning.

Enligt 136 § är en förutsättning för att bygglov ska beviljas utanför ett detaljplaneområde bland annat att ordnandet av byggnadens vattentillgång eller avlopp inte får orsaka kommunen särskilda kostnader.

Den som påbörjar ett byggprojekt i ett glesbygdsområde ska på förhand utreda möjligheterna att anskaffa sådant hushållsvatten till byggnaden som uppfyller kvalitetskraven. På motsvarande sätt ska man också utreda möjligheten att behandla avloppsvatten på fastigheten i enlighet med kraven i miljöskyddslagen.

I vissa fall kan ett alternativ till fastighetsspecifik vattenförsörjning vara ett gemensamt avtal om ordnade av vattentjänster mellan grannfastigheter, eller inrättande av ett lokalt vattentjänstverk för ett större antal fastigheter på ett litet område, till exempel ett andelslag.

Vid planeringen av den här typen av vattentjänstverk som ägs av kunderna är det viktigt att på förhand kontrollera de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna på lång sikt och säkerställa samordningen med den kommunala planeringen för utvecklandet av vattentjänsterna.

Läs mer:

Kaivoveden analyysitulkki (på finska)