Tvåspråkiga kommuner och tvåspråkighet

Var tredje finländare bor i en tvåspråkig kommun

1,85 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. 38 500 finskspråkiga personer bor i en kommun med svenskspråkig majoritet medan 140 000 svenskspråkiga bor i en kommun där majoritetsspråket är finska. De 16 åländska kommunerna är alla svenskspråkiga.

Kommunernas nuvarande språkförhållanden har fastställts av Statsrådet och gäller för tidsperioden 2023-2032. Statsrådet fastställer kommunernas språkliga status för tio år i gången utgående från den officiella befolkningsstatistiken.

Kommuner kan vara antingen enspråkiga (svenska eller finska) eller tvåspråkiga. Kommunens språkliga status avgör den språkiga statusen hos de samkommuner, landskap och statliga myndigheter som kommunen hör till.

Minimigränsen för att en kommun skall bli tvåspråkig är att minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål.  I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som har angivits då ett barns namn har meddelats till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningdata (DVV). 

Om andelen invånare som talar minoritetsspråket i en kommun sjunker till mindre än 6 procent och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig.

En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som frivilligt tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Ett exempel på detta är Lojo stad, som har sökt och beviljats status som tvåspråkig kommun för tidsperioden 2023-2032.