Föreskrifterna i byggnadsordningen kan gälla hela kommunen eller ett delområde. Kommunens prövning begränsas av laglighetsprövningen i lagen. Föreskrifterna kan utarbetas också i samarbete mellan kommuner. Till sin karaktär ska föreskrifterna alltid vara skäliga med tanke på markägaren eller andra rättsinnehavare.  Dessutom får skillnaderna i föreskrifter för olika delområden inte leda till att markägare sinsemellan hamnar i en ojämlik ställning. Beslut som gäller byggnadsordningen ska på samma sätt som besluten inom planläggningen basera sig på tillräckliga utredningar. 

I MarkByggL 14 § 3 mom. finns en förteckning över vad föreskrifterna i byggnadsordningen kan gälla.  Förteckningen är uttömmande. 

Enligt MarkByggL 16 § 3 mom. finns det möjlighet att i byggnadsordningen anvisa områden i behov av planering. Ett område som är i behov av planering direkt med stöd av lagen skrivs inte in i byggnadsordningen.  Områden som under de senaste tio åren i en gällande byggnadsordning har anvisats som områden i behov av planering är fortfarande sådana områden. När tidsfristen på 10 år löpt ut ska valet av område prövas på nytt. Processen är likadan som när byggnadsordningen godkänns. Till byggnadsordningen kan det på motsvarande sätt i enlighet med kommunens behov och på särskilda grunder fogas också nya områden som blir områden i behov av planering. Om kommunen inte anser det nödvändigt att reservera nya områden som behöver planeras inom de följande 10 åren, är kommunen inte skyldig att i byggnadsordningen anvisa områden i behov av planering separat. Ett område som direkt med stöd av lagen fastställs som ett sådant område ska i alla händelser beaktas när tillstånd behandlas.

Enligt MarkByggL 72 § 4 mom. kan kommunen fortsättningsvis i sin byggnadsordning anvisa områden där begränsning av byggande på ett strandområde enligt 1 mom. inte gäller.  Föreskriften kan gälla högst 6 år åt gången. De tidigare grundernas aktualitet kommer på så sätt att ses över med jämna mellanrum.

I MarkByggL 126 § föreskrivs om konstruktioner och anläggningar som i stället för bygglov kräver åtgärdstillstånd.

I MarkByggL 126 a § är förteckningen över åtgärder som kräver åtgärdstillstånd utökad efter lagändringen 2017 med borrning av värmebrunnar som är avsedda för utnyttjande av jordvärme eller nedläggning av kollektorslingor när uppvärmningssystemet i en byggnad byts ut eller förnyas eller ska användas som källa för tilläggsvärme. Åtgärdstillstånd krävs också för installation eller byggande av solpaneler eller solfångare som märkbart påverkar stadsbilden eller miljön. Lättnader i tillståndssystemet och tillämpning av anmälningsförfarande är vanliga i dagens byggnadsordningar.

I MarkByggL 129 a § föreskrivs om kommunens möjlighet att i byggnadsordningen ange de områden där ändring av en fritidsbostad så att den används för permanent boende inte kräver undantagsbeslut eller avgörande som gäller planeringsbehov innan bygglov kan beviljas. Med anledning av författningshierarkin kan ett sådant område anges endast på oplanlagda delar av kommunen.

I MarkByggF 6 § (markanvändnings- och byggförordningen) föreskrivs om utarbetande av byggnadsordningen.

Med stöd av MarkByggF 61 § kan kommunen i byggnadsordningen bestämma att anmälningsförfarande i stället för tillståndsförfarande ska tillämpas på byggande av en mindre ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad eller som är nödvändig för bedrivandet av jordbruk.  Att bygga bastu kräver dock alltid bygglov.