Stödtjänster, kommuner och landskap

Obs. Grundlagsutskottet krävde i sitt utlåtande 29.6.2017 ändringar i lagen om ordnande av social- och hälsovård och landskapslagen, vilka är under behandling i riksdagen. Ändringarna innebär att verkställigheten av vård- och landskapsreformen skjuts upp med ett år. Kommunförbundets webbsidor, handböcker och övriga material om förändringsstöd uppdateras enligt den nya tidsplanen när lagstiftningen godkänts i riksdagen.

Staten inrättar tre nationella servicecenter i samband med reformen: servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning, servicecentret för informations- och kommunikationstekniska tjänster (IKT-centret) och servicecentret för lokal- och fastighetsfrågor (Maakuntien Tilakeskus). De kommer att överföras i landskapens ägo den 1 januari 2019. Servicecentren får bilda dotterbolag och upphandla tjänster utan konkurrensutsättning.

Aktiebolaget Maakuntien Tilakeskus Oy har redan bildats. Arbetet med att de andra servicecentrens uppgifter och verksamhet pågår fortfarande, och vi vet i dagsläget inget närmare om deras exakta uppgifter. Den allmänna åsikten är deras uppgifter bara har att göra med nationellt nödvändiga lösningar där det krävs riksomfattande enhetlighet. Dessutom måste man beakta de grunder för undantag från skyldigheten att använda servicecentrens tjänster som anges i den föreslagna landskapslagen.

Servicecentren inleder sin verksamhet i etapper

Servicecentren kommer att inrättas och deras verksamhet att inledas i etapper. Därför måste landskapen vara beredda att i inledningsfasen ordna nödvändiga stödtjänster också i lägen där tjänsterna i ett senare skede eventuellt kommer att levereras av de nationella servicecentren.

Närmare bestämmelser om servicecentrens uppgifter och om skyldigheten att använda tjänsterna utfärdas genom förordning. Bolag som bedriver verksamhet på den regionala marknaden i ett landskap är inte kunder hos servicecentren.

Landskapsanpassade lösningar håller på att tas fram för stödtjänsterna

Också landskapsanpassade lösningar håller på att tas fram för ordnandet av stödtjänster.

Det finns mycket spelrum för landskapen både när det gäller de nationella servicecentrens verksamhetsfält och i fråga om andra stödtjänster.

Det finns skäl att se över kommunernas och sjukvårdsdistriktens avtal om stödtjänster och annat samarbete redan i den förberedande fasen inför inrättandet av landskapen. Kommunernas, samkommunernas och landskapens beredningsorganisation kan lämpligen redan nu granska olika alternativ när det gäller att ordna stödtjänsterna. Starka och kostnadseffektiva stödtjänster ordnade av ett eller flera landskap i samarbete med områdets kommuner utgör i många fall ett konkurrenskraftigt alternativ för ordnandet av stödtjänster och som samarbetsparter till de nationella servicecentren.

Kommunerna och sjukvårdsdistrikten har gemensamma bolag för stödtjänster och inköpscentraler. Sjukvårdsdistriktens aktieinnehav kommer att överföras till landskapen. Det innebär att kommunernas och distriktens gemensamma bolag för stödtjänster kommer att samägas av kommuner och landskap inom de nya strukturerna. Det bör utredas vilken roll dessa samägda bolag har i förhållande till marknaden och vilken ställning de har enligt upphandlingslagen: är de verksamma på marknaden fullt ut eller är de anknutna enheter enligt upphandlingslagen?

Dessutom behöver det läggas fast om bolagen är upphandlande enheter enligt upphandlingslagen (offentligrättsliga organ). Bedömningen måste göras från fall till fall, och resultatet påverkar bland annat hur samarbete enligt upphandlingslagen kan bedrivas med bolagen och vem de producerar tjänster för. Kommunernas och landskapens gemensamma bolag kan vara anknutna enheter eller marknadsagenter fullt ut i enlighet med ägarnas policy.

Stödtjänstbolagens affärsplaner och produktionsvolymer ska bedömas med beaktande av att de för att kvarstå som anknutna enheter endast i mycket begränsad utsträckning får sälja sina tjänster till sådana bolag inom landskapskoncernen som omfattas av valfrihet.

Noteras bör också att de anställda vid kommunägda bolag för stödtjänster inte övergår till anställning hos landskapen med stöd av införandelagen. Inte heller aktieinnehavet för de kommunägda bolagen som producerar stödtjänster överförs till landskapen eller de nationella servicecentren med stöd av lagen.

Det måste klarläggas om kommunernas och sjukvårdsdistriktens befintliga samarbetsavtal ligger i linje med upphandlingslagen. Upphandlingslagen innehåller bestämmelser om sektorsövergripande myndighetssamarbete, och villkoren för sådant samarbete måste vara uppfyllda i de situationer där avtalet för sjukvårdsdistriktets del övertas av landskapet. Beakta i fråga om avtalen att det inom den nya strukturen inte längre nödvändigtvis finns samma förutsättningar som tidigare för samarbete mellan kommun och landskap. Det kan exempelvis bero på att kommunerna och landskapen inte längre i lagstiftningen har likadana uppgifter sinsemellan.

• Stödtjänsterna organiseras på det sätt som kommunerna och landskapet kommer överens om.
• Gör en analys av situationen och strukturen för kommunens stödtjänster i framtiden och försök finna en samarbetspartner om det behövs.
• En av aktörerna är de nationella servicecentren.
• Landskapen har en skyldighet att anlita servicecentren i fråga om lösningar där det krävs riksomfattande enhetlighet.

Närmare upplysningar:

ledande jurist Pirkka-Petri Lebedeff, tfn 0500 482016

jurist Tarja Krakau, tfn 050 571 00 18

sakkunnig Karri Vainio, informationsförvaltning och IKT, tfn 050 3871620

lokalservicechef Jussi Niemi, lokalservice, tfn 050 4077920 

ledande jurist Katariina Huikko, upphandlingslagstiftning, tfn 050 5664327