Föreskrifterna i byggnadsordningen är bindande och kompletterar bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen. De ska vara entydiga, klart formulerade och begripliga. Föreskrifterna ska alltid hänföra sig till frågor som regleras i MarkByggL. Kommunen får bevilja undantag från föreskrifterna med den behörighet och under de förutsättningar som anges i MarkByggL 171–172 § samt med stöd av vad som i 175 § föreskrivs om mindre undantag i samband med bygglov. Observeras bör ändå att föreskrifterna i byggnadsordningen inte ska tillämpas om något annat bestäms i lag eller förordning, i en generalplan med rättsverkningar eller i en detaljplan.
En av den kommunala byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter är att sköta den allmänna styrningen och rådgivningen i fråga om byggandet (MarkByggL 124 §). Även om handboken rekommenderar att byggnadsordningen ska bestå av en tydlig samling av kommunens egna föreskrifter, kan den också fungera som ett verktyg för rådgivning och styrning. Råden och anvisningarna bör skrivas så att det är lätt att skilja dem från de bindande föreskrifterna.
Anvisningarna om byggsättet är myndighetens ställningstagande i fråga om det byggsätt som rekommenderas på ett visst område. De anvisningar om byggsättet som ges med stöd av byggnadsordningen är mindre strikta än föreskrifterna i byggnadsordningen och kan användas för att styra byggandet på enskilda områden med lokal särprägel. Byggnadsordningen kan vid behov innehålla föreskrifter om utarbetande av anvisningar för byggsättet. Anvisningarna kan godkännas i en process som är fristående från godkännandet av byggnadsordningen.
Lagstiftningen innehåller inga särskilda bestämmelser om utarbetande eller handläggning av anvisningar om byggsättet. När anvisningarna utarbetas ska information samlas in hos sakkunniga och myndigheter och också hos invånarna. Det leder till ett större engagemang bland såväl kommuninvånarna som beslutsfattarna.
Anvisningarna blir mer bindande om de kopplas samman med villkoren för tomtöverlåtelse, men då överförs övervakningen av avtalsvillkoren på andra aktörer.
Anvisningarna om byggsättet kan också godkännas som en del av detaljplanen och då är de bindande. För att anvisningarna ska vara bindande måste de skrivas in i planen som bestämmelser.
Om kommunen vill utvidga byggnadsordningen så att den bidrar till styrningen av markanvändningen kan också utarbetandet av anvisningar om byggsättet vara ett medel att styra spridd bebyggelse. För att föreskrifterna ska bli mera styrande, bör de sakkunniga inom planläggningen ges en starkare ställning vid utarbetandet av byggnadsordningen.
Byaplaner och områdesplaner utarbetas i stor utsträckning på uppdrag av olika aktörer. Dessa planer fungerar i allmänhet som utrednings- och bakgrundsmaterial. Givetvis är de inte bindande för myndigheterna eller för dem som inleder projekt. Om bya- och områdesplaner utarbetas kan de i stället uppmuntra kommunen att utveckla byggnadsordningen till ett styrmedel för markanvändningen i planerade områden.